Flygledning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flygradar över Schiphols landningsbanor och taxibanor.

Flygledning, även kallat Air Traffic Control (ATC), innebär att flygledare på marken dirigerar flygplan i luften om var och hur de ska flyga. De guidar flygplanen till sina destinationer och ser till så att flygplanen håller säkerhetsriktiga avstånd till varandra för att undvika kollision.

För att flygledningen ska fungera krävs att en färdplan lämnas in med ens önskemål under flygningen. Färdplanen tas emot av en dator som distribuerar informationen till de flygledningar som är berörda av flygningen. Man skiljer vid flygning mellan visuellflygreglerna (VFR) där krav på färdplan bara finns i en del fall och instrumentflygreglerna (IFR) där man alltid måste ha färdplan.

På en radar ser flygledaren alla flygplan inom varje ATC-område och har också ansvar för planen inom denna gräns.

Klarering[redigera | redigera wikitext]

När flygningen ska påbörjas begär piloten en klarering (benämndes förr på svenska "färdtillstånd", engelska "clearance") om flygningen sker i kontrollerat luftrum, i annat fall kan piloten starta utan någon kontakt med flygledningen. (Cirka 40 av Sveriges 200 flygplatser är belägna i kontrollerat luftrum och endast fyra av dessa är bemannade dygnet runt.) Genom klareringen godkänner flygledningen hur flygningen ska genomföras så att ingen kollision med andra luftfartyg sker.

I Sverige separerar flygledningen i kontrollerat luftrum normalt inte VFR-flygningar inbördes men separerar VFR från IFR och IFR inbördes. I okontrollerat luftrum är det alltid befälhavarnas ansvar att inte kollidera med andra och därför finns heller inget krav på kommunikationsradio där. Genom att ställa in olika frekvenser på kommunikationsradion (frekvensband 118,000–136,975 MHz) kan piloterna få kontakt med flygledarna på marken och även prata med andra flygplan.

Typer av flygledning[redigera | redigera wikitext]

I grova drag finns tre typer av flygledning; flygplatskontrolltjänst, terminalkontrolltjänst (in- och utflygning) och områdeskontrolltjänst. Under flygningen kontaktas den flygledning som har ansvaret för den delen av luften som flygplanet rör sig i och får instruktioner när så behövs. Konversationen sker på hemlandets språk eller på engelska. Se även Flygtrafiktjänst.

På en del svenska flygplatser tillämpas en förenklad form av flygledning som kallas AFIS (Aerodrome Flight Information Service) där tornet endast ger information till piloterna och dessa därefter får manövrera så de inte kolliderar med andra flygplan.

Varje flygning har en anropssignal som antingen består av flygplanets registrering eller ett bolagsnamn och flygnummer(callsign). Om man till exempel ska flyga från Arlanda till Sturup med SAS så kan man få flygnumret "SAS113". SAS:s anropsnamn är alltid "Scandinavian" och då blir hela callsignen "Scandinavian One-One-Three".

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Här följer fraseologiexempel för SAS114 som ska landa på Stockholm-Arlanda. Förutsättningen är att flygplanet är sjunkande till FL 110 (11 000 fots höjd) på en TRS-arrival för bana 26 och anropar Sweden Control:

SAS114: "Sweden Control. Scandinavian One-One-Four inbound Trosa descending to Flight Level One-One-Zero."

Sweden Control: "Scandinavian One-One-Four, Sweden Control. Radar Contact. Descend to Flight Level Seven Zero, and leave Tebby heading Zero-Four-Zero for vectors to runway Two-Six".

SAS114: "Descend Flight Level Seven Zero, and leaving Tebby heading Zero-Four-Zero for vectors to runway Two-Six, Scandinavian One-One-Four".

Sweden Control: "Scandinavian One-One-Four. Descend to altitude Two-Thousand Five Hundred feet QNH 1013".

SAS114 "Descending to altitude Two-Thousand Five Hundred feet QNH 1013. Scandinavian One-One-Four"..

Sweden Control: "Scandinavian One-One-Four. Turn left heading Three-Five-Zero".

SAS114 "Turning left heading Three-Five-Zero. Scandinavian One-One-Four".

Sweden Control: "Scandinavian One-One-Four. Turn left heading Two-Niner-Zero. Cleared ILS-approach Runway Two Six. Report established".

SAS114 "Turning left heading Two-Niner-Zero. Cleared ILS-approach Runway Two Six. Wilco. Scandinavian One-One-Four"..

SAS114 "Scandinavian One-One-Four. Established inbound Runway Two-Six".

Sweden Control: "Scandinavian One-One-Four. Contact Arlanda Tower One-Two-Eight decimal Seven-Two-Five".

SAS114 "One-Two-Eight decimal Seven-Two-Five. Scandinavian One-One-Four".

Att bli flygledare[redigera | redigera wikitext]

För att bli flygledare måste man genomgå tester. Man testar både att man är frisk medicinskt och psykiskt samt att man har de förmågor som behövs för att vara flygledare tex spatial förmåga. Om man vill bli flygledare skall man söka jobb hos bolagen som har

EPN-Internationell flygtrafikledningsskola

flygtrafikledningstjänst. Mer information om hur man blir flygledare finns på http://www.lfv.se/bliflygledare. Flygledarna utbildas på flygtrafikledningskolan EPN- Entry Point North på Malmö Airport. På deras hemsida finns också information om utbildningen. http://www.entrypointnorth.com

Virtuell flygledning[redigera | redigera wikitext]

På Internet kan man simulera flygledning, så kallad virtuell flygledning. De två största organisationerna för detta är VATSIM och IVAO.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Sanne, Johan M (1999) Creating Safety in Air Traffic Control. Lund: Arkiv förlag