Flora (bok)

Från Wikipedia
För flora för växter inom ett område, se Flora (botanik).

En flora är en bok om de växter som förekommer inom ett visst område. Oftast innehåller den beskrivningar av arterna, bestämningsnycklar, bilder, ibland utbredningskartor och ibland uppgifter om sådant som förekomst, ekologi, fenologi, och hur vanliga växten är. Ibland finns även kulturhistorisk information, användningar m.m.

Ordets ursprung[redigera | redigera wikitext]

Ordet ”flora” är ursprungligen namnet på den romerska vår- och blomstergudinnan Flora. Ordet har använts för att beteckna en bok om växter åtminstone sedan 1600-talet. Den första kända användningen i denna betydelse är Flora seu De florum cultura av G. B. Ferrari, publicerad i Rom 1633, en bok om trädgårdsodling.[1][2]

Historiska floror[redigera | redigera wikitext]

Antika floror[redigera | redigera wikitext]

Det kanske första floraliknande verket var Historia Plantarum av Theofrastos, en lärjunge till Aristoteles, kallad botanikens grundare. Verket skrevs 350-287 f.Kr och omfattade 10 band, varav 9 är bevarade. Det innehåller förutom beskrivningar av växterna inklusive deras användning även ett försök till klassifikation.[3]

Ett annat mycket känt verk från antiken är författat av Dioscorides under första århundradet e.Kr., cirka 50-70 e.Kr. Det innehåller noggranna beskrivningar av cirka 600 växter med medicinsk användning. Verket kallas i latinsk översättning Materia Medica och användes ända in i nyare tid.[4]

Förlinneanska floror[redigera | redigera wikitext]

Under renässansen ökade intresset för botanik starkt. Tidiga floror utgavs av Otto Brunfels och Leonhart Fuchs. Brunfels utgav Herbarum vivae eicones (3 delar, 1530-1536) och Contrafayt Kräuterbuch (två delar, 1532–1537).[5][6] Fuchs utgav De Historia Stirpium Commentarii Insignes, tryckt i Basel 1542. Den innehåller cirka 500 planscher, tryckta som träsnitt.[7]

Idén att lista samtliga växtarter i ett visst område tillämpades första gången av Caspar Bauhin, professor i anatomi och botanik vid universitetet i Basel, i hans arbete Catalogus plantarum circa Basileam sponte nascentium, publicerat 1622. I tidigare floror spelade växtgeografin en underordnad roll.[8]

Ett tidigt verk om den danska floran, Flora Danica d. e. Dansk Vrtebog, publicerades 1648 av S. Paulli.[9] Flora Danica omarbetades sedan 1761-1883 på initiativ av G. C. Oeder och med stöd av kungahuset. Det slutliga verket innehåller 51 delar och 3240 utsökta planscher.[10][11]

Ett viktigt framsteg skedde med arbetena av John Ray i England, som utgav sin stora Historia plantarum species i tre band 1686, 1686 och 1704.[12] Han hade tidigare utgivit en noggrann flora över trakten kring Cambridge 1660.[13] Historia plantarum species upptar cirka 7 000 europeiska arter. Ray arbetade med olika metoder för klassifikation av växterna och diskuterade även artbegreppet. Han förebådade därigenom Linnés arbeten.

Linné[redigera | redigera wikitext]

Med Linné fick flororna en ny form. Den första moderna floran var Species plantarum från 1753, startpunkten för den moderna vetenskapliga namngivningen.[14][15] En tidig flora av Linné är Flora Suecica, utgiven 1745.[16]

Postlinneanska floror[redigera | redigera wikitext]

Efter Linné fick hans arbetsmetod ett uppsving och många grupper bearbetades, t.ex. svamparna av E. Fries och algerna av C. A. Agardh. Många floror gavs ut under 1800-talet. Dessa hade bestämningsnycklar baserade på Linnés sexualsystem och tillämpade Linnés nomenklatur. De saknade oftast bilder.

Exempel på sådana floror är Hartmans[17] och Kindbergs[18] floror från 1846 respektive 1877, samt de första upplagorna av Krok-Almquists flora.

Den kanske mest använda av alla svenska floror, Krok-Almquists Svensk flora, utgavs första gången 1883 av T. O. B. N. Krok och S. Almquist under namnet Svensk flora för skolor. I. Fanerogamer. Den har senare utkommit i många upplagor, senast upplaga 29 (2013). Fr.o.m. upplaga 26 är den omarbetad av Bengt och Lena Jonsell.[19]

En annan känd svensk flora är Björn Ursings Svenska växter från 1940-talet, som omfattar även kryptogamer. Texten är nu något föråldrad, men bilderna (kärlväxter) har getts ut i nya upplagor, senast 2013.[20]

Tidiga bildfloror[redigera | redigera wikitext]

Redan tidigt började man ge ut bildfloror med handkolorerade bilder. Sedan färglitografin uppfunnits på 1830-talet utgavs många praktfulla böcker med litograferade färgplanscher.

