Felix Nussbaum

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Felix Nussbaum
Autoportrait en habit de peintre - Felix Nussbaum - Musée juif de Berlin.jpg
Självporträtt iklädd målarkläder (1935)
Född11 december 1904[1][2][3]
Tyskland
Död9 augusti 1944[4] ​eller ​2 augusti 1944[5]
Auschwitz II-Birkenau, Polen
MedborgarskapPolen
SysselsättningMålare[5]
MakaFelka Płatek
FöräldrarPhilipp Nussbaum
Rahel Nussbaum
Redigera Wikidata

Felix Nussbaum, född 11 december 1904 i Osnabrück, död 2 augusti 1944 i Auschwitz, var en tysk konstnär. Hans måleri har kopplingar till både den nya sakligheten och surrealismen. Nussbaum var gift med den polska konstnären Felka Płatek; bägge var judar och avrättades i Auschwitz.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidliga år[redigera | redigera wikitext]

Nussbaum föddes i Osnabrück i provinsen Hannover, som son till Rahel och Phillip Nussbaum. Fadern var veteran från första världskriget och tysk patriot fram till nationalsocialisterna kom till makten.[6] Han var i yngre år amatörmålare men kunde aldrig försörja sig på sin konst. Därefter stöttade han sonen i att förverkliga sina egna planer på en karriär som konstnär.

Felix Nussbaum inledde till formella konstutbildning 1920 i Hamburg och fortsatte den därefter i Berlin. Hans tidigare verk var starkt influerade av Vincent van Gogh och Henri Rousseau, men tidvis också av Giorgio de Chirico och Carlo Carrà. Från Carl Hofers expressionistiska stil hämtades Nussbaums tillbakahållna behandling av färg. Under studietiden i Berlin blev han 1927 bekant med sin blivande livsledsagarinna och hustru Felka Płatek.

Under Weimarrepublikens 1920-tal och tidiga 1930-tal hade Nussbaum stor framgång med utställningar i Berlin. Sin första egna utställning ägde rumt 1927 i en bokhandel i hemstaden Osnabrück, och året därpå ställdes hans konst ut på Berlin-galleriet Casper. Han reste i Van Goghs fotspår genom Frankrike och öppnade senare en målarateljé i Berlin. Målningen Der toller pariser Platz (1931) gav Nussbaum hans konstnärliga genombrott.

I oktober 1932 flyttade Nussbaum – och Płatek – till Rom, för att studera vid Villa Massimo på ett stipendium som han fått från Berliner Kunstakademie. Föga visste Nussbaum då att han aldrig mer skulle få återse sitt hemland som en fri man.[7] Tre månader senare nådde nationalsocialisterna regeringsmakten i Tyskland. Adolf Hitler skickade i april 1933 sin propagandaminister till Rom, för att denne skulle förklara för de etablerade tyska konstnärerna där hur en nationalsocialistisk konst skulle utvecklas. Det innebar ett framhävande av hjältemod och "den ariska rasen". Nussbaum förstod då att en judisk konstnär som han inte längre fick lov att verk inom det konstnärliga etablissemanget.[7]

Ett årtionde på flykt[redigera | redigera wikitext]

Nussbaum levde nu under hot, något som också kom att speglas i hans målningar. I december 1932, medan Nussbaum var i Rom, bröt en brand ut i hans Berlin-ateljé, och 150 av hans tavlor blev lågornas rov.[7]

1934 reste Nussbaum och Płatek till Schweiz, där hans föräldrar vistades i exil. Föräldrarnas längtan efter hemlandet blev till slut för stor, och de flyttade till slut tillbaka till Tyskland – trots sonens starka protester.[8] Senare flyttade Nussbaum och Płatek vidare till Belgien, de bosatte sig 1937 i den belgiska huvudstaden Bryssel. Samma år gifte sig paret, för att kunna lösa Felka Płateks problem med uppehållstillståndet; Nussbaum var annars en motståndare till äktenskapet som institution.

