Fosbury-flopp

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fosbury-flopp är en höjdhoppsteknik som först användes av den amerikanske höjdhopparen Richard Fosbury.[1] Den revolutionerande flopp-tekniken utvecklades i början av 1960-talet och möjliggjorde höjder som inte nåtts med de tidigare teknikerna dyka och saxa.

Innan de tjocka landningsmattorna fanns hade det varit nödvändigt för höjdhopparen att landa på fötterna för att inte skada sig. Med hjälp av den nya mjuka landningen kunde Fosbury utveckla sin "huvudet först-teknik" som bland annat innebar att han, till skillnad från de som tillämpade de andra teknikerna, landade på skulderbladen eller ryggen. Floppen rönte snabbt stora framgångar och Fosbury fick en plats i den olympiska truppen vilket resulterade i en guldmedalj i Olympiska sommarspelen 1968. [2]

Trots att Fosbury inte lyckades slå världsrekord i höjdhopp under 1968-års olympiad eller ens lyckades kvala in till nästa olympiad i München 1972 så ledde den nya höjdhoppstekniken utvecklingen framåt. Idag används Fosbury-floppen närmast uteslutande av elitidrottande höjdhoppare. [3][4][5][6]

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Ansats[redigera | redigera wikitext]

Ansatsen i Fosbury-floppen utmärks av höjdhopparens sista fyra till fem steg som beskriver en kurva. Kurvan möjliggör för höjdhopparen att luta sig från ribban och sänka tyngdpunkten. Detta ackumulerar mer tid att bygga upp större kraft redan innan höjdhopparen skjuter ifrån. Hopparens fart avgör kurvans radie, ju snabbare ansats desto vidare bör kurvan vara.[7]

Upphopp[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp av accelerationskurvan närmar sig höjdhopparen ribban frånlutad. Kraften som uppstår frigörs när höjdhopparen snabbt skiftar sin kroppsvinkel in mot ribban och samtidigt trycker skjuter ifrån med hoppbenet. Det skapar en rotation som hjälper till i att skapa höjd över ribban. Hopparen har i hoppögonblicket sidan av kroppen mot ribban och hoppets riktning. När hopparen påbörjar sin utsträckning roterar denne sin kropp i tills ryggen är vänd mot ribban.

Tyngdpunkten kan med hjälp av kurvaturen i passagen ligga upp till 20cm under ribban.

Ribbpassage[redigera | redigera wikitext]

Vanligtvis passerar armen närmast ribban först, därefter huvud, rygg och höjdhopparens ben i en båge. Richard Fosbury själv höll båda armarna längs med kroppen.[7] Tanken är att hålla så låg kroppslig tyngdpunkt genom hela luftfärden och progressivt få kroppen att passera över ribban genom tills hela kroppen passerat. Det är därför det är viktigt för hopparen att flexa axlar, rygg och ben i en kurvatur över ribban. Med hjälp av att passera ribban i en båge kan tyngdpunkten vara så mycket som 20cm under ribban under hoppets progression.[8][9][10][7][11]

Ribbpassagen skiljer sig, precis som ansatsen efter höjdhopparens förmågor. Svenska höjdhopparen Stefan Holm skiljde sig exempelvis från Fosbury i sin ribbpassage. Holm hade en kraftigare båge över ribban med bakåtböjt huvud och därmed också en lägre tyngdpunkt än Fosbury.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Burnton, Simon (8 maj 2012). ”50 stunning Olympic moments No28: Dick Fosbury introduces 'the flop'” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/sport/blog/2012/may/08/50-stunning-olympic-moments-dick-fosbury. Läst 12 mars 2018. 
  2. ^ Mexico 1968 high jump men - Olympic Athletics” (på en). International Olympic Committee. 19 november 2017. https://www.olympic.org/mexico-1968/athletics/high-jump-men. Läst 12 mars 2018. 
  3. ^ ”Floppin' heck!”. https://spikes.iaaf.org/post/dick-fosbury-tells-spikes-why-its-called-the. Läst 15 mars 2015. 
  4. ^ ”The New York Times: This Day In Sports”. archive.nytimes.com. http://archive.nytimes.com/www.nytimes.com/packages/html/sports/year_in_sports/10.20.html. Läst 12 mars 2018. 
  5. ^ ”https://spikes.iaaf.org/post/dick-fosbury-tells-spikes-why-its-called-the”. https://spikes.iaaf.org/post/dick-fosbury-tells-spikes-why-its-called-the. Läst 15 mars 2017. 
  6. ^ ”Fosbury flops to an Olympic record”. http://www.history.com/this-day-in-history/fosbury-flops-to-an-olympic-record. Läst 15 mars 2017. 
  7. ^ [a b c d] ”Höjdhopp ”ur ett floppande perspektiv” Bo-Gunnar Bogges”. http://www.friidrott.se/docs/falun15hojd.pdf. Läst 12 mars 2018. 
  8. ^ ”The 800 And 1500 Meters: Racing Fast And Controlled”. http://www.coachr.org/rotation.htm. Läst 15 mars 2017. 
  9. ^ ”http://www.coachr.org/highjumptech.htm”. http://www.coachr.org/highjumptech.htm. Läst 15 mars 2017. 
  10. ^ ”Physics in Sports: The Fosbury Flop”. http://thevirtuosi.blogspot.se/2011/08/physics-in-sports-fosbury-flop.html. Läst 15 mars 2017. 
  11. ^ TED-Ed (18 februari 2014). ”An athlete uses physics to shatter world records - Asaf Bar-Yosef”. https://www.youtube.com/watch?v=RaGUW1d0w8g. Läst 12 mars 2018.