Fjällorienteringen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fjällorienteringen
Sport(er)Orientering
PlatsHärjedalen-Jämtland, Sverige
År1938-
Geografisk omfattningHela världen
ArrangörJämtland-Härjedalens Orienteringsförbund

Fjällorienteringen är en tredagars orienteringstävling som arrangerats så gott som årligen sedan 1938. Tävlingen arrangeras av Jämtland-Härjedalens Orienteringsförbund och är en så kallad patrulltävling där varje lag består av två löpare. Löparna måste springa hela banan och besöka alla kontrollerna tillsammans.

Tävlingen är öppen för deltagare från 17 år och uppåt och genomförs i för orienteringen traditionella åldersklasser. Sedan några år[när?] erbjuds också öppna klasser och mixedklasser av olika längd vilket öppnat för nya deltagarkonstellationer.

De längsta klasserna har banlängder på över 25 kilometer fågelvägen var och en av de tre dagarna. De kortare banorna (för de äldre åldersklasserna och de korta öppna klasserna) är strax under 10 kilometer per dag.

Karta[redigera | redigera wikitext]

Karaktäristiskt för Fjällorienteringen är kartskalan. Tävlingen avgörs med kartskalan 1:50 000 till skillnad från de nu vanligen använda skalorna 1:10 000 eller 1:15 000. Detta ger tävlingen både en historisk återkoppling och speciell karaktär.

Kartexempel från Fjällorienteringen. Banan i exemplet är 10,4 kilometer lång och användes 2013.
Vinden blåser i skärmen vid den andra kontrollen (se kartexemplet) vid Fjällorienteringen i Bruksvallarna 2013.
En fjällorienterare på väg över kalfjället (ungefär halvvägs mellan kontroll ett och två i kartexemplet).


Historik[redigera | redigera wikitext]

ORIENTERING I DEN JÄMTLÄNDSKA FJÄLLVÄRLDEN av Allan Borgsten

I slutet av 1930-talet väcktes av Gösta Olander, Vålådalen, frågan att arrangera ett kraftprov utöver det vanliga - en 3-dagars orienteringstävling i de jämtländska fjällen. 1938 inbjöds till den första tävlingen. Orienteringsprofessorn Gösta Wijkman tog initiativet till det första arrangemanget med honom själv som banläggare. Detta premiärår för tävlingen, som avgjordes i augusti månad, hade såväl banläggare som tävlande förutom hårda etapper att klara av även en rykande snöstorm. Redan första året tävlade man i 2-mannapatruller med skillnaden från dagens upplaga att löparna medförde packning innehållande reservkläder, mat, tält och sovsäck för övernattning. Det var 11 tappra patruller som gav sig i väg på första etappen från Vålådalen mot Vålåstugan. Under andra etappen överraskades löparna av en rykande snöstorm och endast 4 patruller fullföljde. Segrare premiäråret var den norska patrullen Vold/Hoseth.

Året därpå tog Handöls IF på sig ansvaret att arrangera tävlingen om än i blygsam omfattning. 10 patruller kom till start varav 8 fullföljde. Segern gick till patrullen Sekund-Magnusson Hammarby. De två kommande åren 40-41 låg tävlingen nere p.g.a. kriget som raserade i vår närhet. En person till som betytt en hel del för tävlingens fortlevnad, är Gunvald Håkansson, Stockholm, redaktör för tidningen Frisksport, (död 2004, 88 år). När tävlingen startade om 1942 var det med nämnde Håkansson som stod för banläggningen.

Ja, så ser upprinnelsen ut för vårt läns största orienteringsarrangemang, Fjällorienteringen.


