Flenört

Från Wikipedia
Flenört
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljFlenörtsväxter
Scrophulariaceae
SläkteFlenörtssläktet
Scrophularia
ArtFlenört
S. nodosa
Vetenskapligt namn
§ Scrophularia nodosa
AuktorL., 1753
Närbild på flenört.
Närbild på flenört.

Flenört (Scrophularia nodosa) eller brunrot,[1] är en växt i familjen flenörtsväxter.

Alternativa namn[redigera | redigera wikitext]

  • I Södermanland har ett gammalt dialektalt namn på flenört förekommit, nämligen torsnässla. Detta ska inte förväxlas med tordönsnässla, som avser Urtica urens, etternässla.[2]
  • Flera lokala namn antyder på olika sätt en koppling till svin.[3] För en tänkbar anledning till denna koppling, se etymologi nedan.
    • so-döda
    • svinknyl
    • trynefrö (hänfört till Svealand)
  • Ännu en variant är syrseblomma [3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Släktnamnet Scrophularia kan härledas från latinets scrofula, (tuberkulos i halslymfkörtlarna), "skrovler". Anledningen till att dessa växter fått denna benämning är att vissa arter använts som medicinalväxt vid behandling av scrofulatuberkulos.

En gammal benämning på tuberkulos är svinsot (tuberkulos kan drabba såväl människor som boskap), vilket skulle kunna vara en anledning till att en del av flenörtens alternativa namn alluderar på svin.

Man kan i detta sammanhang notera, att flenört i Norge använts för att tvätta svin med mot skabb.[4]

Latinska artnamnet nodosa betyder knöl, vilket syftar på att översta delen av jordstammen är utväxt till en knöl. Detta skulle kunna vara samma ord som knyl i det alternativa namnet "svinknyl".

Enligt "Lindmans Flora"[5] skulle blomman vara särskilt lockande för getingar och flugor. Kanske då även för syrsor, vilket skulle kunna vara en förklaring till det alternativa namnet syrseblomma.

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Det är växtens rot som främst kommer till användning och då vid tillverkning av homeopatiska läkemedel. Användningsområden är återkommande förkylningar (halsont, snuva, hosta) förenade med förstorade halslymfkörtlar, samt som blodrenande medel vid tendens till skrofulösa sjukdomar.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: Brun-rot
  2. ^ Trynefrö i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  3. ^ [a b] Thors-nässla i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  4. ^ ”Alternativmedicin”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100817192959/http://www.alternativmedicin.se/sok/Vax-034.html. Läst 12 januari 2009. 
  5. ^ Flenört i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
  6. ^ Raino, Heino. Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]