Fem myror är fler än fyra elefanter

Från Wikipedia
Version från den 8 januari 2018 kl. 12.04 av Pago95 (Diskussion | Bidrag) (→‎Vilka bokstäver och siffror som togs upp i vilket program: ersatt tabellen så den är vertikal istället)
Fem myror är fler än fyra elefanter
GenreBarnprogram
Adventskalender
Skapad avBengt Linné
Lasse Haglund
ManusMagnus Härenstam
Brasse Brännström
Lasse Haglund
Bengt Linné
MedverkandeMagnus Härenstam
Brasse Brännström
Eva Remaeus
MusikBengt Ernryd
Antal avsnitt40 i ursprungsserien
28 i adventskalendern
Längd (per avsnitt)30 minuter
Antal säsonger2 i ursprungsserien
1 i adventskalendern
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
Produktion
ProduktionsbolagSveriges Television
ProducentBengt Linné
Lasse Haglund
Sändning
OriginalkanalTV2 (nuvarande SVT2)
Originalvisning1973 & 1974 samt
27 november–24 december 1977
Bildformat4:3
Statusavslutad
Kronologi
FöregångareGumman som blev liten som en tesked (adventskalender)
UppföljareJulius Julskötare (adventskalender)
Externa länkar
IMDb  SFDb SVT Play

Fem myror är fler än fyra elefanter var ett svenskt barnprogram från 19731974 med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus. Programmet underhöll barnen med sketcher och sånger, där undervisning om bland annat bokstäver, siffror och lägesangivelser alltid förekom. Fem myror är fler än fyra elefanter sändes i TV2 (nuvarande SVT2) med start den 19 november 1973 och våren 1974.

Programmen har sänts i repris ett stort antal gånger och finns tillgängliga på VHS och DVD och som PC-spel utgivet av Pan Vision. Första PC-spelet vann årets barnspel och årets svenska spel på Dataspelsgalan 2000.[1] 1977 var programmet Sveriges Televisions julkalender.[2] Serien började senast repriseras i juni 2012 i SVT:s Barnkanalen.

Om serien

Förutom att underhålla barnpubliken hade programmet ett pedagogiskt syfte och ville väcka intresse för bokstäver och siffror. Varje avsnitt hade en bokstav och en siffra som tema. Magnus, Brasse och Eva hade genomgående roller: en pedant, en slarver och en ordentlig person. I flera av seriens senare delar hade de animerade delarna Monica Zetterlund och Tomas Löfdahl som berättarröster. Bengt Linné och Lasse Haglund producerade serien. Bengt Ernryd skrev musiken, och Magnus Härenstam och Brasse Brännström skrev sångtexterna. Animationerna ritades av Owe Gustafson och för dess ljud stod Jan Brandhildh och Lennart Jörevall.

Programmen bestod av en rad revyartade sketcher och sångnummer med några fasta inslag. Ett exempel är Brasses "Lattjo-lajban-låda", där han presenterar fyra djur, varav ett skall tas bort. Magnus och Eva gissade, men fick alltid fel från Brasses "fiffighetssynpunkt"; avsikten var att lära barnen att en sak kan ha flera egenskaper. Det fanns också tecknade filmer, bland annat med elefanter som släpar fram de bokstäver som är aktuella. Knysten och Fräs var två dockfigurer som var med i de allra första omgångarna av programmet.

Programmet är numera en så kallad kultklassiker. 2006 utsågs programmet till "bästa svenska barnprogram genom tiderna" i programmet Folktoppen med över 50 % av rösterna.[3]

Julkalender

Fem myror är fler än fyra elefanter var julkalendern i Sveriges Television 1977. Varje lucka i kalendern motsvarade en bokstav i alfabetet, men den gick inte i alfabetisk ordning, utan den första bokstaven i kalendern var H.[4] Inslagen om respektive bokstav var hämtade från ursprungsserien och efter inslaget hade man lagt till en del, där Magnus, Brasse och Eva öppnade dagens lucka. För att man skulle hinna med samtliga bokstäver i alfabetet hade kalendern 28 avsnitt (en för varje bokstav) och började redan 27 november, som också var första advent. Luckorna var inte i egentlig mening luckor, utan var klistermärken som sattes fast på kalendern.

Hela Adventskalendern går att se på Oppetarkiv.se.