Här följer ett citat ur tidningen Skärmen från 1943;

”En fjällorientering är inte för bomullsidottsmän, ty det finns väl knappast någon tävling, som så helt kräver sin man som just en etapptävling av detta slag. Här ligga med andra ord 6-dagarslopp på cykel och liknade konditionsprov i lä. Det gäller nämligen inte bara att kunna löpa och orientera, utan man får dessutom leva under fullt fältmässiga förhållanden i dagarna tre. Man bär hela sin utrustning med sig, och man möts inte med massage, bastu, dignande matbord och sköna sängar, när man kommer till etappmålet. En fjällorienterare är helt hänvisad åt sig själv: han vaskar sig i närmaste fjällbäck eller sjö, reser sitt tält, lagar sin mat, plåstrar själv om sina krämpor och kryper slutligen ner i sin sovsäck. För några timmars välbehövlig och stärkande sömn.”


Så pågick tävlingen t.o.m. 1949 innan man övergick till ett försök att arrangera en Fjällbud-kavle istället. Anledningen var att försöka locka fler löpare till tävlingen. Så till tävlingarna 1950-1952 inbjöd arrangörerna till en Fjällbudkavle, detta försök slog dock inte så väl ut och tävlingen låg nere 1953.

Huvudansvaret för tävlingarna under 40 talet och t.o.m. 1952 kan man säga låg på Tidningen Frisksport, Gunvald Håkansson och Gösta Olander. En del år tillsammans med Stockholms-tidningen. Föreningar som var involverade i arrangemangen var Handöls IF, Vålådalens SK och Järpens SK.

Två deltagare i Fjällorienteringens historia lyser lite starkare än andra. Den förste är Härje-dalssonen Erland Vemdal med sina 5 triumfer (4 i patrull och 1 i budkavle) och den andre hämtar vi från andra sidan kölen, Stig Berge med 6 segrar, må dock vara i den modernare varianten där man springer utan packning.

Erland Vemdal dominerade totalt mellan 1943-1950, och många är historierna runt denna ”fjällräv”.

Under 3 år hette Erlands patrullkamrat Gunnar Hallsten, båda tävlande för I5, Östersund. Från ett av dessa år skriver Gunvald Håkansson i sin kavalkad ”Femtio år av vägval i vildmark” följande;

” Där är kompisen Gunnar Hallsten kämpande i hetta och hårdhet på Anarisfjällen – inte bara mot konkurrenter, mot oerhörd trötthet och uppgivenhet. Vemdal pysslade om honom uppe vid Issjödalen, etappmål. Gunnar beordrades vila av Erland som reste tältet för natt-lägret, högg ved, lagade mat, pysslade på alla sätt för att få sin kamrat för kampen dan därpå fit for fight.


Den intensiva slutstriden som blev en av de märkligaste, mest dramatiska i svensk idrott – Oleg i Svenska Dagbladet ville ge Vemdal årets bragdguld…. Det var då Vemdal dök upp ensam vid Vålåmålet när segern såg säkrad ut för anstormande hälsingeparet Styf-Olsson, men slängde från sig sin packning, vände ut i vildmarken igen och kom tillbaka med Hallstens packning och kamraten i släp…kom lagom in under den röda skärmen i hängbjörken för att vinna 20 timmars kamp med några futtiga men befriande minuter!”

När tävlingen omstartade 1954 återfanns Erland Vemdal, på mångas begäran, som en av de ansvariga för Fjällorienteringen. Erland beslöt att samarbeta med OK Frisksportarna, Östersund och tidningen Östersunds-Posten kom in som medarrangör

. I samband med 1954 års tävling kom nästa välkända profil in i bilden, Carl-Erik Asplund, Östersund, f.d. elitskridskoåkare tog sig an tävlingsledarsysslan under nära 15 år. En annan legendar som måste nämnas i sammanhanget är Lasse Larsson från Järpen som under många år strängade tävlingens banor.


Som ett led i marknadsföringen av tävlingen ville man locka löpare att delta under ett flertal år därför instiftades 1969, Östersunds-Postens Minnesmedalj, i Brons, Silver och Guld. Medaljen utdelades efter resp. 3, 6 och 9 års deltagande till den löpare som fullföljt tävlingen. Så småningom kom önskemål om ytterligare en medalj till de löpare som sprungit mer än 10 år. Den nya medaljen kom att kallas 18 årsmedaljen .