Ett tidigt exempel är A curious herbal /…/ av Elizabeth Blackwell, utgiven 1737–1739. Den innehåller omkring 500 handkolorerade kopparstick av växter från Europa och Nya världen med inriktning på medicinalväxter.[21]

Ett annat exempel är Deutschlands Flora in Abbildungen nach der Natur mit Beschreibungen (1796-) av Johann Georg Sturm (författare) och Jacob Sturm (illustratör).[22] Verket innehåller 2472 planscher. En ny upplaga gavs ut 1900-1907 av det tyska lärarförbundet.[23]

Den första svenska bildfloran utgavs av J. W. Palmstruch. Bokverket heter Svensk botanik, utgavs 1802-1843 och innehåller 774 handkolorerade kopparstick.[24]

En känd svensk bildflora är C. A. M. Lindmans Bilder ur Nordens Flora (1901-1905, ny upplaga 1917). Första upplagan är baserad på Palmstruchs flora. Flera nya upplagor har utkommit, senast på 1990-talet. Den innehåller 663 detaljerade färgplanscher.[25][26]

Landskapsfloror och regionala floror[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet och början av 1900-talet, då grundlig botanikundervisning gavs i skolorna och botanikintresset var stort, utgavs stora mängder sockenfloror och andra regionala floror och en del landskapsfloror.

Från 1970-talet har ett antal stora landskapsinventeringar på ideell bas ägt rum, vilka har resulterat i att det nu finns moderna landskapsfloror för nästan alla landskap. Dessa innehåller noggranna uppgifter om arternas utbredning i landskapet, vilket är värdefullt för framtida studier av florans förändring.[27][28]

Det finns även floror för så stora områden som en kontinent, t.ex. Flora Europaea, utgiven i fem band 1964 – 1993. Den påbörjade Flora Nordica täcker alla de nordiska länderna.

Andra floror har rent växtgeografiskt syfte. Ett exempel är E. Hulténs Atlas över växternas utbredning i Norden: fanerogamer och ormbunksväxter (1950, ny omarbetad upplaga 1971). Kartorna från detta verk finns numera integrerade i Virtuella Floran.[29]

Floror över nyttoväxter[redigera | redigera wikitext]

Många floror, från Dioscorides till nutid, handlar om olika slags nyttoväxter. Tidigare har medicinalväxter spelat en mycket stor roll.

Ett omfattande verk om medicinalväxter är Köhler’s Medizinal-Pflanzen, utgivet 1887-1898 av H. A. Köhler och G. Pabst. Verket består av tre volymer och innehåller förutom mycket omfattande text inklusive växternas kemiska och farmakologiska egenskaper även omkring 280 färgplanscher med medicinalväxter från alla världsdelar, tryckta med färglitografi.[30]

Nutida floror[redigera | redigera wikitext]

Det finns numera ett stort utbud av floror.

Några välkända och mycket använda svenska floror är Mossberg-Stenbergs fint illustrerade Den nya nordiska floran och Krok-Almquists klassiska Svensk flora.

Många nutida mer populära floror är bildfloror. De innehåller bara bilder, antingen tecknade eller foton, samt beskrivningar, men inga bestämningsnycklar. Det utges många fotofloror.

Digitala resurser[redigera | redigera wikitext]

Virtuella floran var en onlinetjänst, publicerad av Naturhistoriska riksmuseet och innehållande artbeskrivningar, bilder, bestämningsnycklar och utbredningskartor för alla svenska kärlväxter.[29] Den stängdes hösten 2021.

Det finns numera ett utbud av bestämningshjälpmedel för växter i form av appar för mobiltelefoner och datorer. Dessa baseras oftast på en serie av val, alltså samma princip som bestämningsnycklar. Ett exempel är Digiflora.se.[31][32][33]

Artdatabanken vid SLU har börjat lansera interaktiva illustrerade nycklar. Hittills finns bara två botaniska nycklar, som både gäller några mindre grupper av bladmossor.[34]

En lista över digitala floror för ett stort antal länder finns på engelska Wikipedia.[35]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

