Flockimmunitet
Flockimmunitet, eller gruppimmunitet[1][2] är ett indirekt skydd mot smittsamma sjukdomar som uppstår när en stor andel av en population har utvecklat immunitet mot en sjukdom och därigenom skyddar även icke-immuna individer. I en population, där en stor andel av individerna är immuna, är det troligare att spridningen hindras, därför att spridningen stoppas när smittan når en immun individ.[3] Ju större den immuna andelen är, desto mindre risk att icke-immuna individer kommer i kontakt med en smittad. Begreppet är viktigt inom infektionsepidemiologi.
En enskild person kan bli immun genom att återhämta sig från ett naturligt insjuknande eller genom artificiella metoder, till exempel vaccination. En del individer kan inte bli immuna, av medicinska skäl, och för denna grupp är flockimmuniteten ett viktigt skydd. När väl en viss tröskelnivå har nåtts, kan flockimmuniteten bidra till att smittan gradvis utrotas från populationen. Om detta sker globalt, kan det resultera i att antalet smittade går ner till noll, alltså att sjukdomen är utrotad. Denna metod användes för att utrota smittkoppor – det sista kända fallet diagnostiserades 1977 – och för lokal utrotning av flera sjukdomar. Flockimmunitet är endast applicerbart på smittsamma sjukdomar, alltså sådana som kan överföras från en individ till en annan.[4]
Den engelska termen herd immunity började användas 1923. En sådan kom att betraktas som ett naturligt förekommande fenomen på 1930-talet, då man observerade att efter att ett betydande antal barn hade blivit immuna mot mässlingen så sjönk antalet nya insjuknade tillfälligt, även bland mottagliga barn. Sedan dess har massvaccinationer för att skapa flockimmunitet blivit vanliga och visat sig vara ett effektivt verktyg för att hindra spridning av många smittsamma sjukdomar.
Reproduktionstal
[redigera | redigera wikitext]Infektionsepidemiologi analyserar vad som kan hända (och vad som faktiskt har hänt) när ett antal individer i en population har drabbats av en smittsam sjukdom. Varje individ kan vara smittsam en kortare eller längre tid, för att sedan sluta att vara smittsam (i bästa fall genom att ha tillfrisknat, men även genom att sjukdomen övergår i ett kroniskt men icke smittsamt stadium, eller därför att den sjuka avled). Under tiden individen var smittsam kan hen ha smittat en eller flera andra individer. På så sätt får utbrottet ett dynamiskt förlopp, där antalet smittade ändras med tiden.
Både de teoretiska modellerna och faktisk analys av ett sjukdomsutbrotts förlopp använder en del avancerad matematik. Den grundläggande idén är dock rätt enkel att förstå. Den kan uttryckas så här:
- Om varje smittad individ i genomsnitt smittar fler än en ny individ, så ökar antalet smittade. Smittar hen däremot färre än en person, så minskar antalet smittade.
Oftast beror antalet nysmittade per smittad delvis på slumpen. Man kan då inte veta hur många som en smittad kommer att smitta, men man kan försöka att beräkna det förväntade genomsnittliga antalet. Detta genomsnitt kallas reproduktionstalet, och betecknas oftast med bokstaven R. Reproduktionstalet beror bland annat på hur många personer den sjuka i genomsnitt träffar, och vilka skyddsåtgärder man vidtar för att hindra smittoöverföring. Detta betyder att till exempel reproduktionstalet kan vara större i storstäder och mindre i glesbygd. En grundläggande faktor är hur stor andel av befolkningen som är immun mot sjukdomen (eller redan är smittad). Man kan därför räkna med att R sjunker under en epidemi där en påtaglig andel av populationen drabbas. Under epidemins lopp kan man med statistiska metoder uppskatta hur populationstalet varierar; men det är då svårt att helt bortse från slumpmässiga variationer.[a]
Formell definition av flockimmunitet
[redigera | redigera wikitext]Om bara några få individer för med sig smitta till en population där en viss infektion för ögonblicket inte förekom, så kan detta leda till en epidemi, om reproduktionstalet är större än 1. Är däremot det initiala reproduktionstalet (R0) högst 1, så har populationen ett "naturligt skydd" mot epidemier (men inte mot enstaka fall av smitta). I det senare fallet anses populationen ha flockimmunitet.
Det bör noteras att detta skydd gäller i en situation där en epidemi inte pågår. Om flockimmunitet uppnås under en pågående epidemi, blir effekten inte att epidemin omedelbart upphör, utan bara att den kulminerar. Antalet (samtidigt) smittsamma avtar efter att flockimmuniteten uppnåtts, men normalt kommer fortfarande ytterligare ett stort antal individer att insjukna innan epidemin är över.
