Finskt förvaltningsområde i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Med finskt förvaltningsområde avses de kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna (sverigefinnarna) har vissa lagstadgade språkliga rättigheter. Se Innebörd nedan.

Omfattning[redigera | redigera wikitext]

Ursprunglig omfattning år 2000[redigera | redigera wikitext]

Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rätten att använda finska (muntligt och skriftligt) hos förvaltningsmyndigheter i fem kommuner[1]:

Utökningar 2010[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 2010 ersattes lagen från 2000 med en lag som även inkluderar förvaltningsområdena för meänkieli och samiska, dessutom utökades det finska förvaltningsområdet med ytterligare 18 kommuner (totalt 23 kommuner)[2]:

I det ursprungliga förslaget skulle ännu fler kommuner bli finskt förvaltningsområde, men Sveriges regering valde slutligen ut de kommuner som visat intresse.

Från och med nu kan kommuner ansöka hos regeringen att ingå i det finska förvaltningsområdet och den 1 maj samma år ansluter sig tre kommuner (totalt 26 kommuner)[3]:

Det finns även 12 regioner som fungerar som finska förvaltningsområden och dessa är:

Utökning 2011[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari 2011 tillkom sex kommuner (totalt 32 kommuner)[4]:

Utökning 2012[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari 2012 tillkom åtta kommuner (totalt 40 kommuner)[5]:

Utökning 2013[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari 2013 tillkom åtta kommuner (totalt 48 kommuner)[6]:

Utökning 2014[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari 2014 tillkom fyra kommuner (totalt 52 kommuner).[7] Detta innebar att över 56 procent, totalt 400 000, av Sveriges då 710 000 svenskar med finsk bakgrund var bosatta inom det finska förvaltningsområdet.[8] De nya kommunerna var Degerfors, Fagersta, Sundsvall och Trosa.[7]

Utökning 2015[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari 2015 tillkom sju kommuner (totalt 59 kommuner)[9]:

Utökning 2018[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari 2018 tillkom fyra kommuner (totalt 63 kommuner)[10]:

Utökning 2019[redigera | redigera wikitext]

Den 1 februari 2019 tillkom tre kommuner (totalt 66 kommuner)[11]:

Innebörd[redigera | redigera wikitext]

De sverigefinnar som bor i ett finskt förvaltningsområde har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang, bland annat inför myndigheter och domstolar. Det föreskrivs särskilt, att rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i majoritetsspråket. Myndigheterna skall se till att det anställs personal med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom ett finskt förvaltningsområde har därtill rätt till att få såväl äldreomsorg som förskoleverksamhet på finska.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I Sverige bodde den 31 december 2003 cirka 359 659 personer med rötter i Finland. Av dessa personer med rötter i Finland (sverigefinländarna) uppskattar, docent Eric De Geer vid Uppsala universitet, att cirka 80 % (239 773) härstammar från den finskspråkiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % (59 943) härstammar från den svenskspråkiga folkgruppen i Finland (finlandssvenskarna).[12]

Folkrätten[redigera | redigera wikitext]

Utgångspunkten för den nuvarande svenska minoritetspolitiken är Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europarådets två konventioner rörande minoriteter: ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (1999:1176)
  2. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  3. ^ Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2010:196)
  4. ^ Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2010:1991)
  5. ^ Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2011:1530)
  6. ^ Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2012:997)
  7. ^ [a b] Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2013:1086)
  8. ^ Det finska förvaltningsområdet växer” (på finska). Sveriges Radio. 5 februari 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5776549. Läst 6 augusti 2022. 
  9. ^ Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2014:1543)
  10. ^ Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk (2017:1292)
  11. ^ Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2018:2068)
  12. ^ Eric de Geer: Den finska närvaron i Mälarregionen, 2004. En geografisk-statistisk studie om de finsktalande i Sverige. Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrum, 2. Eskilstuna. Mälardalens högskola. Länk till www.arkisto.org Arkiverad 16 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. (svenska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]