Floda kyrka, Södermanland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Floda kyrka
Kyrka
Floda kyrka med gravkor och klockstapel, 2020.
Floda kyrka med gravkor och klockstapel, 2020.
Land Sverige Sverige
Län Södermanlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Katrineholmsbygdens församling
Plats 641 97 Katrineholm
 - koordinater 59°4′1.49″N 16°21′44.63″Ö / 59.0670806°N 16.3623972°Ö / 59.0670806; 16.3623972
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21400000440954
Planritning med kyrkans daterade byggnadsdelar
Planritning med kyrkans daterade byggnadsdelar

Floda kyrka är en kyrkobyggnad i Flodafors i tidigare Floda församling, numera Katrineholmsbygdens församling, Strängnäs stift, och Katrineholms kommun.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är byggd av sten och uppfördes ursprungligen under 1100-talet. Kyrkorummet förlängdes mot öster vid 1400-talets början och senare under samma århundrade fick kyrkan valv. På 1480-talet målade Albertus Pictor kalkmålningar i taket med händelser ur bibeln. Ett av de större motiven föreställer Simson när han dräper ett lejon. Målningarna har aldrig blivit överkalkade och är därför mycket välbevarade.

1600-tal – Stora ombyggnationer[redigera | redigera wikitext]

På 1630-talet började man med en stor ombyggnad. Kyrkan utvidgades mot söder och fick två skepp. En ny sakristia byggdes. Dessutom byggdes ett gravkor (Kaggska gravkoret) i öster, tillägnat fältmarskalken Lars Kagg och hans familj. Gravkoret ritades av Erik Dahlbergh. Till det yttre fullbordades koret 1666. Lars Kagg avled 1661. Gravkoret har stuckaturer av Carlo Carove.

1800-tal – Förfall och återuppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet drabbades kyrkan av en förfallsperiod. Bland annat rasade det ursprungliga tornet och sydskeppet revs. 1885–1888 byggdes kyrkan om till treskeppig nygotisk tegelbasilika. Det hela skedde enligt Axel Herman Häggs ritningar. Bakom idéerna stod även Adolf Kjellström. Efter restaureringen mellan 1885 och 1888 brukar Floda kyrka ses med sina 67 meter som en av Sveriges största och ståtligaste landskyrkor.

Kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

Kyrkogårdens nya norra del.

Kyrkogårdens äldre del ligger på slänten söder om kyrkan och har antagligen använts som begravningsplats sedan 1100-talet. Den nyare delen anlades i regelbundna gravkvarter norr om kyrkan. På den nya delen finns ett gravkapell som är byggt och invigt på 1930-talet, det används dock inte längre.

Kyrkogården omfattar en areal om cirka tre hektar. På kyrkogården finns flera stora familjegravar med gravkammare. Annars domineras kyrkogården av kistgravar. Här finns även kvarter med urngravar och en minneslund, som ligger längst mot öster på kyrkogården.[1]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Bland kyrkans inventarier märks ett altarskåp från 1400-talet. Predikstolen är från 1662 och det finns dessutom sju oljemålningar. Dessa är krigsbyte som skänkts av Lars Kagg ca 1637. Bland de porträtt som hänger i kyrkan finns bl.a. Carl Fredric von Bredas oljemålning av Bondeståndets talman Olof Larsson från Bie Östergård.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans huvudorgel byggdes till restaureringen 1885 av orgelbyggarfirman P.L.Åkerman & Lund, Stockholm. Den är placerad på en läktare i koret. Orgeln har 15 stämmor, 2 manualer och pedal och anses vara av mycket hög klass. Den restaurerades senast 2006. Kororgeln tillkom 1978. Den har 6 stämmor, är byggd av Grönlunds Orgelbyggeri, Gamelstad och ritad av professor Ove Hidemark.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013). ”En samlingsplats för dygder”. Kyrkornas hemligheter. Stockholm: Medström. sid. 164-165. Libris 13475437. ISBN 978-91-7329-111-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]