Folkomröstningen om EU-medlemskap i Finland 1994

Från Wikipedia
Resultatet i folkomröstningen om EU-medlemskap 1994.
  Nej
  Ja

Den 16 oktober 1994 genomfördes en rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap i Finland. 56,9 procent röstade för att Finland skulle gå med i unionen. Valdeltagandet uppgick till 74 procent. Riksdagen fattade det slutliga beslutet och Finland gick med i Europeiska unionen den 1 januari 1995.[1]

I folkomröstningen den 16 oktober röstade 51,9 procent av ålänningarna för att Finland skulle ansluta sig till EU. På Åland behövdes en andra separat folkomröstning om medlemskap, efter att det stod klart att både Finland och Sverige skulle gå med i unionen[2]. Den 20 november 1994 röstade 73,6 procent för att Åland skulle gå med i EU. Åland har ändå en särställning i EU och står till exempel utanför skatteunionen. Särställningen fastställs i Ålandsprotokollet som är en del av Finlands anslutningsfördrag.[3]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Finland hade varit medlem i Europeiska frihandelsorganisationen (Efta) sedan 1961, som associerad medlem genom ett så kallat Finn-Efta-avtal. År 1973 ingick Finland ett frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och blev fullvärdig medlem av Efta 1986. Från den 1 januari 1994 hörde Finland till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Finland började förhandla om EU-medlemskap i februari 1993, samtidigt som Sverige och Österrike. Det svåraste förhandlingsområdet för Finland var att samordna jordbrukssektorn med EU:s jordbrukspolitik.

De som talade för att Finland skulle gå med i EU hänvisade till säkerhetsfrågor och ekonomisk nytta. EU-medlemskapet skulle ge finländska företag rätt att verka i den inre marknaden och samtidigt möjliggöra en stabil ekonomisk utveckling. Som EU-medlem skulle Finland dessutom få möjlighet att påverka sådana beslut som i slutändan ändå inverkade på landet.

De som var emot ansåg att ett EU-medlemskap skulle begränsa Finlands rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Det fanns också farhågor om att medlemskapet skulle ge sämre möjligheter att idka basnäringar, främst jordbruk. Därtill var motståndarna rädda för följderna av att gränserna öppnades och för att medlemskapet skulle medföra en svagare social trygghet.[1]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Region För Emot Ogiltiga Totalt Röstberättigade Valdeltagande
Röster % Röster %
Birkaland 134,719 54.77 111,248 45.23 1,213 247,180 330,297 74.84
Egentliga Finland 140,209 56.62 107,422 43.38 1,170 248,801 330,644 75.25
Egentliga Tavastland 53,125 56.89 40,258 43.11 514 93,897 126,245 74.38
Kajanaland 18,016 35.55 32,663 64.45 201 50,880 71,862 70.80
Kymmenedalen 72,173 66.23 36,807 33.77 459 109,439 150,492 72.72
Lappland 51,117 47.42 56,675 52.28 413 108,205 149,718 72.27
Mellersta Finland 66,813 47.56 73,663 52.44 586 141,062 195,490 72.16
Mellersta Österbotten 17,036 42.75 22,815 57.25 174 40,025 52,361 76.44
Norra Karelen 42,919 47.99 46,516 52.01 374 89,809 134,302 66.87
Norra Savolax 65,127 48.21 69,960 51.79 501 135,588 197,171 68.77
Norra Österbotten 82,658 46.02 96,961 53.98 832 180,451 249,932 72.20
Nyland 493,811 70.83 203,333 29.17 3,117 700,261 899,718 77.83
Päijänne-Tavastland 68,596 61.94 42,147 38.06 478 111,221 152,136 73.11
Satakunta 70,541 50.48 69,192 49.52 667 140,400 189,002 74.28
Södra Karelen 49,722 63.62 28,432 36.38 330 78,484 109,178 71.89
Södra Savolax 49,268 54.48 41,167 45.52 381 90,816 133,861 67.84
Södra Österbotten 43,945 38.94 68,910 61.06 417 113,272 150,585 75.22
Åland 5,885 51.95 5,444 48.05 154 11,483 18,752 61.24
Österbotten 50,318 50.76 48,817 49.24 568 99,703 129,832 76.79
Östra Nyland 30,760 63.46 17,708 36.54 240 48,708 64,545 75.46
Utlandsröster 13,968 63.23 8,123 36.77 65 22,156 206,484 10.73
Totalt 1,620,726 56.89 1,228,261 43.11 12,854 2,861,841 4,042,607 70.79
Källa: European Election Database

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands väg till EU-medlem”. Europainformationen. https://eurooppatiedotus.fi/sv/finland-och-eu/1733-2/. Läst 16 oktober 2020. 
  2. ^ ”Åland och EU”. Ålands lagting. 4 december 2015. https://www.lagtinget.ax/sjalvstyrelsen/aland-och-eu. Läst 16 oktober 2020. 
  3. ^ ”Åland i EU”. Europainformationen. https://eurooppatiedotus.fi/sv/finland-och-eu/1684-2/. Läst 16 oktober 2020.