Än så länge hade tävlingen bara varit öppen för herrar men 1973 bjöd man in till damklass. Detta års segrarpar kom från Alfta i Hälsingland, Siv Larsson – Eva Jonsson. Nu hördes rop från olika håll om begäran om att utöka antalet klasser. De ”gamla” löparna från tidigare tävlingar ville tävla på jämbördig nivå och man införde Oldboys och så småningom Oldgirls-klasserna. Idag återfinns ett 20-tal klasser i tävlingen.


Deltagarantalet har varierat en hel del under åren som gått. Från de blygsamma 10-11 patruller i början till över 500 patruller i början av -80 talet för att sedan successivt minska.

Idag samlar tävlingen 130-150 patruller. Vid tävlingen 2003 försökte man sig på att återskapa lite av begynnelsen av vår tävling. Man bjöd in till Extrem-klass, d.v.s. patrullerna skulle bära med sig sin egen packning av kläder, mat, tält och sovsäck och med övernattning ute på fjället. Klassen fick strykas p.g.a. för få anmälningar.

I slutet av -60 talet övergick Fjällorienteringen till att ligga under Jämtland-Härjedalens Orienteringsförbund med ca 10 föreningar som alternerande arrangörer. Till dags dato har den siffran sjunkit ytterligare och man är inne i en ny fas med en omorganisation som syftar till att bevara vårt flaggskepp Fjällorienteringen.

Vinnare[redigera | redigera wikitext]

År Herrar Damer Plats
2014 - - Ingen tävling
2013 Finland Juha-Matti Mikkolainen
Finland Jyri Korhonen
Sverige Karin Rabe
Sverige Pia-Lena Pulkonen
Vinnare D45, inga startande i D21
Bruksvallarna
2012 Sverige Erik Nero
Finland Juha-Matti Mikkolainen
Sverige Elin Dahlin
Sverige Annika Östman
Lofsdalen
2011 Sverige Patrik Lind
Sverige Emil Andersson
Sverige Lisa Svensson
Sverige Frida Hallquist
Tänndalen/Hamra
2010 Sverige Ola Martner
Sverige Patrik Martner
Sverige Lisa Larsen
Sverige Eva Svensson
Ramundberget
2009 Sverige Tiio Söderhjelm
Sverige Magnus Myhr
Sverige Lisa Larsen
Sverige Märta Larsen
Lofsdalen
2008 Sverige Elis Bengtsson
Sverige Johan Petterson
Finland Merja Runtti
Finland Elina Löytynoja
Tänndalen
2007 Sverige Magnus Myhr
Sverige Daniel Näslund
Sverige Eva Svensson
Sverige Charlotte Kalla
Ramundberget/Bruksvallarna
2006 Finland Timo Reiman
Finland Tuomas Huopana
Sverige Sara Lindborg
Sverige Julia Limby
Bruksvallarna
2005 Sverige Elis Bengtsson
Sverige Johan Pettersson
Sverige Jenny Limby
Sverige Julia Limby
Gräftåvallen
2004 Finland Timo Reiman
Litauen Marius Mazulis
Sverige Anna Elffors
Sverige Stina Grenholm
Åre/Duved
2003 Sverige Bertil Nordqvist
Sverige Oskar Svärd
Sverige Mariana Handler
Sverige Elin Ek
*
2002 Sverige Bertil Nordqvist
Sverige Oskar Svärd
Sverige Sofia Lind
Sverige Ida Ohlsson
Storulvån
2001 Sverige Morgan Göransson
Sverige Mårten Handler
Sverige Anna Dahlberg
Sverige Elin Ek
Bruksvallarna
1973 * Sverige Siv Larsson
Sverige Eva Jonsson
Första året med damklass
*
1941 - - Ingen tävling på grund av krig
1940 - - Ingen tävling på grund av krig
1939 Sverige Arne Sekund
Sverige Gösta Magnusson
- Vålådalen
1938 Norge Vold
Norge Hoseth
- Vålådalen