Feministisk filosofi
Feministisk filosofi kallas filosofi som bedrivs med ett feministiskt perspektiv. Den feministiska filosofin är ingen enhetlig skola utan karaktäriseras just av det feministiska angreppssättet,[1] något som ofta står i skarp kontrast till den traditionella filosofin. Mary Wollstonecraft (1759–1797) kan anses vara en av grundarna till både feminismen och den feministiska filosofin.[2]
Feminism och fokus
[redigera | redigera wikitext]Feministisk filosofi kännetecknas, oavsett dess inriktning i övrigt, av ett belysande av kvinnors identitet, intressen, sexualitet och position i samhället. Det handlar bland annat om att visa på att kvinnors tänkande och handlande inte är underställt mäns diton. Samtidigt arbetar de feministiska filosoferna med att lyfta fram orättvisor, genom historien, orättvisor som bedöms exister på grund av den patriarkalt dominerade kulturen.[1]
Det som studeras inom den här mångskiftande filosofiska skolan kan vara kroppen, klass, arbete, familj, reproduktion, jaget, sexualitet och strukturerna i samhället. Feministiska filosofer har bidragit till sätta feministisk ton på diverse övergripande ämnen, inklusive naturvetenskap, globalisering, mänskliga rättigheter, rasism och populärkulturen.[1]
Filosofer inom olika skolor
[redigera | redigera wikitext]Feministiska filosofer återfinns både inom den analytiska och kontinentala traditionen. Bland de analytiska feministiska filosoferna återfinns tänkare som Martha Nussbaum och Marilyn Friedman.[3] Inom den kontinentala traditionen torde Simone de Beauvoir[4] (även existentialistisk filosof[1]) vara den mest välkända, och senare har bland annat framträtt Luce Irigaray[5] och Manon Garcia (även moralfilosof[6]).
En feministisk filosof med existentialistiska utgångspunkter är Nancy Bauer,[7] en som utgår från epistemologi Amia Srinivasan.[8] I Sverige finns både representanter för den analytiska (som Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi[9]) och den kontinentala skolan (som Jonna Bornemark, verksam vid Centrum för praktisk kunskap[10]).[11][12]
Feministiska filosofer som problematiserat kring pornografi, från olika perspektiv, är den moraliska filosofen Laurie Shrage[13][14] och den analytiskt färgade Mari Mikkola.[15][16] En annan moralisk filosof, viktig inom utvecklingen av queerfeminism och den tredje vågens feminism, är Judith Butler.[1]
Det finns även en skola av pragmatisk feminism, där man intresserar sig för att utöka filosofin genom aktivism och det upplevda. Bland viktiga namn finns Alice Chipman Dewey och Jane Addams.[17]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 Runehov, Anne. ”feministisk filosofi”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/feministisk-filosofi. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Weeks, Marcus (2020-03-06). Filosofi så att du förstår. Ordalaget bokförlag. sid. 152. Läst 6 mars 2020
- ↑ Garry, Ann (2004-04-29). Analytic Feminism. https://plato.stanford.edu/archives/fall2020/entries/femapproach-analytic/. Läst 11 januari 2026.
- ↑ ”Simone de Beauvoir, icône du féminisme” (på franska). L'Histoire par les femmes. 19 januari 2013. https://histoireparlesfemmes.com/2013/01/19/simone-de-beauvoir-icone-du-feminisme/. Läst 2 juli 2024.
- ↑ ”Irigaray, Luce | Internet Encyclopedia of Philosophy” (på amerikansk engelska). https://iep.utm.edu/irigaray/. Läst 11 januari 2026.
- ↑ ”Manon Garcia | Faculty of Arts and Sciences” (på engelska). fas.yale.edu. https://fas.yale.edu/news-announcements/new-faculty-announcements/new-ladder-faculty-and-professors-2021-22/manon-garcia. Läst 11 januari 2026.
- ↑ ”Nancy Bauer | Department of Philosophy”. as.tufts.edu. https://as.tufts.edu/philosophy/people/faculty/nancy-bauer. Läst 11 januari 2026.
- ↑ The Oxford Review of Books (17 april 2017). ”Genealogical Anxiety: An Interview with Amia Srinivasan” (på engelska). The ORB. https://www.the-orb.org/post/genealogical-anxiety-an-interview-with-amia-srinivasan. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Sara Ullberg, Erika Josefsson, Patrick Stanelius/TT (10 maj 2019). ”Filosofen och författaren Åsa Wikforss väljs in i Svenska Akademien”. Boktugg.se. https://www.boktugg.se/2019/05/10/filosofen-och-forfattaren-asa-wikforss-valjs-in-i-svenska-akademien/. Läst 11 januari 2026.
- ↑ ””Djuren borde få välja – och människan måste lyssna””. Dagens Nyheter. 15 december 2019. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/djuren-borde-fa-valja-och-manniskan-maste-lyssna/. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Sveriges Radio (15 maj 2020). ”Förnuft och känsla - Filosofiska rummet”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1503136. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Carlsson, Ulrika (7 maj 2024). ”Befängd uppdelning av filosofi i Sverige | Tidningen Curie”. www.tidningencurie.se. https://www.tidningencurie.se/kronikor/den-svenska-uppdelningen-av-filosofi-ar-befangd. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Florida International University-Digital Communications. ”Laurie Jeanne Shrage” (på amerikansk engelska). case.fiu.edu. https://case.fiu.edu/about/directory/profiles/shrage-laurie-jeanne.html. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Shrage, Laurie (2005). ”Exposing the Fallacies of Anti-Porn Feminism”. Feminist Theory 6 (1): sid. 45–65. doi:. https://philpapers.org/rec/SHRETF. Läst 11 januari 2026.
- ↑ ”Mari Mikkola”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=ce3hdUQAAAAJ&hl=en. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Mikkola, Mari (2019). Pornography: A Philosophical Introduction. Oxford University Press. https://philpapers.org/rec/MIKPAP. Läst 11 januari 2026
- ↑ ”Feminist-Pragmatism | Internet Encyclopedia of Philosophy” (på amerikansk engelska). https://iep.utm.edu/fem-prag/. Läst 11 januari 2026.