Flodhäst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flodhäst
Status i världen: Sårbar[1]
Hippo at dawn.jpg
Flodhäst i Chobe nationalpark.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Familj Flodhästar
Hippopotamidae
Släkte Hippopotamus
Art Flodhäst
H. amphibius
Vetenskapligt namn
§ Hippopotamus amphibius
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredningskarta: grön = dagens utbredning, röd = ursprunglig utbredning
Utbredningskarta: grön = dagens utbredning, röd = ursprunglig utbredning
En flock i Luangwadalen, Zambia.
En flock i Luangwadalen, Zambia.
Hitta fler artiklar om djur med

Flodhäst (Hippopotamus amphibius) är ett däggdjur som lever i Afrika, främst söder om Sahara. Flodhästar lever i flock och tillbringar större delen av sin tid stående i vatten. Den kan vara aggressiv och farlig för människan. Trots namnet är flodhästarna närmast besläktade med valarna.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Flodhästen förekommer i Afrika söder om Sahara. Tidigare var de även vanliga i Nilen i Egypten, men där är flodhästen numera utrotningshotad. Dessutom fanns den för 3500 år sedan även i Mesopotamien och nordvästra Afrika. På slätten kring floden Jordan överlevde de lite längre men dog ut där för cirka 2000 år sen.

Flodhästen beskrevs vetenskapligt 1758 av Carl von Linné under det nuvarande vetenskapliga namnet Hippopotamus amphibius. "Hippopotamus" härstammar från gammalgrekiskans ἱπποπόταμος, hippopotamos, från ἵππος, hippos, som betyder "häst", och ποταμός, potamos, som betyder "flod".[2]

Flodhästen utgör typart inom familjen Hippopotamidae som även omfattar dvärgflodhästen vilken placeras i ett annat släkte inom familjen. Flodhästarna tillhör ordningen partåiga hovdjur tillsammans med bland annat kameler, kor, hjortdjur och grisar. Men flodhästarna är inte närbesläktade med någon av dessa grupper. Fram till 1909 antogs flodhästarna vara närbesläktade med grisar på grund av morfologiska likheter vad gäller kindtänderna. Men forskning, som på senare tid bekräftats av genetiska studier visar att deras närmsta släktingar utgörs av valarna.[3][4][5] Den gemensamma förfadern till valar och flodhästar urskiljde sig från övriga partåiga klövdjur för ungefär 60 miljoner år sedan.[3] Den äldsta kända flodhästen är släktet Kenyapotamus, funnet som fossil i Afrika och dateras till ungefär 16 miljoner år gammalt.[6]

Fem underarter av flodhästen har beskrivits utifrån morfologiska skillnader i skallen och geografiska skillnader:[7]

De föreslagna underarterna har inte accepterats i någon större utsträckning och de morfologiska skillnaderna är små.[7] Det har genomförts jämförande genetiska studier av tre av de föreslagna taxonen amphibius, capensis och kiboko där man funnit små men tydliga skillnader.[8][9]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

En vuxen flodhäst har en kroppslängd (huvud och bål) av 2,9 till 5 meter och en svanslängd av 4 till 5,5 cm. Mankhöjden är cirka 150 cm eller något större. Individerna väger vanligen 1000 till 2500 kg och enstaka exemplar (av hanar) har noterats med vikt uppåt 4 ton.[10] Tillsammans med noshörningar är arten det näst tyngsta landlevande däggdjuret, efter elefanter.[11] Flodhästen har ett mycket stort huvud som är tillplattat och brett och kan väga upp till 450 kg. Flodhästen har i många avseenden en kropp anpassad till vatten. Kroppen liknar en tunna och den har korta ben samt simhud mellan tårna.[12] Den har tydligt utstående öron, ögon och näsöppningar vilka är de enda kroppsdelar som befinner sig över vattenytan när djuret ligger i vattnet.[12] Huden är huvudsakligen grå-violett till kopparbrun med mörkbrun skugga på ovansidan.[10] Runt ögon och öron är huden däremot rosafärgad.[12] Artens kropp ser naken ut men den är glest täckt med korta fina hår. Flodhästen avsöndrar ett rödaktigt sekret från körtlarna som finns i huden. Med vätskan hölls huden fuktig när flodhästen vistas utanför vattnet. I äldre berättelser antogs på grund av den röda färgen att arten "svettas blod".[10]

Flodhästar har 40 till 44 tänder. I varje käkhalva finns två eller tre framtänder, en hörntand, fyra premolarer och tre molarer.[13] Fram- och hörntänder liknar betar och de växer hela tiden. Hanarnas nedre hörntänder blir ibland 50 cm långa. Hörntänderna används vanligen under strider och framtänderna för att gräva.[13]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Flodhästen föredrar floder med långsamt flytande vatten med temperaturer mellan 18 och 35 °C. De behöver områden med gräs i vattendragens närhet. Flodhästar lever ensam eller i flockar som vanligen har upp till 15 medlemmar. Ibland förenas flera flockar till en stor grupp med upp till 150 individer.[10] Varje flock har ett tydligt avgränsat revir som markeras med avföring. Äldre hannar lever ibland ensamma men oftast är de ledare för en flock som består av honor, ungdjur och ibland unga hannar.[10] Reviret försvaras genom strider som kan leda till döden för en eller ibland båda rivalerna.

