Frans Berglöf
| Frans Berglöf | |
.jpg) | |
| Född | 11 november 1841[1] Hälsingtuna församling[2][3][1], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 maj 1903[1] (61 år) Varbergs församling[1], Sverige |
| Begravd | Söderhamns kyrkogård[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker[1] |
| Befattning | |
| Häradshövding[3] Borgmästare[2] Andrakammarledamot, Söderhamns och Hudiksvalls valkrets (1882–1887)[1] Andrakammarledamot, Söderhamns valkrets (1887–1887)[1] Andrakammarledamot, Laholms, Falkenbergs, Varbergs och Kungsbacka valkrets (1894–1895)[1] | |
| Politiskt parti | |
| Frihandelsvänliga centern (–)[1] | |
| Barn | Erland Berglöf (f. 1875)[1] Inga Christenson (f. 1877)[1][5] |
| Släktingar | Elof Berglöf (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Frans Johan Erland Berglöf, född 11 november 1841 i Hälsingtuna socken, död 8 maj 1903 i Varberg, var en svensk jurist och politiker. Han var bror till Elof Berglöf, far till Erland och Lennart Berglöf samt farbror till Anshelm Berglöf.
Berglöf inskrevs vid Uppsala universitet 1862, avlade juridisk preliminärexamen och kameralexamen 1863 samt hovrättsexamen 1866. Han blev extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1866, vice häradshövding 1870 och var borgmästare i Söderhamns stad 1872–1887. Han var förordnad revisionssekreterare i Högsta domstolen 1886 och häradshövding i Årstads, Faurås och Himle domsaga i Hallands län 1887–1903.
Berglöf var ordförande i styrelsen för Helsinglands Enskilda Bank 1874–1887 och i Hälsinglands städers hypoteksförening 1880–1887. Han blev ledamot av styrelsen för Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer 1885. Han var även ledamot av kommittén angående lag för stadsplan och tomtindelning (1884–1885), ledamot av Varbergs stadsfullmäktige 1890–1896 och 1902–1903 samt dess ordförande 1893–1895, landstingsman för Gävleborgs läns landsting 1873–1886, landstingets vice ordförande 1884–1886, landstingsman för Hallands län 1892–1895 samt ledamot av kyrkomötet 1888.
Berglöf var riksdagsledamot i andra kammaren 1882–1887 för Söderhamns och Hudiksvalls valkrets, höstriksdagen 1887 för Söderhamns valkrets och 1894–1895 för Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs och Laholms valkrets. Han ligger begravd i Söderhamn.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Alfred Jensen: Söderhamns historia II (1920), sid. 43.
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 123
- Frans Johan Erland Berglöf i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, läst: 4 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Berglöf, Frans Johan Erland, f. 1841 i Hälsingtuna Gävleborgs län, Borgmästare, läs onlineläs online, läst: 29 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Berglöf, Frans Johan Erland, f. 1841 i Hälsingtuna Gävleborgs län, Häradshövding, läs onlineläs online, läst: 29 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Gravar.se, Frans Johan Erland Berglöf, läs online, läst: 29 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Christenson i Söderhamn, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, läst: 4 januari 2022.[källa från Wikidata]