Forsmarks kärnkraftverk
| Forsmarks kärnkraftverk | |
 Forsmarksverken | |
| Plats | Forsmark, Östhammars kommun |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Ägare | Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag (Vattenfall, Mellansvensk Kraftgrupp, E.ON) |
| Togs i kommersiell drift | F1: 10 december 1980 F2: 7 juli 1981 F3: 21 augusti 1985 |
| Reaktorer | |
| Aktiva reaktorer, (effekt) | 3 (3294 MW)[1][2] |
| Kapacitet | |
| Årsproduktion för 2014 | 25 325 GWh[3] |
| Medelproduktion under 5 år | 23 660 GWh |
Forsmarks kärnkraftverk är ett kärnkraftverk utanför bruksorten Forsmark i Östhammars kommun, Uppsala län, Uppland. Kärnkraftverket ägs av Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, där statliga Vattenfall AB är huvudägare. Verket har tre reaktorer och den totala installerade elektriska nettoeffekten är efter de senaste effekthöjningarna 3157 MW.
Historik
I besluten om den svenska kärnkraftens utbyggnad fanns flera olika alternativa platser. På 1960-talet hade man nästan byggt färdigt reaktorn vid Marviken (som dock aldrig kom i drift) och 1972 stod den första reaktorn i Oskarhamn färdig. I Mälardalen fanns två alternativ, antingen på Käftudden i Trosa kommun eller i Forsmark, där valet blev den senare. Anläggningsarbetet började i oktober 1971 och 15 januari 1973 bildades Forsmarks Kraftgrupp (FKG) av Vattenfall och Mellansvensk Kraftgrupp AB. FKG köpte två år senare Forsmarks bruk av greve Ludvig af Ugglas. Forsmarks elhistoria hade faktiskt börjat redan på 1890-talet då järnproduktionen lades ner och stånghammaren byttes ut mot Upplands första vattenkraftverk. Forsmarks Herrgård blev därmed det första elektriskt belysta huset i Uppland.
1976 var arbetet i full gång och ca 2700 personer fanns på platsen. Den 6 oktober anlände den första bränsletransporten och varmprovdrift påbörjades 15 januari 1977. Under våren 1977 trädde den s.k. villkorslagen i kraft (Lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.). Lagen stipulerade att en ny reaktor ej fick tillföras kärnbränsle förrän reaktorinnehavaren visat på en helt säker slutlig förvaring av det utbrända bränslet[4], vilket förhindrade laddning av Forsmark 1.
Redovisning av metod för slutförvar togs fram och godkändes 1979-03-27, men dagen efter (1979-03-28) inträffade haveriet i reaktorn Three Mile Island 2 (TMI-2, "Harrisburg"). Detta ledde till att regeringen den 4 april beslutade att skjuta upp laddningsbesluten och utlysa en folkomröstning om kärnkraften. Folkomröstningen hölls 1980-03-23 och innebar ett "ja" till att ta nya reaktorer i drift, och reaktorn Forsmark 1 kunde då laddas med bränsle. Den kopplades in på elnätet för första gången 5 juni 1980 och kom i kommersiell drift den 10 december samma år.
Dess tvillingreaktor Forsmark 2 kopplades på 15 december 1980 och kommersiell drift inleddes 7 juli året efter. De är i princip identiska kokvattenreaktorer med en elektrisk effekt (2010) på 1022 respektive 1035 MW.
Den tredje reaktorn vid kärnkraftverket Forsmark 3 kopplades in 3 mars 1985 och var i full kommersiell drift 21 augusti samma år. Forsmark 3 är också en kokvattenreaktor men större än F1/F2 och snarlik Oskarshamn 3. Den har en elektrisk effekt (2010) på 1229 MW [5].
Måndagen den 28 april 1986 indikerade strålningsdetektorer på Forsmark förhöjda strålnivåer [6]. Då man inte kunde finna några indikationer på läckage väcktes misstankarna att utsläppet kom utifrån. Senare registrerades förhöjda halter på flera platser i Sverige och på kvällen den 28 april gick Sovjetunionen ut och medgav att en olycka inträffat i Tjernobyl tidigt på morgonen den 26 april 1986.