  • Omslaget till en 1600-talsutgåva av Theofrastos' Historia plantarum, skriven på 300-talet f.Kr. (Amsterdam 1644).
    Omslaget till en 1600-talsutgåva av Theofrastos' Historia plantarum, skriven på 300-talet f.Kr. (Amsterdam 1644).
  • Sida från Dioscorides De materia medica (50-70 e.Kr.), okänd utgåva. Övre raden: rölleka, fingerborgsblomma och gullviva.
    Sida från Dioscorides De materia medica (50-70 e.Kr.), okänd utgåva. Övre raden: rölleka, fingerborgsblomma och gullviva.
  • En viol från Brunfels’ Contrafayt Kreüterbuch (1532-1537).
    En viol från Brunfels’ Contrafayt Kreüterbuch (1532-1537).
  • Majs i Fuchs’ De historia stirpivm /…/ (1542).
    Majs i Fuchs’ De historia stirpivm /…/ (1542).
  • Omslaget till Linnés Flora suecica (1745).
    Omslaget till Linnés Flora suecica (1745).
  • Från Linnés Systema naturae, 6:e upplagan (1748), ståndartyper.
    Från Linnés Systema naturae, 6:e upplagan (1748), ståndartyper.
  • Maskros från E. Blackwells A curious herbal /…/ (1757).
    Maskros från E. Blackwells A curious herbal /…/ (1757).
  • Granspira från Flora danica (1761-1883).
    Granspira från Flora danica (1761-1883).
  • Svalting från Sturms Deutschlands Flora in Abbildungen (1796).
    Svalting från Sturms Deutschlands Flora in Abbildungen (1796).
  • Jungfru Marie nycklar från Palmstruchs Svensk botanik (1809).
    Jungfru Marie nycklar från Palmstruchs Svensk botanik (1809).
  • Kråkvicker och luddvicker från Lindmans Bilder ur Nordens Flora (1917-1926).
    Kråkvicker och luddvicker från Lindmans Bilder ur Nordens Flora (1917-1926).
  • Spikklubba från Köhlers Medizinalpflanzen (1887).
    Spikklubba från Köhlers Medizinalpflanzen (1887).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Många av de historiska flororna finns tillgängliga i sin helhet som faksimil på Biodiversity Heritage Library eller annorstädes. Länkar finns nedan.

