Folkomröstningen om Nya Kaledoniens självständighet 2018

Från Wikipedia
Folkomröstningen om Nya Kaledoniens självständighet 2018
Vill du att Nya Kaledonien når fullständig suveränitet och blir självständig?
Voulez-vous que la Nouvelle-Calédonie accède à sa pleine souveraineté et devienne indépendante?
Resultatet per kommun
Plats Nya Kaledonien, Frankrike
Datum4 mars 2018
Resultat
Röster Andel
Yes 60 199 43,33 %
No 78 734 56,67 %
Giltiga röster 138 933 98,46 %
Ogiltiga eller blanka röster 2 166 1,54 %
Totalt antal röster 141 099 100,00 %
Registrerade väljare/Valdeltagande 174 165 81,01 %

Folkomröstningen om Nya Kaledoniens självständighet ordnades den 4 mars 2018. Regionen är en del av Frankrike och har bred autonomi.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Nya Kaledonien har varit en del av Frankrike sedan 1853 och fungerade som straffkoloni. De separatistiska grupperna har stridit mot myndigheterna sedan 1980-talet.[1].

Frankrike och regionens ursprungsfolk, kanaker, undertecknade ett fredsavtal (sk. Nouméa-avtalet) år 1998 för att hålla folkomröstningen om Nya Kaledoniens självständighet.[1][2]

Årets 2018 folkomröstning är en av tre folkomröstningars serie som kartlägger folkets vilja om självständighet från Frankrike. De två andra folkomröstningar hålls 2020 och 2022. Om majoriteten röstar för självständighet även i en av de tre folkomröstningarna, kommer regionen att börja självständighetsförhandlingar med Paris.

Enligt kanakerna finns det diskriminering mot dem. Lönerna är låga och levnadskostnaderna är höga. De som är för självständigheten anser att Nya Kaledoniens viktigaste exportvara, nickel, skulle korrigera situationen och garantera regionens ekonomiska självständighet.[3].

Av Nya Kaledoniens befolkning är 39,1 % kanaker, 27,1 % och 33,8 % från polynesiska grupper.[2]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Röster Andel
Ja 60 199 43,33 %
Nej 78 734 56,67 %
Giltiga röster 141 099
Ogiltiga röster 2 166
Registrerade väljare 174 165
Valdeltagande 81,08 %
Källa:[4]

Eftersom majoriteten var emot självständigheten, inga förhandlingar börjades. Resultatet följdes ganska starkt de etniska linjerna: kanakerna röstade för självständigheten och fransmän röstade emot.[5].

Källor[redigera | redigera wikitext]