Mässlingsutbrotten 2025 i USA
[redigera | redigera wikitext]Mässling är i sig en mycket smittsam sjukdom. I USA uppskattades år 2025[5] att 95% av befolkningen behöver vara vaccinerad för att flockimmunitet skulle uppnås. Eftersom vaccination inte gav ett hundraprocentigt skydd mot smitta, motsvarar detta en något lägre andel fullständigt immuna.
Innan det fanns effektiva mässlingsvaccin att tillgå var mässling i USA en allvarlig barnsjukdom, som ledde till 400-500 dödsfall varje år, och också till en del permanenta komplikationer bland många tillfrisknade (bland annat hörselnedsättning)[6]. På grund av ett effektivt vaccinationsprogram ansågs flockimmunitet ha uppnåtts, och mässlingen i princip vara utrotad i USA år 2000.[5] Detta betydde inte att inte ströfall kunde förekomma, genom att personer smittats i andra länder och även kunde smitta någon enstaka person efter ankomsten till USA, men att sådana miniutbrott inte kunde ge upphov till en ordentlig epidemi. Dock sjönk vaccinationsbenägenheten under 2010-talet, och efter ungefär år 2013 förekom också utbrott med fler smittade och längre varaktighet[6]. Totalt förekom under denna tid 747 fall av "mässmingsimport"; och inberäknat importfallen rapporterades 3873 mässlingsfall under dessa 20 år. Det största utbrottet under perioden skedde under 2018-2019 (men omfattade liksom övriga utbrott färre än 12 månader); då insjuknade 1105 personer, varav över hälften i staden New York[7]. Emellertid ansågs fortfarande USA väsentligen skyddat från mässlingsepidemier på grund av flockimmunitet[6], även om trenden sågs som oroväckande.
År 2025 rapporterades 1514 bekräftade mässlingsfall (i huvudsak bland barn) i USA fram till 24 september[5], vilket var fler än något annat enstaka år under 2000-talet. De var fördelade på flera utbrott. Det största skedde i västra Texas, där 99 personer tvingades söka sjukhusvård, och två dog. Detta var de första dödsfallen i mässling i USA sedan 2015. Även i New Mexico inträffade ett dödsfall. Vaccinationsbenägenheten hade sjunkit ytterligare; år 2019 var 95% av USA:s barn i skolåldern vaccinerade, år 2023 bara 92%. I det område i Texas som drabbades hårdast var vaccinationsandelen år 2025 nere på 82%[5].
Se även
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Eftersom smittobenägenheten kan vara olika stor i olika delar av en befolkning, kan R tillfälligt öka när smittan kommit in i en del med högre smittorisker. Se till exempel uppskattningarna av R under mässlingsutbrottet i New York 2018-2019 i Figure 4 i ”Maintenance of Measles Elimination Status in the United States for 20 Years Despite Increasing Challenges” (på engelska). 21 augusti 2022. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34849648/. Läst 5 oktober 2025.!
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Immunity, Herd”. https://mesh.kib.ki.se/term/D032521/immunity-herd. Läst 19 april 2020.
- ^ ”Gruppimmunitet”. https://finto.fi/mesh/sv/page/D032521. Läst 19 april 2020.
- ^ ”Gruppimmunitet | Svensk MeSH”. mesh.kib.ki.se. https://mesh.kib.ki.se/term/D032521/immunity-herd. Läst 22 februari 2019.
- ^ Lina, Doktor. ”Flockimmunitet”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180807220525/https://www.barnakuten.nu/flockimmunitet/. Läst 22 februari 2019.
- ^ [a b c d] Robert H. Shmerling (24 september 2025). ”Measles is making a comeback: Can we stop it?” (på engelska). Harvard Health. https://www.health.harvard.edu/blog/measles-is-making-a-comeback-can-we-stop-it-202503063091. Läst 5 oktober 2025.
- ^ [a b c] ”Maintenance of Measles Elimination Status in the United States for 20 Years Despite Increasing Challenges” (på engelska). 21 augusti 2022. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34849648/. Läst 5 oktober 2025.
- ^ ”Maintenance of Measles Elimination Status in the United States for 20 Years Despite Increasing Challenges” (på engelska). 21 augusti 2022. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34849648/. Läst 5 oktober 2025., Figure 3.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Flockimmunitet.