Högst produktion sattes rekordåret 2004 då nära 25 miljarder kilowattimmar (25 TWh) producerades och tillgängligheten låg på 94,3%. Detta kunde uppnås genom byte av lågtrycksturbinerna i reaktor 1 och 3. I den senaste höjdes den installerade elektriska effekten med 135 MW.
Forsmarkshändelsen
Den 25 juli 2006 utfördes ett underhållsarbete av Svenska kraftnät vid Forsmark 1 då en störning inträffade, som hade sitt ursprung i en kortslutning i 400 kV ställverket utanför Forsmarksanläggningen. Det medförde att kraftiga spänningsvariationer fortplantade sig i flera av elsystemen inne i anläggningen.[7] Reaktorns effekt reglerades automatiskt och omedelbart ner, och efter cirka 30 sekunder snabbstoppades reaktorn. Vid en sådan händelse ska kraftverkets egna elförsörjning ta över. Kraftverkets säkerhetssystem är fyrfaldigt, där varje del har egen elförsörjning via dieselgenerator och batterier. De fyra dieselgeneratorerna startade, men endast två av dem fasades in mot systemet. Detta gav ändå tillräcklig kapacitet hos viktiga säkerhetssystem. Matningen av ström från batterier var också utslagen. Det resulterade i att ett flertal viktiga säkerhetssystem, datorer och mätinstrument blev spänningslösa. Efter 22 minuter lyckades personalen fasa in de två återstående dieselgeneratorerna manuellt vilket normaliserade situationen.[7][8] Incidenten klassades av Strålsäkerhetsmyndigheten som en "händelse", INES 2 på en skala från 0-7.[9]
Säkerheten har höjts betydligt efter incidenten. Varje verk har numera krav på att ha tillräckligt många mobila reservgeneratorer för att klara av att en reaktors egna reservgeneratorer inte startar eller på annat sätt misslyckas med att förse reaktorn med ström.[10] Dessa mobila reservgeneratorer kan flyttas mellan reaktorerna på kort tid.
Reaktorerna
Forsmark 1
| Forsmark 1 | |
| Start | 1980 |
|---|---|
| Typ | Kokvattenreaktor |
| Termisk effekt | 2928 MW[11][2] |
| Nettoeffekt | 990 MW |
Reaktorn Forsmark 1 (F1) anslöts till elnätet för första gången 5 juni 1980 och kom i kommersiell drift 10 december samma år. Reaktorn av typen kokvattenreaktor (BWR69) levererades av ASEA-Atom och de två turbinerna samt generator från Alstom. Byte av lågtrycksturbiner genomfördes 2004 på reaktorn vilket höjde effekten med cirka 50 MW till 1015 MW. F1 har precis som sin systerreaktor F2 en reaktorhärd bestående av 676 bränsleelement varav ca 20% byts årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar. Kylvattnet tas direkt ur Östersjön med ett flöde på 2x23 m3/s. När kylvattnet har passerat anläggningen och når utloppet i Biotestsjön har temperaturen stigit med 10 grader. Reaktorbyggnaden är 60 meter hög och den 44 meter höga skorstenen fungerar som utlopp av anläggningens processventilation. Monitering i skorstenen verifierar att utsläppen av radioaktivitet vid normaldrift är mycket små. Den genomsnittliga energitillgängligheten vid F1 är 81,4%.
Forsmark 2
| Forsmark 2 | |
| Start | 1981 |
|---|---|
| Typ | Kokvattenreaktor |
| Termisk effekt | 3253 MW[11][2] |
| Nettoeffekt | 1120 MW |
Forsmark 2 (F2) är i princip identisk med Forsmark 1 och anslöts till elnätet för första gången 15 december 1980. Kommersiell drift inleddes 7 juli året därpå. F2 är den första av reaktorerna vid Forsmark som planeras att effekthöjas. Modifieringar av anläggningen har utförts under flera års tid, och efter ett godkännande från Strålsäkerhetsmyndigheten kommer den nya termiska effekten att bli 3253 MW.
