Fil:Reflection in Blue (Eva Bonnier) - Nationalmuseum - 18706.tif

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Originalfil(2 720 × 3 422 pixlar, filstorlek: 26,65 Mbyte, MIME-typ: image/tiff)

Eva Bonnier: Reflex i blått  wikidata:Q18574395 reasonator:Q18574395
Konstnär/skapare
Eva Bonnier  (1857–1909)  wikidata:Q454670
 
Eva Bonnier
Alternativa namn
Eva Fredrika Bonnier
Beskrivning svensk målare
Datum för födelse/död 17 november 1857 Redigera detta på Wikidata 13 januari 1909 Redigera detta på Wikidata
Födelseort/dödsort Stockholm Köpenhamn
Arbetsort
Auktoritetsdata
artist QS:P170,Q454670
image of artwork listed in title parameter on this page
Titel
English: Reflection in Blue
Svenska: Reflex i blått
Objekttyp målning
object_type QS:P31,Q3305213
Beskrivning
English: Eva Bonnier’s depictions of terminal illness, bring us a pared-down everyday perspective, with the artist challenging the stereotypical female bourgeois ideal of the time. Women are presented as “subjects” with strong integrity and not as fragile objects. In Reflection in Blue, from 1887, the figures are painted from a realistic perspective, placing us in the same room as the ailing person.

Around the turn of the 20th century, convalescing women are a popular theme in art. Those images should be seen in the context of the prevailing view of and construction of femininity, and thus of the standardisation of the female body. During the 19th century, two key images of women evolved: the weak, sensitive and psychosomatic upper class woman and the strong, dangerous and infectious lower class woman. The “Convalescent” became a symbol of female fragility and thus evidence of women’s inability to take part in public life. Those images can be seen as a reaction to the emancipation of women at the time and as an attempt to return them to the home and the private sphere.

But in the Nordic region one could find many hundreds of female artists and authors during this period. The female artists in Sweden were privileged compared with their European sisters, since they had access to an academic education. The women’s department of the Royal Swedish Academy of Fine Arts in Stockholm opened in 1864, and the professional women had a major influence on the cultural life of the period. They changed both the view of the role of the artist and that of middle-class family life, and in so doing they shook the norm of the male artist to the core. But at the turn of the century there was a backlash and women’s emancipation was thwarted, together with a widespread fear of the “New Woman”.
Svenska: I Eva Bonniers sjukdomsbilder möter vi avskalade vardagsskildringar av kvinnor. Motiv där konstnären ifrågasätter tidens stereotypa kvinnlighetsideal. Kvinnorna är skildrade som subjekt med stark integritet och inte som bräckliga objekt. I Reflex i blått, som är från 1887, är figurerna gestaltade utifrån ett realistiskt perspektiv där vi som betraktare befinner oss i samma rum som den sjuke.

Kring sekelskiftet 1900 var bilder av kvinnliga konvalescenter ett ofta förekommande motiv. Bilderna bör sättas i samband med konstruerandet av tidens syn på kvinnlighet och därmed med normeringen av kvinnokroppen. Under 1800-talet formades två viktiga bilder av kvinnan, den svaga, ömtåliga och sjukliga överklasskvinnan och den starka, farliga och smittsamma underklasskvinnan. Konvalescenten blir ett tecken för kvinnokönets bräcklighet och därmed ett bevis för kvinnans oförmåga att delta i det offentliga livet. Bilderna kan ses som en reaktion mot tidens kvinnofrigörelse och ett försök att återföra kvinnorna till hemmet och den privata sfären.

Vid den här tiden fanns det enbart i Norden, tack vare den gryende kvinnofrigörelsen, många hundra kvinnliga konstnärer och författare. De kvinnliga konstnärerna i Sverige var privilegierade jämfört med sina europeiska systrar, eftersom de hade tillgång till akademiundervisning . Den Qvinliga afdelningen på Konstakademien i Stockholm öppnades redan 1864. De yrkesverksamma kvinnorna tog och fick mycket utrymme i det offentliga konstlivet. De förändrade tidens syn på både konstnärsrollen och det borgerliga familjelivet. De rubbade därmed den manliga konstnärsnormen som kom i gungning. På 1890-talet kom det en motreaktion, en backlash.
Originalbeskrivning
InfoField
English: Eva Bonnier’s depictions of terminal illness, bring us a pared-down everyday perspective, with the artist challenging the stereotypical female bourgeois ideal of the time. Women are presented as “subjects” with strong integrity and not as fragile objects. In Reflection in Blue, from 1887, the figures are painted from a realistic perspective, placing us in the same room as the ailing person.

Around the turn of the 20th century, convalescing women are a popular theme in art. Those images should be seen in the context of the prevailing view of and construction of femininity, and thus of the standardisation of the female body. During the 19th century, two key images of women evolved: the weak, sensitive and psychosomatic upper class woman and the strong, dangerous and infectious lower class woman. The “Convalescent” became a symbol of female fragility and thus evidence of women’s inability to take part in public life. Those images can be seen as a reaction to the emancipation of women at the time and as an attempt to return them to the home and the private sphere.

