Finansmarknad

Från Wikipedia

Finansmarknaderna är ett samlingsnamn för världens globala finansiella infrastruktur och för den interaktion som uppstår när olika aktörer köper och säljer finansiella tillgångar, till exempel i form av värdepapper, finansiella instrument (inklusive derivatinstrument), råvaror och handelsvaror. Den fysiska marknadsplatsen har i allt större utsträckning kompletterats eller ersatts av datoriserade marknadsplatser. Börsen är en typisk marknadsplats. Exempel på marknadsaktörer är banker, aktiemäklare, emittenter, investerare, kreditmäklare, försäkringsbolag samt pensionsfonder. Fram till den första april 2003 hade riksbanken hand om statistiken över svenska finansinstitut och de finansiella marknaderna dvs. finansmarknadssatistiken. Numera är det Statistiska Centralbyrån som på uppdrag av riksbanken samlar om och sammanställer finansmarknadsstatistiken.[1]


Finansmarknaderna består av flera delar, bland annat

Finansmarknadernas primära funktion är att allokera kapital, men det finansiella systemet kan även sägas ha följande kärnfunktioner: [2]

  • Att möjliggöra avräkning och clearing för att underlätta handel.
  • Att tillhandahålla en mekanism för poolning av resurser och för att dela upp andelar i olika projekt och företag.
  • Att möjliggöra transfereringar av ekonomiska resurser i tiden, över gränser och mellan ekonomins olika sektorer.
  • Att tillhandahålla prisinformation för att underlätta koordinering av decentraliserat beslutsfattande i ekonomins olika sektorer.
  • Att skapa förutsättningar för att hantera incitamentsproblem när den ena parten i en transaktion har information som den andra saknar eller när den ena parten agerar som agent för någon annan.

Finansmarknaderna utgör en del av det globala samhällets mest kritiska infrastruktur. Det spänner över hela jorden och verksamheten pågår ständigt, och i den bemärkelsen har det finansiella systemet likheter med Internet. I takt med utvecklingen av ny datahanterings- och informationsteknologi har dess betydelse ökat kraftigt. Även komponenterna i det finansiella systemet utvecklas ständigt, vilket exemplifieras av de senaste decenniernas uppfinningsrikedom som bland har lett till handel med optioner och utsläppsrätter. Denna process leder till att kapitalflödet i den globala ekonomin ökar, vilket är en av de viktigaste komponenterna i globaliseringen. Globaliseringen av finansmarknaderna påverkar i stor utsträckning utformningen av internationell redovisning och leder till en harmonisering av lagstiftning och normbildning. Eftersom det finansiella systemet ständigt utvecklas av aktörerna på marknaden så förs även en ständig debatt om i vilken uträckning myndigheter och lagstiftare skall reglera aktiviteterna på finansmarknaden. Praxis ser olika ut i olika länder, och valet av regleringsformer kan få betydande konsekvenser för det finansiella systemets utformning. Genom att utnyttja dynamiken i det finansiella systemet ökar möjligheterna för investerare, t. ex. stater, pensionsfonder och företag, att hantera risk.

I de finansiella marknaderna i Sverige ingår:

Se även

Källor

  1. ^ ”Finansmarknad SCB”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/. 
  2. ^ Dwight B. Crane et. al, The Global Financial Markets: A Functional Perspective, Harvard Business School 1995, p. 5

Externa länkar