Fijigräsfågel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fijigräsfågel
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGräsfåglar
Locustellidae
SläkteCincloramphus
ArtFijigräsfågel
C. rufus
Vetenskapligt namn
§ Cincloramphus rufus
AuktorReichenow, 1890
Synonymer
  • Långbent sångare
  • Megalurulus rufus
  • Trichocichla rufa
Hitta fler artiklar om fåglar med

Fijigräsfågel[2] (Cincloramphus rufus) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer endast på två öar i Stilla havet. Det globala beståndet är mycket litet och arten anses därför vara starkt hotad.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Fijigräsfågeln är en långstjärtad, 17 centimeter lång sångare. Ovansidan är varmbrun med ett distinkt och långt silverfärgat ögonbrynsstreck. På undersidan kontrasterar vit strupe med röd- eller gulbruna bröstsidor och flanker som övergår till smutsvitt på buken. Näbben är medellång och svart, benen rätt långa och blåaktiga. Sången består av upprepade korta högljudda melodiska fraser, medan varningslätet är ett distinkt bubblande.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fijigräsfågel förekommer i Fiji och delas in i två underarter med följande utbredning:[4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Fijigräsfågeln placeras traditionellt som enda art i släktet Trichocichla, men förs ofta till Megalurulus.[5] DNA-studier från 2018[6] visar dock att arterna i Megalurulus inte är varandras närmaste släktingar utan bildar en klad tillsammans med lärksångarna i Cincloramphus, fijigräsfågeln, timorgräsfågeln (Buettikoferella) samt rostgräsfågeln och papuagräsfågeln från Megalurus. Författarna till studien rekommenderar att alla dessa placeras i Cincloramphus som har prioritet, och denna hållning följs här.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Alla sentida fynd har gjorts nära små vattendrag i gammal skog mellan 80 och 800 meters höjd, oftast på branta sluttningar med tät undervegetation som vuxit upp efter jordskred. Par och familjegrupper födosöker obemärkt nära marken och arten upptäcks bäst genom sin sång.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten var länge känd från fyra gamla exemplar och en handfull obekräftade rapporter från Viti Levu och ett fynd från Vanua Levu 1974. Under efterforskningar 2002–2005 hittades den dock på ett antal lokaler på Viti Levu, där den lokalt var vanlig i idealisk miljö, men förekom väldigt fläckvist. Efterforskningar på Vanua Levu efter taxonet clunei har dock ännu inte gett något, trots att lokalbefolkningen där känner till fågelns läte. Världspopulationen uppskattas idag till 50–250 individer och beståndet tros vara stabilt. Även om fijigräsfågeln bara är känd från enstaka lokaler är i stort sett alla i brant terräng som inte är lämplig för vare sig skogsbruk eller jordbruk. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som starkt hotad med tanke på dess lilla population.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn rufus betyder "rödbrun".[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Megalurulus rufa . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
  7. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]