But in the Nordic region one could find many hundreds of female artists and authors during this period. The female artists in Sweden were privileged compared with their European sisters, since they had access to an academic education. The women’s department of the Royal Swedish Academy of Fine Arts in Stockholm opened in 1864, and the professional women had a major influence on the cultural life of the period. They changed both the view of the role of the artist and that of middle-class family life, and in so doing they shook the norm of the male artist to the core. But at the turn of the century there was a backlash and women’s emancipation was thwarted, together with a widespread fear of the “New Woman”.
Svenska: I Eva Bonniers sjukdomsbilder möter vi avskalade vardagsskildringar av kvinnor. Motiv där konstnären ifrågasätter tidens stereotypa kvinnlighetsideal. Kvinnorna är skildrade som subjekt med stark integritet och inte som bräckliga objekt. I Reflex i blått, som är från 1887, är figurerna gestaltade utifrån ett realistiskt perspektiv där vi som betraktare befinner oss i samma rum som den sjuke.

Kring sekelskiftet 1900 var bilder av kvinnliga konvalescenter ett ofta förekommande motiv. Bilderna bör sättas i samband med konstruerandet av tidens syn på kvinnlighet och därmed med normeringen av kvinnokroppen. Under 1800-talet formades två viktiga bilder av kvinnan, den svaga, ömtåliga och sjukliga överklasskvinnan och den starka, farliga och smittsamma underklasskvinnan. Konvalescenten blir ett tecken för kvinnokönets bräcklighet och därmed ett bevis för kvinnans oförmåga att delta i det offentliga livet. Bilderna kan ses som en reaktion mot tidens kvinnofrigörelse och ett försök att återföra kvinnorna till hemmet och den privata sfären.

Vid den här tiden fanns det enbart i Norden, tack vare den gryende kvinnofrigörelsen, många hundra kvinnliga konstnärer och författare. De kvinnliga konstnärerna i Sverige var privilegierade jämfört med sina europeiska systrar, eftersom de hade tillgång till akademiundervisning . Den Qvinliga afdelningen på Konstakademien i Stockholm öppnades redan 1864. De yrkesverksamma kvinnorna tog och fick mycket utrymme i det offentliga konstlivet. De förändrade tidens syn på både konstnärsrollen och det borgerliga familjelivet. De rubbade därmed den manliga konstnärsnormen som kom i gungning. På 1890-talet kom det en motreaktion, en backlash.
Datum 1887
date QS:P571,+1887-00-00T00:00:00Z/9
Teknik/material olja på duk
medium QS:P186,Q296955;P186,Q12321255,P518,Q861259
Mått
  • höjd: 80 cm; bredd: 64 cm
    dimensions QS:P2048,80U174728
    dimensions QS:P2049,64U174728
  • Framed: höjd: 110 cm; bredd: 94 cm; Djup: 6 cm
    dimensions QS:P2048,110U174728
    dimensions QS:P2049,94U174728
    dimensions QS:P5524,6U174728
institution QS:P195,Q842858
Inventarienummer
NM 1702
Utställningshistorik
Inskriptioner
Svenska: Signerad: Eva Bonnier. 87.
Referenser
Källa/fotograf Nationalmuseum
Tillstånd
(Återanvändning av denna fil)

This is a faithful photographic reproduction of an original two-dimensional work of art. The work of art itself is in the public domain for the following reason:

Public domain

Upphovsmannen dog 1909, så detta verk är också upphovsrättsfritt i länder och områden där upphovsrätten förfaller 100 år eller färre efter upphovsmannens död.


Du måste även inkludera en tagg för allmän egendom i USA för att indikera varför detta verk är allmän egendom i USA.

This digital reproduction has been released under the following licenses:

Public domain Nationalmuseum har placerat de bilder i Public Domain som skapas genom uteslutande digital avfotografering eller reproduktion av sådana bildkonstverk som inte längre är skyddade av upphovsrätt. Nationalmuseum anser inte att ny upphovsrätt uppstår för dessa reproduktioner.

Nationalmuseum har nedan formulerat några råd som vi anser som god sed vid användning av Nationalmuseums bilder i Public Domain. Handledningen är baserad på Europeanas Public Domain Usage Guidelines. Det finns dock inget krav på dig att följa dem.

  • Var vänlig och namnge konstnären till originalverket när du använder en bild i Public Domain.
  • Ange gärna även Nationalmuseum och fotografen, som har tillverkat den digitala reproduktionen och ställt den till förfogande.
  • När du använder eller förändrar en bild i Public Domain, ska du inte låta konstnären, fotografen eller museet stå som utgivare för de ändringar du har gjort.

Du får gärna länka till föremålet som källhänvisning, eller så föreslår vi följande formulering:

Konstnär: Verkets titel, Datering (årtal), Nationalmuseum (Foto: fotografens namn), public domain

Nationalmuseum

In many jurisdictions, faithful reproductions of two-dimensional public domain works of art are not copyrightable. The Wikimedia Foundation's position is that these works are not copyrightable in the United States (see Commons:Reuse of PD-Art photographs). In these jurisdictions, this work is actually in the public domain and the requirements of the digital reproduction's license are not compulsory.


Bildtexter

Ingen bildtext har definierats

Objekt som porträtteras i den här filen

motiv

Filhistorik

Klicka på ett datum/klockslag för att se filen som den såg ut då.

Datum/TidMiniatyrbildDimensionerAnvändareKommentar
nuvarande8 oktober 2016 kl. 13.35Miniatyrbild för versionen från den 8 oktober 2016 kl. 13.352 720 × 3 422 (26,65 Mbyte)AndreCostaWMSE-bot{{Artwork |other_fields_1 = |artist = {{Creator:Eva Bonnier}} |title = {{en|Reflection in Blue}} {{sv|Reflex i blått}} |wikidata = Q18574395 |object_type = painting |description =...

Följande sida använder den här filen:

Global filanvändning

Följande andra wikier använder denna fil:

Metadata