Frösön

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Frösön i Nykarleby, Finland, se Frösön, Finland.
Frösön
Frösöya
Ö
Satellitbild över Frösön och Östersund.
Satellitbild över Frösön och Östersund.
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Distrikt Frösö distrikt
Kommun Östersunds kommun
Läge Storsjön
 - koordinater 63°11′30″N 14°32′30″Ö / 63.19167°N 14.54167°Ö / 63.19167; 14.54167
Högsta punkt Östberget
 - höjdläge 468 m ö.h.
Area 41 km²
Nås enklast Frösöbron, Rödöbron, Vallsundsbron
Postnummer 832 xx
Riktnummer 063
GeoNames 2713570
Frösöns läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Frösöns läge i Jämtlands län
Frösön och Östberget, med slalombacken Gustavsbergsbacken, från Badhusparken i Östersund.

Frösön är en 41 km² stor ö och den största ön i Storsjön, Jämtland.[1] Namnet är efter guden Frö. På jämtska kallas ön för Frösöya. Det är Sveriges tjugosjunde största ö och den tionde största av Sveriges insjööar.

Frösön var en del av Frösö socken, 1863–1947 Frösö kommun, från 1948 Frösö köping, och är sedan 1971 en del av Östersunds kommun. Ön har tre broförbindelser med fastlandet: i öster med centrala Östersund - Frösöbron, i söder med Sandviken - Vallsundsbron, och i norr med Rödön - Rödöbron. På Frösön finns de tre stadsdelarna Hornsberg, Mjälle och Valla, vilka ingår i Östersunds tätort.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Frösön består till största delen av sedimentära bergarter som tillhör den undre alloktonen i den skandinaviska fjällkedjans uppbyggnad. Ön är förhållandevis kuperad och det högsta berget på Frösön, Östberget, når 468 m ö.h. (176 m över Storsjön).

Frösön har, med sina stora skogar och många åkermarker, ett rikt djurliv med bland annat älg och rådjur. En orsak till de stora bestånden är att djuren vintertid under sina vandringar kan uppehålla sig på ön för att senare bli kvar när isen smälter på våren. I den sydöstra delen av Frösön finns en sjö, Ändsjön, känd som en artrik fågelsjö. Sjön och det närmaste området omkring bildar Ändsjöns naturreservat.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Frösön är uppkallad efter guden Frö.

Frösön har som många andra platser runt Storsjön sitt namn efter fornnordiska gudar; vanerguden Frö (fornnordiska: Freyr) - Frös ö. På den tidigast kända källan skrivs Frösön som Fræseyjar.

Frösön var under närmare tusen år Jämtlands centralort, centrum för kultur, handel och kommunikationer. På isen utanför ön hölls den årliga Gregoriemarknaden vid det katolska Gregoriemäss. Från slutet av 800-talet hölls på Bynäset ett årligt allting för Jämtlands befolkning, av jämtarna kallat Jamtamot.

På ön ligger resterna av en fornborg och här står en runsten, Frösöstenen, världens nordligaste och Jämtlands enda kända runsten. Vid Öneberget har påträffats ett vikingatida mynt från den engelska ön Isle of Man, och det finns flera vikingatida gravplatser på ön.

Frösö kyrka är från 1100-talet. I närheten av Frösö kyrka låg från 1679 Frösö Trivialskola som länge var Sveriges enda landsbygdsläroverk. Skolan flyttades in till Östersund 1847. Väster om den nuvarande flygplatsen finns ruiner efter en kyrka, Västerhus kapell, av ännu äldre datum än Frösö kyrka.

Östersund övertog rollen som Jämtlands centrum fullständigt först då järnvägen (Mellanriksbanan) nådde staden år 1879. Frösön var en egen köping, Frösö köping, fram till 1970 då det uppgick i Östersunds kommun.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Frösön 1960–2010[2][3][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
7 280 705
1965
  
7 816 623
1970
  
8 936 663
Anm.: Sammanvuxen med Valla 1970. Sammanvuxen med Östersund 1975.

Nutida Frösön[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1800-talet flyttade tonsättaren Wilhelm Peterson-Berger hit[5], och här lät han handlingen i operan Arnljot utspelas. Sedan femtio år har man Arnljot som friluftsspel varje sommar på Arnljotlägden vid Peterson-Bergers hem (Sommarhagen), ett antal föreställningar ute i det fria med förmodade tidstypiska dräkter.

Västra Frösön var under lång tid militärt område. Redan på 1600-talet fanns Frösö läger och under 1900-talet Jämtlands flygflottilj, och där ligger Åre Östersund flygplats, tidigare Frösö flygplats. Flottiljen lades ned år 2005.

På Frösön finns en av Sveriges största djurparker, Frösö zoo, som även är världens nordligaste djurpark med exotiska djur. Parken har många arter, till exempel dvärgsilkesapor och sibiriska tigrar.

På Östberget finns ett utsiktstorn, Frösötornet, med utsikt över hela centraljämtland.

Alpbacken[redigera | redigera wikitext]

Alpbacken var en hoppbacke för backhoppning som låg på Frösöns nordöstra sluttning nära Östersund. När den invigdes 1925 var Alpbacken Sveriges största hoppbacke. Den ägdes av Östersunds Skidlöparklubb och byggdes om 1932 och 1943 med stöd av kommunen. 1936 hade norrmannen O Aaslök backrekordet med 59,5 meter.[6] 1948 innehade Kaare Karlsson från IF Friska Viljor rekordet med 63 meter.[7] Bredvid Alpbacken låg ”lilla Alpbacken”, en mindre hoppbacke som anlades i början av 1900-talet. Underbacken för både stora och lilla Alpbacken slutade ute på Storsjöns is.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Frösön i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 februari 2017.
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  3. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 77 
  4. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 70 
  5. ^ Wilhelm Peterson-Berger biography at Naxos (hämtdatum: 11 januari 2015)
  6. ^ Nordisk Familjeboks Sportlexikon – Band 1. Stockholm: A. Sohlman & Co. 1938. sid. 96f. 
  7. ^ Allhems Sportlexikon – Band 1. Stockholm: Allhems Förlag. 1948. sid. 43 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]