Fröjels socken

Fröjels socken
Socken
LandSverige
LandskapGotland
HäradGotlands södra härad
KommunRegion Gotland
Bildadmedeltiden
Area43 kvadratkilometer
Upphov tillFröjels landskommun
Fröjels församling
MotsvararFröjels distrikt
TingslagGotlands domsagas tingslag (–)
Gotlands södra tingslag (–)
Karta
Fröjels sockens läge i Gotlands län.
Fröjels sockens läge i Gotlands län.
Fröjels sockens läge i Gotlands län.
Koordinater57°20′00″N 18°11′00″Ö / 57.33333333°N 18.18333333°Ö / 57.33333333; 18.18333333
Koder, länkar
Sockenkod0919
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Fröjels distrikt
Redigera Wikidata
Labyrinten i Fröjel, belägen på kyrkogården. Östra stigluckan till vänster.
Gannarve skeppssättning

Fröjels socken ingick i Gotlands södra härad, Hejde ting, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Fröjels distrikt.

Socknens areal är 43,22 kvadratkilometer, allt land.[1] År 2020 fanns här 371 invånare.[2] Sockenkyrkan Fröjels kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Fröjels socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Hejde ting som i sin tur ingick i Hejde setting i Medeltredingen.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Fröjels församling och för de borgerliga frågorna bildades Fröjels landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Klintehamns landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Fröjel, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.[4][5]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Fröjels socken ligger vid Gotlands västkust, söder om Klintehamn. Socknen är mest kuperad skogsbygd med ett odlingsstråk vid kusten.[6][7][1] Klintar har utbildats av såväl Ancylussjön som Littorinahavet. Kyrkan och kyrkogården har ett anslående läge på landborgen och kyrktornet har tidigare varit ett viktigt landmärke för sjöfarare.

Bebyggelsen är koncentrerad dels till kusten (Nedre Fröjel), dels till landsvägen mellan Klinte och Hemse (Övre Fröjel).

Vid Kaupe i Övre Fröjel fanns en hållplats på Sydvästra Gotlands järnväg, invigd 1924. Persontrafiken upphörde 1953 och banan revs 1958.

Gårdsnamn[redigera | redigera wikitext]

Alstäde, Annexen, Ansarve, Bockes, Bofride, Bosarve, Bottarve, Däpps, Gannarve, Göstavs, Hajdes Lilla, Hajdes Stora, Hallgårds, Kaupe, Mulde, Nymans, Puser, Robsarve, Rovide, Sigdarve, Solbjärge Lilla, Solbjärge Stora, Stenstugu, Sälle.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Sliprännestenar[8] finns inom socknen. Från bronsåldern finns några gravrösen och skeppssättningar. Känd är Gannarve skeppssättning. Från järnåldern finns 15 gravfält, stensträngar och två fornborgar, där området Vallhagar är väl känt. Två runristningar och en bildsten är kända.[6][7][9][10]

På kyrkogården ses en stensatt labyrint, en så kallad trojaborg. Strax väster om denna finns spår av vad som möjligen kan vara ytterligare en, som delvis täcks av kyrkans kor från omkring år 1300. Norr om kyrkan står ruinen av en kastal på klinten.

Nedanför kyrkan och kastalen har ett stort boplats- och hamnområde från vikingatid och tidig medeltid varit föremål för arkeologiska undersökningar under en följd av år. Till de intressantare fynden hör en äldre kristen kyrkogård från 1000-talet nordväst om den nuvarande, nedanför Litorinavallen.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1300-talet Fröale) kan sammanhänga med gudinnan Fröja, men är inte säkert tolkat.[11][7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Fröjels socken 1750–2020
ÅrFolkmängd
1750
  
274
1760
  
265
1769
  
265
1780
  
355
1790
  
355
1800
  
425
1810
  
413
1820
  
490
1830
  
529
1840
  
551
1850
  
586
1860
  
648
1870
  
643
1880
  
634
1890
  
591
1900
  
576
1910
  
534
1920
  
539
1930
  
540
1940
  
500
1950
  
432
1960
  
382
1970
  
306
1980
  
289
1990
  
322
2000
  
293
2010
  
340
2020
  
371
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Fröjel socken
  2. ^ ”Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/. Läst 23 april 2023. 
  3. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  4. ^ Administrativ historik för Fröjel socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Gotlands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Förteckning över slipskåror
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Fröjels socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Fröjels socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]