Flodhästar är bra anpassade till livet i vatten. På land svettas de mycket och ibland bränner de sig i solen. De är goda dykare och kan stanna upp till tio minuter under vattenytan. De sluter då sina näsöppningar. Flodhästarnas förmåga att simma är mindre utvecklad. Oftast går de på botten eller utnyttjar vattnets lyftkraft.

Oftast använder de natten till att äta gräs. En vuxen flodhäst behöver cirka 50 kg växtmassa per dygn. För att nå sina betesplatser vandrar flodhästar ibland fem till tio kilometer och skapar på så sätt tydliga stigar.

Lejon och krokodiler kan jaga unga flodhästar men det händer mycket sällan på grund av föräldrarnas försvarsförmåga.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Hona med unge.

Flodhästar parar sig utanför regntiden och efter dräktigheten, som tar ungefär åtta månader (227 till 240 dagar), föds under regntiden oftast ett enda ungdjur.[10][13] Födelsen och parning sker i grund vatten eller på land.[10][13] Ungdjuret väger vid födelsen 25 till 55 kg och föds med bakfötterna framåt. Före ungens födelse lämnar honan flocken och hon kommer tillbaka efter 10 till 14 dagar när ungen har fått sin prägling.[13] Efter den första månaden ersätts modersmjölken stegvis med växtämnen och efter cirka 6 till 8 månader slutar honan att ge di.[10][13] I djurparker blir ungen tidigast könsmogen när den är 3 eller 4 år gammal (oberoende av kön). I naturen parar sig hanar tidigast efter 6 till 13 år och honor efter 7 till 15 år.[10] De flesta hanar parar sig inte innan de är 20 år gamla eller senare på grund av att de saknar egen flock.[13]

I naturen blir flodhästar 35 till 50 år gamla.[13] Med människans vård kan de leva till 53 (till exempel i Berlins zoo[14]) eller 61 år.[10]

Flodhästen och människan[redigera | redigera wikitext]

Djuret jagas för köttets eller för nöjes skull. Flodhästar uppfattas ofta som fridfulla men det är felaktigt. Ett vanligt påstående gör gällande att de dödar fler människor per år än andra stora afrikanska djur som lejon och krokodil men vetenskapliga studier som stödjer denna tes saknas.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hippopotamus amphibiusIUCN:s rödlista, auktor: Lewison, R. & Oliver, W. 2008, besökt 19 september 2009.
  2. ^ ”Hippopotamus”. Merriam-Webster's Online Dictionary. http://www.merriam-webster.com/dictionary/hippopotamus. Läst 18 juli 2007. 
  3. ^ [a b] Gatesy, J. (1 May 1997). ”More DNA support for a Cetacea/Hippopotamidae clade: the blood-clotting protein gene gamma-fibrinogen” (PDF). Molecular Biology and Evolution 14 (5): sid. 537–543. doi:10.1093/oxfordjournals.molbev.a025790. PMID 9159931. http://mbe.oxfordjournals.org/content/14/5/537.full.pdf. 
  4. ^ Geisler, J. H. and Theodor, J. M. (2009). ”Hippopotamus and whale phylogeny”. Nature 458 (7236): sid. E1–4; discussion E5. doi:10.1038/nature07776. PMID 19295550. 
  5. ^ Sanders, Robert (25 januari 2005). ”Scientists find missing link between the dolphin, whale and its closest relative, the hippo”. Science News Daily. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226060713/http://www.innovations-report.com//html/reports/life-sciences/report-39309.html. Läst 8 januari 2011. 
  6. ^ Boisserie, Jean-Renaud (2005). ”The phylogeny and taxonomy of Hippopotamidae (Mammalia: Artiodactyla): a review based on morphology and cladistic analysis”. Zoological Journal of the Linnean Society 143: sid. 1–26. doi:10.1111/j.1096-3642.2004.00138.x. 
  7. ^ [a b] Eltringham, S.K. (1999). The Hippos. Poyser Natural History Series. Academic Press. ISBN 0-85661-131-X. 
  8. ^ Okello, J.B.A, Nyakaana, S., Masembe, C., Siegismund, H.R. an Arctander, P. (2005). ”Mitochondrial DNA variation of the common hippopotamus: evidence for a recent population expansion.”. Heredity 95 (3): sid. 206–215. doi:10.1038/sj.hdy.6800711. PMID 16030528. 
  9. ^ Meijaard, Erik (ed.) (September 2005). ”Suiform Soundings: The IUCN/SSC Pigs, Peccaries, and Hippos Specialist Group (PPHSG) Newsletter” (PDF). IUCN 5 (1). Arkiverad från originalet den 2008-03-08. https://web.archive.org/web/20080308192646/http://www.iucn.org/themes/ssc/sgs/pphsg/Suiform+soundings/Newsletter+5%281%29.pdf. 
  10. ^ [a b c d e f g h i j] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Hippopotamus” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. Sid. 1068/71. ISBN 0-8018-5789-9 
  11. ^ Laura Klappenbach: The Largest Mammals, About Education, läst 15 november 2015.
  12. ^ [a b c] K. Mason (25 september 2013). ”Hippopotamus” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Hippopotamus_amphibius/. Läst 15 november 2015. 
  13. ^ [a b c d e f g h] Hippopotamus & Pygmy Hippopotamus, San Diego Zoo, läst 15 november 2015.
  14. ^ was macht eigentlich...Bulette? Leider nichts mehr, die tageszeitung, 3 januari 2006 (tyska)
  15. ^ Hippo Haven des Smithsonian Magazine (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]