Fi Persei

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fi Persei
Perseus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildPerseus
Rektascension01t 43m 39,63792s[1]
Deklination++50° 41′ 19,4328″[1]
Skenbar magnitud ()4,06[2] 3,96-4,11 (V)[3]
Stjärntyp
SpektraltypB1.5 V:e-shell[1]
U–B-0,92[2]
B–V-0,098 ± 0,005[4]
VariabeltypGamma Cassiopeiae-variabel (GCAS)[3]
Astrometri
Radialhastighet ()0,80[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 24,59 ± 0,14[6] mas/år
Dek.: -14,01 ± 0,13[6] mas/år
Parallax ()4,54 ± 0,20[6]
Avstånd720 ± 30  (220 ± 10 pc)
Absolut magnitud ()-3,11[7]
Detaljer
Massa10,1[8]/1,14[9] M
Radie5,5-8,0[7]/1,3[9] R
Luminositet41 783[10]/? L
Temperatur32 090[10]/53 000[9] K
Ålder21,5 x 106 år
Andra beteckningar
GCRV 969, PLX 357, TD1 983, AG+50 193, GEN# +1.00010516, PLX 357.00, UBV 1744, ALS 15879, HD 10516, PMC 90-93 40, UBV M 8379, AN 35.1911, HIC 8068, PPM 26670, uvby98 100010516 V, BD+49 444, HIP 8068, ROT 245, CEL 161, HR 496, SAO 22554, B10 384, EM MWC 16, JP11 530, SBC7 60, JE82 43, FK5 57, 2MASS J01433964+5041192, SBC9 88, AAVSO 0137+50, GC 2102, N30 355, SKY# 2589[1]

Fi Persei(φ Persei, förkortat Fi Per, φ Per), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den nordvästra delen av stjärnbilden Perseus. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud 4,06[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 4,5[5] mas beräknas den befinna sig på ca 720 ljusårs (220 parsek) avstånd från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Flamsteed följde Ptolemy med att behandla Fi Persei som ingående i Andromeda och gav den beteckningen 54 Andromedae. Den är isolerad från huvudstjärnorna i Perseus, men ligger inom stjärnbildens formella gränser.[11]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Fi Persei A en blå stjärna av spektralklass B1.5 V:e-shell.[1] Stjärnan har en massa som är ca 10[8] gånger solens massa och en radie som är ca 5,5[7] gånger solens radie. Den avger från dess fotosfär ca 41 800[10] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på 32 100 K.[10]

Fi Persei är en eruptiv variabel av Gamma Cassiopeiae-typ[3]. Den har en skenbar magnitud som varierar 3,96-4,11 med en period av 19,5 dygn.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Phi Persei, 29 april 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Basic data: * phi Per – Be star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Phi+Per&submit=SIMBAD+search. Läst 3 november 2017. 
  2. ^ [a b c] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b c d] ”phi Per” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26210. Läst 3 november 2017. 
  4. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=8068. Läst 3 november 2017. 
  5. ^ [a b] Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Carnegie Institution for Science. Bibcode:1953GCRV..C......0W. LCCN 54001336.
  6. ^ [a b c] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  7. ^ [a b c] Gies, Douglas R.; Bagnuolo, William G.; Ferrara, Elizabeth C.; Kaye, Anthony B.; Thaller, Michelle L.; Penny, Laura R.; Peters, Geraldine J. (1998). "Hubble Space Telescope Goddard High Resolution Spectrograph Observations of the Be + sdO Binary φ Persei". The Astrophysical Journal. 493: 440–450. Bibcode:1998ApJ...493..440G. doi:10.1086/305113.
  8. ^ [a b] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (2011). "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 410: 190–200. arXiv:1007.4883. Bibcode:2011MNRAS.410..190T. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x. Vizier catalog entry
  9. ^ [a b c] Krtička, J.; Kubát, J.; Krtičková, I. (2016). "Stellar wind models of subluminous hot stars". Astronomy & Astrophysics. 593: A101. arXiv:1607.04445. Bibcode:2016A&A...593A.101K. doi:10.1051/0004-6361/201628433.
  10. ^ [a b c d e] Zorec, J.; Frémat, Y.; Domiciano De Souza, A.; Royer, F.; Cidale, L.; Hubert, A.-M.; Semaan, T.; Martayan, C.; Cochetti, Y. R.; Arias, M. L.; Aidelman, Y.; Stee, P. (2016). "Critical study of the distribution of rotational velocities of Be stars". Astronomy & Astrophysics. 595: A132. arXiv:1702.07684. Bibcode:2016A&A...595A.132Z. doi:10.1051/0004-6361/201628760.
  11. ^ Wagman, M. (August 1987). "Flamsteed's Missing Stars". Journal for the History of Astronomy, Vol.18, NO. 3/AUG, P.209, 1987. 18: 212. Bibcode:1987JHA....18..209W. doi:10.1177/002182868701800305.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]