Fjärdlång

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fjärdlång på kartan över Stockholms skärgård
Red pog.svg
Fjärdlång
Fjärdlångs läge i Stockholms skärgård.
Utsikt över Fjärdlång
Ernst Thiels villa som idag är vandrahem.
Vy från Långstugan på sydöstra Fjärdlång.

Fjärdlång är en ö öster om Dalarö och Ornö i Stockholms södra skärgård. Ön och det omkringliggande naturreservatet med samma namn är belägna i Ornö socken i Haninge kommun i Södermanland (Stockholms län). Äldre skärgårdsbor använder ofta det äldre namnet Fjällång. En av flera medeltida stavningar har varit Fierlangen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I skriftliga handlingar omtalas Fjärdlång (vppå Fiederlång) första gången 1442 då två gårdar på ön ingick i Erengisle Nilsson på Hammerstas morgongåva till hustrun Brita Olovsdotter (Tott). De kom efter att ha sålts till Sten Sture den yngre att hamna i Gustav Vasas ägor. Fjärdlång var under Gustav Vasas tid ett arv och eget hemman, men kom från 1533 att lyda under Gudmund Persson SlatteTyresö slott.[1] En karta från 1711 visar att gårdarna då låg vid Sandviken strax söder om Tage Thiels villa. Under rysshärjningarna i juli 1719 brändes Fjärdlång liksom stora delar av Stockholms övriga skärgård.[2] Under rysshärjningarna i juli 1719 brändes Fjärdlång liksom stora delar av Stockholms övriga skärgård. Huvuddelen av den ryska flottan gick söderut på Ornös utsida för att undvika den befästa Dalarö skans. Fjärdlång drabbades därför mycket hårt med nedbrända hus, slaktade husdjur, brända skördar och skogar, förstörda båtar, bodar och fiskeutrustning. Befolkningen klarade sig dock genom att brådstörtande fly sjövägen. Ön friköptes från Tyresö cirka 1802 jämte ett flertal andra skärgårdshemman av Carl Petter Blom, en skeppare från enkla förhållanden som blivit rik under Napoleonkrigen.

Från 1909 ägdes Fjärdlång av bankdirektören och konstmagnaten Ernest Thiel. Tage Thiel hade tagits rest ut till Fjärdlång 1906 tillsammans med Carl Cederström och då intresserat sig av att köpa ön. Dävarande ägaren skärbonden Löfström hade dock då inte velat sälja. Efter att Victor Wallenberg erbjudit 50 000 kr kontant för ön så valde han dock att sälja, och från honom bytte Thiel sedan till sig ön 1909. Hans hustru Signe var dock inte alls intresserad av skärgårdslivet och det var först 1917, två år efter hennes död som han lät uppföra ”Thielska villan”, ritad av Ernst Stenhammar. Thiel var inte förtjust i sjöresor, och hyrde ofta en bogserbåt för att ta sig ut när det blåste. Han tyckte dock om Fjärdlångens miljö och att ägna sig åt fågeljakt här.[2]

Sonen Tage Thiel lät 1930 uppföra vad han kallade en "by" vid Södersjö på ön där han slog sig ned. Hans hus var en mindre kopia på faderns. Han var under långa perioder folkbokförd på ön. Tage Thiel samlade under krigsåren på 1940-talet konstnärer och kulturpersonligheter på ön, bland andra diktarna Lille Bror Söderlund och Nils Ferlin, konstnären Roland Svensson, regissören Alf Sjöberg,[2] samt Ornös egen legendariske klockare tillika skollärare och tonsättare Filip Olsson.

Ernst Thiel förlorade med tiden större delen av sin förmögenhet, och under Tage Thiels försök att driva jordbruk på ön. Han tvingades först sälja av Rumpudden på öns norra del och fick sedan sälja resten som hamnade i Statens och Haninge kommuns ägo. Tage Tiel fick dock lov att bo kvar på ön fram till sin död 1990. Den gamla gården på Fjärdlång förstördes 1999 av en brand.[2]

Ett vandrarhem är inrymt i ”Thielska villan” , därtill finns ett antal övernattningsstugor. Waxholmsbolaget har turer till Fjärdlång.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Fjärdlång har ovanligt många skyddade naturhamnar varav Mörkviken på öns norra sida är den största. Vedviken och Sandviken är belägna på västra sidan, medan en mindre vik finns innanför Nore i söder, överst vid Rumpudden i nordost finns ytterligare några mindre vikar. Mitt på ön har hävdade ängar funnits vid Svenslätt innan skogen började ta över. Nästan hela öns östra kustremsa är skyddad av olika skär, holmar och kobbar. Norra Fjärdlång består av Norrö med en äldre torpstuga (se bild) för uthyrning, ovanför i sydost reser sig berget Tysta Klint 36 m ö.h, som erbjuder en milsvid utsikt över stora delar av Stockholms södra skärgård.

Fjärdlång som inköptes under 1900-talets senare del av staten för naturvårdsändamål förvaltas av Skärgårdsstiftelsen och vissa områden arrenderas av Haninge kommun. Ett naturreservat bildades i mars 1986 vilket förutom huvudön omfattar Ängsön-Marskär, Brännträsk, Bockholmen, Långholmen, Rudbottnarna samt kobbar och skär i ytterskärgården bland annat Myggskären och Vindbådan. Fjärdlång tillhör Staten-Naturvårdsverket och är ca 2 000 ha, varav landarean är 500 ha. Marskär och Ängsön har landstigningsförbud mellan februari och augusti för att värna om flora och fauna[3].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fjärdlång – en ö bland öar av Tage Thiel, utgiven av Kulturnämnden, Haninge Kommun, 1986.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Det medeltida Sverige 2:1 s. 312.[specificera källa]
  2. ^ [a b c d] Sörenson, Ulf (2004). Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort. Stockholm: Prisma. sid. 323–324. Libris 9409149. ISBN 91-518-4003-0 
  3. ^ Länsstyrelsens beslut 1986-03-03: http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/F/01FS_1986/86_0019.pdf[död länk]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]