  1. ^ ”Berrens, D.: The Meaning of Flora. Humanistica Lovaniensia 68(1). 2019.”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190325080036/http://humanistica.be/index.php/humanistica/article/view/330/81. Läst 9 maj 2020. 
  2. ^ Ferrari, Giovanni Battista (1633). Flora seu De florum cultura libri quattuor. Rom: Paulinus.  - G. B. Ferrari i engelska Wikipedia.
  3. ^ Theophrastus (350-287 f.Kr.). Historia Plantarum.  - Historia Plantarum i engelska Wikipedia.
  4. ^ Pedanius Dioskorides (50-70). De materia medica.  - De materia medica i engelska Wikipedia.
  5. ^ Brunfels, Otto; Weiditz, Hans (illustratör) (1530-1536). Herbarum vivae eicones. Strassburg: Argentorati, Apud Joannem Schottum.. https://www.biodiversitylibrary.org/item/33635#page/1/mode/1up 
  6. ^ Brunfels, Otto; Weiditz, Hans (illustratör) (1532–1537). Contrafayt Kräuterbuch. Strassburg: Hans Schotten.. https://www.biodiversitylibrary.org/item/33581#page/1/mode/1up 
  7. ^ Fuchs, Leonhart; Meyer, Albrecht (illustratör) (1542). De Historia Stirpium Commentarii Insignes (Viktiga kommentarer om växternas (natural)historia).. Basel: Isingrin.. https://bibdigital.rjb.csic.es/viewer/13865/?offset=2#page=1&viewer=picture&o=bookmark&n=0&q= 
  8. ^ Bauhin, Caspar (1622). Catalogus plantarum circa Basileam sponte nascentium. Basel: Johann Jacob Genath.. https://www.biodiversitylibrary.org/item/30649#page/1/mode/1up 
  9. ^ Paulli, Simon (1648). Flora Danica d. e. Dansk Vrtebog. 
  10. ^ Oeder, Georg Christian (1761-1883). Flora Danica. Köpenhamn. 
  11. ^ ”Flora Danica Online”. http://www5.kb.dk/en/tema/floradanica/index.html. Läst 9 maj 2020. 
  12. ^ Ray, John (1686-1704). Historia plantarum species , del 1-3. London: M. Clark.. https://bibdigital.rjb.csic.es/viewer/12672/?offset=#page=2&viewer=picture&o=bookmark&n=0&q= 
  13. ^ Ray, John (1660). Catalogus plantarum circa Cantabrigiam nascentium. Cambridge: John Field. 
  14. ^ von Linné, Carl (1753). Species plantarum, del 1. Stockholm: Laurentius Salvius.. https://www.biodiversitylibrary.org/item/13829#page/1/mode/1up 
  15. ^ von Linné, Carl (1753). Species plantarum, del 2. Stockholm: Laurentius Salvius.. https://www.biodiversitylibrary.org/item/13830#page/1/mode/1up 
  16. ^ von Linné, Carl (1745). Flora Suecica. Lugduni Batavorum: C & G.J. Wishoff.. https://bibdigital.rjb.csic.es/viewer/11548/?offset=#page=1&viewer=picture&o=bookmark&n=0&q= 
  17. ^ Hartman, C. F. (1846). Svensk och norsk excursionsflora. Phanerogamer och ormbunkar. Stockholm: Zacharias Haeggström.. https://bibdigital.rjb.csic.es/viewer/12109/?offset=#page=1&viewer=picture&o=bookmark&n=0&q= 
  18. ^ Kindberg, N. C. (1877). Svensk flora. Beskrifning öfver Sveriges fanerogamer och ormbunkar.. Linköping: P.M. Sahlströms bokhandel.. https://www.biodiversitylibrary.org/item/188370#page/7/mode/1up 
  19. ^ Libris: Krok, T. O. B. N; Almquist, S. (1883). Svensk flora - fanerogamer och kärlkryptogamer.. Stockholm: Zacharias Haeggström.. https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=krok+almquist&f=simp&spell=true&hist=true&p=1/ 
  20. ^ Libris: Ursing, Björn (1944-1949). Svenska växter. Stockholm.. https://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3A%28Ursing+Björn+1888+1973%29&r=&f=&t=v&s=c&g=&m=50/ 
  21. ^ Blackwell, Elizabeth (1737-1739). A curious herbal: containing five hundred cuts, of the most useful plants, which are now used in the practice of physick engraved on folio copper plates, after drawings taken from the life / by Elizabeth Blackwell. To which is added a short description of ye plants and their common uses in physick. London: Samuel Harding.. https://www.biodiversitylibrary.org/item/10361#page/5/mode/1up 
  22. ^ Sturm, Jacob; Sturm, Johann Georg (1796). Deutschlands flora in Abbildungen nach der Natur mit Beschreibungen.. http://www.biolib.de/sturm/flora/index.html 
  23. ^ Jacob Sturm (kopparstickare) i tyska Wikipedia.
  24. ^ Palmstruch, Johan Wilhelm (1802-1843). Svensk botanik. Stockholm.. https://www.biodiversitylibrary.org/bibliography/14926#/summary 
  25. ^ Lindman, Carl Axel Magnus (1901-1905). Bilder ur Nordens flora.. http://www.biolib.de/lindman/ 
  26. ^ Libris: ”C. A. M. Lindman”. http://libris.kb.se/hitlist?q=lindman+c+a+m&r=%3Bpers%3A%28Lindman+Carl+Axel+Magnus+1856+1928%29&f=simp&t=v&s=c&g=&m=50. Läst 9 maj 2020. 
  27. ^ ”Landskapsfloror (lista i Virtuella Floran)”. http://linnaeus.nrm.se/flora/listor/landflo.html. Läst 9 maj 2020. 
  28. ^ ”SBF-förlagets utgivning”. https://svenskbotanik.se/sbf-forlaget/. Läst 9 maj 2020. 
  29. ^ [a b] ”Den Virtuella Floran”. Arkiverad från originalet den 28 september 2021. https://web.archive.org/web/20210928073409/http://linnaeus.nrm.se/flora/. Läst 9 maj 2020. 
  30. ^ Köhler, H. A.. Köhler's Medizinal-Pflanzen in naturgetreuen Abbildungen mit kurz erläuterndem Texte : Atlas zur Pharmacopoea germanica, austriaca, belgica, danica, helvetica, hungarica, rossica, suecica, Neerlandica, British pharmacopoeia, zum Codex medicamentarius, sowie zur Pharmacopoeia of the United States of America. Gera-Untermhaus: Fr. Eugen Köhler.. https://www.biodiversitylibrary.org/bibliography/623#/summary 
  31. ^ Digiflora.se finns som gratisapp i mobilversion och pc-version). Den har beskrivits i Svensk Botanisk Tidskrift 5/2008.
  32. ^ Nordenstam, Jan Olof; Tönnby, Ingmar; Larsson, Ulf (2008). ”Digiflora – enkel växtbestämning på nätet”. Svensk Botanisk Tidskrift 102 (5): sid. 214-216 (sid. 8-10/66 i pdf-filen). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1203108/FULLTEXT01.pdf. Läst 11 maj 2020. 
  33. ^ Lindh, Magnus (2003). Interaktiva nycklar - en enkel och effektiv metod för artbestämning (examensarbete i ämnet naturvårdsbiologi). Uppsala: Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU.. http://borealis.nu/exjobb/Interaktiva_nycklar.pdf 
  34. ^ ”Artnycklar hos Artdatabanken”. https://artfakta.se/artbestamning/artnycklar. Läst 9 maj 2020. 
  35. ^ ”Lista över digitala floror”. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_electronic_Floras. Läst 9 maj 2020. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Flora_(bok)&oldid=53790618”