Belgien attackerades 1940 av Tyskland, vilket ledde till att den utlandsboende tysken Nussbaum betraktades som representant för fiendemakten. Han arresterades sålunda av belgiska polisen. Därefter, när tyskarna övertagit kontrollen av landet, skickades han (såsom jude) till koncentrationslägret i Saint-Cyprien i det Frankrike som också ockuperats av Nazityskland. Förhållandena i lägret var svåra, vilket syntes i de tavlor som Nussbaum lyckades förfärdiga under sin tid i Saint-Cyprien. Han bad om att få bli förflyttad till Tyskland, och under den följande tågresan lyckades han fly och begav sig till Bryssel där han lyckades återförena sig med sin hustru.

I Bryssel 1940 blev Nussbaums villkor fortsatt besvärliga. Utan ID-handlingar hade han ingen möjlighet att ta anställning, men hans vänner gav honom ett ställe att bo på och målarverktyg så att han kunde fortsätta med sin konst. De kommande fyra åren blev de mörkaste i hans liv, vilket gav sig uttryck i målningarna. Det blev dock en konstnärligt produktiv tid.

1944 tog dock Felix Nussbaums konstärliga verksamhet slut. Philipp och Rahel Nussbaum dödades i Aschwitz i februari. I juli avslöjades Felix Nussbaums och Felka Płateks gömställe på en vindsvåning av de tyska trupperna; den svartsynta tablån Dödens triumf – daterad till 18 april 1944[9] – är hans sista tavla. De arresterades och sändes till uppsamlingslägret i Mechelen, där de gavs fångnummer XXVI/284 respektive XXVI/285. 2 augusti anlände deportationståget till Auschwitz, där både Nussbaum och Płatek avrättades inom en vecka. Den 6 september förlorade även Nussbaums svägerska och brorsdotter livet i Auschwitz. Nussbaums bror, som 3 september också skickats till Auschwitz, förflyttades senare och avled av extrem utmattning/svält i december samma år i Stutthof. Därmed var hela släkten Nussbaum utplånad.

Eftermäle och i kulturen[redigera | redigera wikitext]

1998 öppnades Felix-Nussbaum-Haus i Osnabrück. En stor del av hans verk – cirka 180 målningar – är permanent utställda där.

Nussbaums konst är ledmotiv i Bjørn Sortlands norska ungdomsroman Kva tåler så lite at det knuser om du seier namnet på det? (2007).

Felix Nussbaum och hans hustru deltar i viktiga roller, i Émile Bravos Hoppets tid, en serieroman i fyra delar publicerad som del av Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke (sidoserie till Spirou).[10]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), 4 februari 2021.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 6 maj 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Felix Nussbaum, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 60129, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00131857, omnämnd som: Félix Nussbaum, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: nussbaum-felix, omnämnd som: Felix Nussbaum.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 114104, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Felix Nussbaum | Yad Vashem”. www.yadvashem.org. https://www.yadvashem.org/yv/en/exhibitions/nussbaum/about_nussbaum.asp. Läst 18 maj 2021. 
  7. ^ [a b c] "Felix Nussbaum: Painting a Self Portrait of Death in the Holocaust". nli.org, 2019-01-21. Läst 18 maj 2021. (engelska)
  8. ^ Felix Nussbaum Arkiverad 28 december 2008 hämtat från the Wayback Machine. at www1.yadvashem.org
  9. ^ ”Objects - Felix Nussbaum: Triumph des Todes (Triumph of Death), painting (1944)” (på engelska). kuenste-im-exil.de. https://kuenste-im-exil.de/KIE/Content/EN/Objects/nussbaum-felix-triumph-des-todes-en.html?single=1. Läst 1 juni 2022. 
  10. ^ Freeman, John (30 juni 2020). ”In Review: Spirou – Hope, Against All Odds Part Two” (på brittisk engelska). downthetubes.net. https://downthetubes.net/?p=119279. Läst 19 maj 2021.