Filip III av Burgund

Från Wikipedia
Filip III av Burgund
Född31 juli 1396[1]
Dijon[2], Frankrike
Död15 juni 1467[1] (70 år)
Brygge[2]
BegravdChampmol-klostret
Medborgare iKungariket Frankrike[3]
SysselsättningMilitär, politiker
Befattning
Monark
MakaIsabella av Portugal[4]
Michelle av Frankrike
(g. 1409–1422)[4][5]
Bonne av Artois
(g. 1424–)[4][5]
PartnerMarie de Belleval
Jeanne de Presles
Katrine af Thieffries
NN
Céline de Harlay
BarnKornelia af Burgund
Catherine bâtarde de Bourgogne[6]
Cornelius af Burgund (f. 1420)
Anton, Bastarden af Burgund (f. 1421)[7]
David af Burgund (f. 1427 och 1426)
Yolande bâtarde de Bourgogne (f. 1430)[6]
Marie af Burgund (f. 1430)
Jodoc de Bourgogne (f. 1432)
Karl, hertig av Burgund (f. 1433)[4]
Anna af Burgund (f. 1435)[7]
Rafael af Burgund (f. 1437)
Baudouin de Bourgogne (f. 1446)
Filip af Burgundien-Blaton (f. 1464)
FöräldrarJohan den orädde[4]
Margareta av Bayern[4]
SläktingarMarie av Burgund (syskon)[4]
Margareta av Nevers (syskon)
Anne av Burgund (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Gyllene skinnets orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Filip den gode, född den 31 juli 1396 i Dijon, död den 15 juli 1467 i Brugge, var hertig av Burgund från 1419 till sin död. Han var son till Johan den orädde och Margareta av Bayern.

Sedan han efter mordet på sin far i Montereau den 10 september 1419 blivit hertig, slöt han sig av hat mot den för delaktighet i mordet misstänkte dauphin, sedermera konung Karl VII, till Henrik V av England och ingick med honom fördraget i Troyes 20-21 maj 1420. Henrik skulle förmäla sig med Katarina, Karl VI:s dotter, föra styrelsen i Frankrike under Karls livstid och vara arvinge till kronan efter hans död med undanskjutande av dauphin. Filip kämpade under de följande åren på engelsmännens sida. 1430 tillfångatog burgunderna Jeanne d'Arc i samband med belägringen av Compiègne varefter hon överlämnades till engelsmännen för rättegång och avrättning för kätteri. Filip bytte senare sida efter en förlikning i Arras 21 september 1435 med Karl VII. Denne uttalade sin avsky över mordet på hertig Johan, tillerkände Filip städerna vid Somme samt för hans och sin livstid suveränitet för hans besittningar.

Filip utvidgade emellertid alltmera sitt maktområde: han vann Namur genom köp, Brabant och Limburg genom arv; han satte sig i besittning av Hainaut, Holland, Zeeland och Frisland samt köpte Luxemburg. Därmed hade han tagit över en stor del av Nederländerna. Både genom sina länders utsträckning och framför allt genom deras blomstrande näringsliv blev Filip en av sin samtids rikaste och mäktigaste furstar. Han grundlade en centraliserad förvaltning, som tjänstgjort som förebild för reformer i andra länder, förde ett lysande hov (1431 stiftades Gyllene Skinnets orden) och uppmuntrade konster och vetenskaper.

Vid sin död efterlämnade han åt sin son Karl den djärve, frukten av hans (tredje) äktenskap med Isabella av Portugal, en välordnad statsförvaltning och en förträfflig armé, vars kärna bildades av ett lysande ridderskap.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] RKDartists, läs online, läst: 8 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Филипп III Добрый”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 17 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Filip II, den gode, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Johan II
Hertig av Burgund
1419-1467
Efterträdare:
Karl I