Finland framstäldt i teckningar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Åbo domkyrka tecknad av Johan Knutson för boken. Den av C.L. Engel planerade spiran är nyligen uppbyggd efter branden
Magnus von Wright: Haga borg
Magnus von Wright: Sääksmäki kyrka
Johan Knutson, Pyttis kyrka

Finland framstäldt i teckningar är en serie häften utgivna 1845-1852 innehållande litografier över kända orter i Finland med korta beskrivningar.

Verket tillkom då några intellektuella i Borgå, bland dem J. L. Runeberg, träffade den ryska litteraturprofessorn Jakov Karlovitsh Grot med vilken de hade givit ut diverse skrifter. De beslöt ge ut en beskrivning av Finland på både ryska och svenska och några ytterligare språk, med tanke på den gryende turismen. Tillsammans med Zachris Topelius, som då var en ung och lovande journalist skred de till verket. Topelius verkade som redaktör för projektet. Han hade bekantat sig med den nyligen utgivna Sverige framstäldt i taflor och gav sin publikation ett korresponderande namn. Den gryende nationalromantiken satte sin prägel på verket, då landet precis höll på att bilda sig en identitet. Det fanns egentligen inte i någon större utsträckning några skriftliga källor att tillgå, och Topelius vädjade i förordet till det första häftet till sina landsmän att sända beskrivningar på gods och tätorter till honom.

Verket byggdes upp omkring de olika landskapen och varje kapitel började med en generell beskrivning av landskapet, varefter städerna beskrevs och sedan framstående bruk och gods. Flera kända och mindre kända konstnärer, efter resurserna, städslades för bilderna. Bilderna är därför av något varierande kvalitet. De facto jämnade de tyska gravörerna som överförde teckningarna till stenschabloner ut kvaliteten, då medelmåttiga bilder i deras händer blev bättre, och de bästa miste något av sina finare detaljer.

Konstnärerna[redigera | redigera wikitext]

Sammanlagt 120 teckningar utgavs, fördelade på konstnärerna

Av dessa hade bara de tre förstnämnda utbildning i bildkonst. En bild är osignerad och en annan är avritad av en Daguerrotyp från Borgå, också utan namn. Häftena gavs ut i svartvitt, men såldes också i några exemplar färglagda för hand, att döma av de ibland påtagligt feluppfattade färgerna förmodligen av tryckeripersonal i Tyskland. Av de färglagda finns bevarade ett exemplar på franska och ett på Helsingfors stadsmuseum Ingendera är fullständiga, men tillsammans kompletterar de så att endast en bild inte finns att tillgå som färglagd.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fakta är hämtade ur förordet av Matti Klinge till en nyutgåva från 1995, ISBN 951-1-09356-8