Folketingsvalet 1968
.svg){kind=small} | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
179 platser i Danmarks folketing (175 för Danmark, 2 för Färöarna och 2 för Grönland).[1]) 90 mandat för att nå majoritet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valdeltagande | 89,3% | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 Mandaternes fordeling efter amts- og storkredse | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Folketingsvalet 1968 i Danmark hölls 23 januari 1968. Den sittande socialdemokratiska regering hade parlamentariskt stöd av Socialistisk Folkeparti. Då sex av dess ledamöter avvek från partilinjen vid en omröstning 15 december 1967 (och dagen efter bildade Venstresocialisterne) hade regeringen inte längre en majoritet bakom sig. Jens Otto Krag utlyste därför nyval.[2]
I november 1967 devalverede Storbritannien pundet med 14,3 procent. Regeringen beslutade därför att även devalvera kronan, om än inte lika mycket (7,9 procent). För att motverka inflation ville regeringen bl.a. frysa den så kallade dyrtidsportionen.[3] Detta medförde splittring i Socialistisk Folkeparti, som varit regeringens enda stödparti sedan det föregående valet.
Valets stora vinnare var Det Radikale Venstre som gick från 13 till 27 mandat. Socialdemokratiet gick tillbaka, vilket även Socialistisk Folkeparti gjorde samtidigt som Venstresocialisterne kom in i Folketinget. Liberalt Centrum åkte däremot ur. Valet resulterade i att det bildades en borgerlig regering bestående av Venstre, Det Konservative Folkeparti och Radikale Venstre med Hilmar Baunsgaard från de Radikale som statsminister. Det är (2025) enda gången som en politiker från Radikale Venstre blivit statsminister.[4]
Resultat[5]
[redigera | redigera wikitext]| Parti (partibokstav) | Röster | Mandat | +/- | |
|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterne (A) | 974 833 | 62 | -7 | |
| Det Konservative Folkeparti (C) | 581 051 | 37 | +3 | |
| Venstre (V) | 530 167 | 34 | -1 | |
| Det Radikale Venstre (B) | 427 304 | 27 | +14 | |
| Socialistisk Folkeparti (F) | 174 553 | 11 | -9 | |
| Venstresocialisterne (Y) | 57 184 | 4 | +4 | |
| Liberalt Centrum (L) | 37 407 | 0 | -4 | |
| Danmarks Kommunistiske Parti (K) | 29 706 | 0 | ||
| Danmarks Retsforbund (E) | 21 124 | 0 | ||
| De uafhængige (U) | 14 360 | 0 | ||
| Slesvigsk Parti (S) | 6 831 | 0 | ||
| Övriga | 127 | 0 | 0 | |
| Röstberättigade | 3 208 646 | |||
| Ogiltiga | 10 158 | |||
(+/-) - Förändring in antalet mandat jämfört med före valet.
Personliga röster
[redigera | redigera wikitext]Följande kandidater fick flest personliga röster:[5]
- Hilmar Baunsgaard (B): 20 252
- Aksel Larsen (F): 15 095
- Jens Otto Krag (A): 14 689
- Poul Hartling (D): 14 012
- Poul Møller (C): 13 515
- Aage Hastrup (C): 12 767
- Lis Groes (A): 12 730
- Erhard Jakobsen (A): 12 170
- Kristian Albertsen (A): 12 009
- Grethe Philip (B): 11 852
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Folketingsvalget 1973, 14 juli 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Mandat” (på danska). Folketingets leksikon. Folketinget. Arkiverad från originalet den 7 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190607094816/https://www.ft.dk/leksikon/mandat. Läst 16 oktober 2025.
- ↑ ”Folketingsvalget 1968” (på danska). Danmarkshistorien. https://danmarkshistorien.lex.dk/Folketingsvalget_1968. Läst 27 oktober 2025.
- ↑ Nielsen, Henrik S. (1991). Gyldendals og Politikens Danmarkshistorie, bind 14 – Landet blev by. sid. 320
- ↑ Politikens etbinds Danmarkshistorie, s. 368, af Benito Scocoza og Grethe Jensen, Politikens Forlag
- 1 2 ”Folketingsvalget den 23. Januar 1968” (på danska). Danmarks Statistik. https://www.dst.dk/Site/Dst/Udgivelser/GetPubFile.aspx?id=20208&sid=valg1968. Läst 27 oktober 2025.