Medverkande

Pedagogisk bakgrund

Förlagan till Fem myror är fler än fyra elefanter var det amerikanska programmet Sesame Street, som också arbetade med pedagogik. Det visade sig vid TV2:s egna preliminära utvärderingar av "Fem myror" att inlärningseffekten hos barnen var begränsad. Man fokuserade sig därför mer på att väcka intresse och mindre på att lära ut. Den sprallige och okunnige Brasse överlistar också ofta Eva och Magnus, vilket hade till syfte att visa att fantasi och nyfikenhet ibland är viktigare än kunskap.[5]

Under tidigt 1970-tal hade många svenska barnprogram en stark pedagogisk målsättning. Ofta var syftet att lära barnen att det finns andra som inte har det lika gott ställt som de själva.[5] "Fem myror" hade däremot många inslag med glamorös kostymering och kiss- och bajshumor. Det kritiserades därför för att vara glittrigt, opedagogiskt och ha en med tidens mått mätt alltför blek politisk ådra.[källa behövs]

Det är en vanlig uppfattning att "Fem myror" var mycket framgångsrikt i sin pedagogiska ambition. Hur de tittande barnen påverkades och om de lärde sig någonting har dock aldrig undersökts vetenskapligt.[5]

Det finns många föregångare till denna genre av för barnen dold pedagogik i barnunderhållning. Flera sagor hör hemma här. Som ett i tiden närliggande svenskt exempel kan nämnas en av episoderna i Ragnar Falcks berättelser om Nicke Lilltroll (1957–1965), där Nicke får sin kroppslängd mätt med olika mått (millimeter, centimeter, decimeter, kottar) som alla ger samma resultat, utan att Nicke förstår det. Men det uppmärksamma barn som nyss lärt sig grunderna för avståndsmätning förstår, och de övriga gör det utan tvivel med litet hjälp från en vuxen.

Under framförallt 1980 och -90 talen, användes tv-serien som verktyg för att lära ut svenska till invandrarbarn i skolor, en ide som fick snabbt gehör hos Invandrarverket.

Vilka bokstäver och siffror som togs upp i vilket program

Serien hade ursprungligen 40 avsnitt där några avsnitt handlade om samma bokstäver. När den gavs ut på VHS hade man klippt ihop de bästa sketcherna till åtta delar där varje del handlade om tre-fyra bokstäver och om två-tre siffror, varje del var ca en timme lång. Sedan klippte man ihop de tre första delarna till en del på 3 timmar och 22 minuter, de två mellersta delarna till en del på 2 timmar och 6 minuter och de tre sista delarna till en del på 3 timmar och 9 minuter. Dessa VHS-utgåvor distribuerades av Pickwick Video och Carlton Video.

År 2000 distribuerades det tre nya VHS-utgåvor, då hade man redigerat om de tidigare utgåvorna nämnvärt så att de skulle likna mer vanliga avsnitt på en halvtimme. Dessa utgåvor distribuerades av Independent Video. Det är den versionen som också finns på DVD idag. DVD-skivorna innehåller alltså inte originalserien som många tror, utan bara 17 avsnitt med en total speltid på 8 timmar och 35 minuter, att jämföra med originalseriens 40 avsnitt och ca 20 timmar. Siffrorna nedan refererar till vilket nummer avsnittet hade som handlade om den bokstaven eller den siffran.

Bokstäver och siffror DVD-serien Adventskalendern
A 1 16
B 6 9
C 11 18
D 10 7
E 9 3
F 16 28
G 16 13
H 2 1
I 3 11
J 15 21
K 5 24
L 15 19
M 7 15
N 3 6
O 4 26
P 14 14
Q 12 20
R 6 17
S 8 4
T 17 10
U 13 27
V 13 8
X 14 25
Y 11 2
Z 17 12
Å 1 22
Ä 1 23
Ö 12 5
1 7
2 4 & 12
3 5 & 13
4 2 & 8
5 3 & 9
6 10 & 14
7 1 & 15
8 6 & 16
9 11 & 17

Referenser

  1. ^ ”Årets vinnare 2000.”. 19 april 2000. http://www.dataspelsgalan.se/2009/02/01/arets-vinnare-2000/. Läst 19 april 2011. 
  2. ^ Sveriges mest framgångsrika förskollärare Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.. Hyllning till programmet från SVT
  3. ^ Wejbro, Sandra (23 september 2006). ””Fem myror” blev bästa barnprogram”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article10960382.ab. Läst 18 november 2009. 
  4. ^ Jan Gradvall (1996). TV! Nedslag i Sveriges Televisions historia. Stockholm: Sveriges Radios förlag. ISBN 91-522-1780-9 
  5. ^ [a b c] Eriksson L och Koivuniemi J (2005), "Kom nu då, vadå? Barnprogram i TV2! En studie av Fem myror är fler än fyra elefanter i relation till Barnstugeutredningen på 1970-talet", Linköpings universitet.