Filip Orlik

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Filip Orlik
Mazepa-Orlyk.png
Född1672
KasutaVitryssland
Död1742 (69 år)
Iași
MedborgarskapPolsk-litauiska samväldet
Utbildad vidVilnius universitet och Kyiv-Mohyla Academy Blue pencil.svg
SysselsättningDiplomat
BefattningHetman of Zaporizhian Host
ReligionIslam, Ortodox kristendom och Sunniislam
BarnGrégoire Orlyk (f. 1702)
FöräldrarStepan Orlyk
Iryna Orlyk
NamnteckningPhilipp Orlik Signature 1710.jpg
Redigera Wikidata

Filip Orlik (egentligen Pylyp Stepanovytj Orlyk, ukrainska: Пилип Степанович Орлик; ryska: Филипп Степанович Орлик), född 11 oktober 1672 i Kosuta nära Vilnius i Storfurstendömet Litauen (i dagens Vitryssland), död 26 maj 1742 i Jassy i Osmanska riket, var en zaporizjakosackisk hetman.

Orlik föddes i en litauisk-tjeckisk familj. Han studerade vid en jesuitskola i Vilnius och vid Kiev-Mohyla-akademin. Från 1700 till 1706 var han chef för de allmänna militärkansliet. 1706 blev han generalkansler och hetman Ivan Mazepas främste rådgivare. Då Mazepa dog i Karl XII:s läger i Bender blev han 1708 efterträdd av Filip Orlik, som skrev en zaporizjakosackisk författning, den så kallade Benderförfattningen av 1710, som är en av de äldsta demokratiska författningarna i Europa. Han blev tillsammans med en grupp på cirka 40 zaporizjakosacker inbjuden att bosätta sig i Sverige av Karl XII efter vistelsen i Bender. Zaporizjakosackerna var Sveriges allianspartner under stora nordiska kriget 1700–1721. Kosackerna kom till Sverige 1716 och slog sig ner i Kristianstad. De hör till de första "ukrainska" invandrarna i Sverige.[1] Orlyk med sin fru Anna Hertsik, deras sju barn och fruns två bröder Ivan och Opanas vistades i Sverige fram till 1720 och Orlik bosatte sig efter ett tag i osmanska Saloniki, i dagens Grekland. Han avled 1742 i Jassy, dagens Iași, i nordöstra delen av dagens Rumänien och belägen i det historiska området Moldova, nära gränsen till dagens Moldavien. Han är begravd i dagens Moldavien, men hans grav är försvunnen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksarkivets diplomaticasamling, Muscovitica, Cosacica. Originalmanuskript.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]