Flygande hamburgaren

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den Flygande hamburgaren
Flygande hamburgaren på ett tyskt frimärke (2006)

Flygande hamburgaren (tyska: Fliegender Hamburger) var Tysklands första dieseldrivna snabbtågsmotorvagn. 1933 sattes den in på linjen från Berlin till Hamburg. Det var det första strömlinjeformade tåget i reguljär drift. Tåget hade plats för 98 sittande i andra klass i två salonger och en bufféavdelning med 4 platser. För att markera att det var ett exklusivt tåg målades det i Rheingold-tågens färgschema, cremegult och violett.

Järnvägen Berlin–Hamburg var 286 km lång och restiden var 138 minuter, vilken inte överträffades förrän 1997 av ett modernt ICE-tåg. Vagnen byggdes av Waggon- und Maschinenbau Görlitz AG i Görlitz med motor och kraftöverföringsteknik från Maybach i Friedrichshafen, AEG och Siemens. Vagnen var dieselelektrisk och hade en jakobsboggi placerad mellan de två vagndelarna.

Flygande hamburgaren var en prototyp och utgående från den konstruerades flera snarlika snabbtågstyper under samlingsbeteckningen SVT 137; typerna "Hamburg", "Liepzig", "Köln" och "Berlin". Med dessa drevs ett stjärnformat snabbtågsnät med Berlin som centrum fram till dess att bränslebristen satte stopp för trafiken under kriget. Efter kriget fick de kvarvarande vagnarna beteckningen VT 04.

Vagnen förstördes under krigets slutskede, men en förarhytt sparades och finns nu utställd på Järnvägsmuseet i Nürnberg.

Från och med 2002 har ett modernt ICE-tåg mellan Berlin och Hamburg åter fått det traditionsrika namnet Fliegender Hamburger.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]