Forsmark 3
| Forsmark 3 | |
| Start | 1985 |
|---|---|
| Typ | Kokvattenreaktor |
| Termisk effekt | 3300 MW[11][2] |
| Nettoeffekt | 1170 MW |
Forsmark 3 (F3) är den kraftfullaste kärnreaktorn av de tre reaktorer som ingår i verket. F3 är tillsammans med den från början i princip identiska systerreaktorn Oskarshamn 3 (som var planerad att byggas i Forsmark under namnet Forsmark 4) den yngsta reaktorn i Sverige. Den anslöts till elnätet 3 mars 1985. Full kommersiell drift skedde 21 augusti samma år. F3 är liksom F1 och F2 en kokvattenreaktor men av den nyare modellen BWR75. Denna levererades av ASEA-Atom och typen återfinns även i de finska reaktorerna Olkiluoto 1 och 2 (dock en något förnyad variant)[12]. Både den ursprungliga och den sedan 2004 installerade turbinen kommer från Siemens och generatorn levererades av Brown Boveri (BBC). Nettoeffekten för Forsmark 3 efter utbytet av lågtrycksturbiner 2004 är 1190 MW. Dessa turbiner har tredimensionellt datorberäknade turbinblad med bättre verkningsgrad än de tidigare. Reaktorn kylsystem kyls med 49 m3/s havsvatten direkt pumpat ur Östersjön, utflödet går dock direkt ut i havet och inte som F1 och F2 ut i Biotestsjön.
Ägandeförhållanden
Forsmarks kärnkraftverk ägs av Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, som i sin tur ägs av Vattenfall AB (66 %), Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (8,5 %). Mellansvensk Kraftgrupp ägs av Fortum Generation AB (87 %), Skellefteå Kraft AB (7,7 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (5,3 %).
Referenser
- ^ Forsmarks Kraftgrupp års- och miljöredovisning 2007
- ^ [a b c d] Forsmarks reaktorer i siffror
- ^ Produktionshistorik
- ^ ”SKI Rapport 2005:11, Svensk kärnenergi En exposé över lagstiftningen på kärnenergiområdet från andra världskriget till millennieskiftet, Examensarbete i offentlig rätt, 20 poäng, Edward Blomstrand”. http://www.blomstrand.net/pdf/skirapport.pdf. Läst 17 september 2014.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120118001433/http://regeringen.se/content/1/c6/15/17/40/fcb6f3d2.pdf. Läst 19 mars 2012.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110628234739/http://www.iaea.org/Publications/Magazines/Bulletin/Bull283/28302793032.pdf. Läst 12 juli 2011.
- ^ [a b] Carl-Erik Wikdahl. ”Forsmarksincidenten den 25 juli 2006” (pdf). Kärnkraftssäkerhet och utbildning, Vattenfall AB. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524035745/http://www.analys.se/lankar/Bakgrunder/2006/Bkgr5-06%20Forsmark%20Swe%20Rev%20-07.pdf. Läst 18 juli 2015.
- ^ Fredrik Lundberg. ”Härdsmältan var nära 2006”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article3132833.ece.
- ^ SKI.se: INES-händelser
- ^ ”Stort intresse för mobila dieslar - Vattenfall”. corporate.vattenfall.se. http://corporate.vattenfall.se/press-och-media/nyheter/2015/juli/stort-intresse-for-mobila-dieslar/. Läst 30 juli 2015.
- ^ [a b c] vattenfall.se: Teknisk data (sidan besökt 21 november 2008)
- ^ Om BWR75 m.m.
Vidare läsning
- Stymne, Per (1993). ”Kärnkraftverket i Forsmark.”. Roslagen (1993): sid. [102]-115 : ill. (vissa i färg). Libris 1777280
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Forsmarks kärnkraftverk.- Forsmarks Kraftgrupp AB
- SKI-utredning av Forsmark 1, 2006-08-01.
- SKI: Mer detaljerad beskrivning
- Systerreaktorer
- Detaljerade Tekniska data om Forsmarks kärnkraftverk
| |||||||||||||||||||||||||
