François Boucher

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
François Boucher
Boucher par Gustav Lundberg 1741.jpg
François Boucher.
Porträtt av Gustaf Lundberg.
Född29 september 1703
Paris
Död30 maj 1770 (66 år)
Paris
Make/makaMarie-Jeanne Buzeau
Konstnärskap
År aktiv1721–1770
FältMåleri
MotivPorträtt, mytologiska motiv
RörelseRokoko
PriserPrix de Rome
MecenaterMadame de Pompadour
Signatur
Boucher autograph.png

François Boucher, född 29 september 1703 i Paris, död 30 maj 1770 i Paris, var en fransk målare och kopparstickare. Han var ende son till målaren och konsthandlaren Nicolas Boucher.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Boucher visade tidigt anlag för konstnärligt skapande och sattes i lära hos François Lemoyne, där han dock bara kvarstannade i några månader, men hann under den korta tiden ta till sig lärarens lätta och ljusa rokokostil. Han blev därefter elev hos gravören Jean-François Cars och började utföra etsningar efter Watteau. År 1720 mottog han Prix de Rome av Académie Royale de Peinture et de Sculpture. I Italien, där han tillbragte 4 år mellan 1727 och 1731 kom Boucher att studera och influeras av de italienska renässansmästarna, Titian, Tintoretto, Veronese och Tiepolo. Återkommen till Paris blev Boucher medlem av konstakademin från 1734 med en historiemålning, Rinaldo och Armina. Han verkade även som bokillustratör och illustrerade bland annat en Molière-utgåva 1734 och Carl Gustaf Tessins Faunillane 1741. För Tessins räkning utförde han även 1740 målningen Venus triumf, nu på Nationalmuseum[1]. Intressanta verk från den här tiden är även de teckningar med gatubilder från Paris, Cris de Paris, som stacks av bland annat kopparstickaren Le Bas 1737.

Efter Lemoynes död 1737 blev Boucher en av Frankrikes främsta rokokokonstnärer. Många av hans bilder, dels historiemålningar men även religiösa bilder, finns idag på Louvren. Hans målningar Solens uppgång och Solens nedgång (1753) finns idag i Wallace Collection i London.

På 1740-talet vann Boucher Madame de Pompadours ynnest och målade ett flertal porträtt av henne. Han var även hennes lärare i teckning och gravyr och utförde även dekorationsmålningar i hennes slott Bellevue. Genom hennes inflytande efterträdde han 1765 Charles-Amédée-Philippe van Loo som förste hovmålare hos Ludvig XV. Hans ytliga men graciösa, känsligt färglagda, frivola och oändligt fantasifulla varianter på mytologiska teman i pastoral miljö var perfekt anpassade till Ludvig XV:s smak.

Boucher blev 1735 tecknare vid Beauvaismanufakturen och utförde förlagor till Beauvais- och Gobelinstapeter. Jean-Honoré Fragonard var hans elev. Från 1755 blev han även efter Jean-Baptiste Oudry inspektor vid gobelängfabriken i Paris. Även Jacques-Louis David, som var en avlägsen släkting till Boucher, sägs ha varit aktuell för att bli dennes elev, men så blev inte fallet. Tillsammans med de samtida Hubert-François Gravelot, Charles Eisen och Charles-Nicolas Cochin är han också känd för illustrationer i böcker.

Bland Bouchers verk märks i Sverige även målade dörröverstycken i Stora gästvåningen vid Stockholms slott.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, François Boucher

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalmuseum

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]