Franska Algeriet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Franska Algeriet
Franska: Algérie française

18301962
Flagga Vapen
Franska Algeriets territoriella expansion, 1830-1962.
Franska Algeriets territoriella expansion, 1830-1962.
Huvudstad Alger



Bildades 5 juli 1830


Upphörde 3 juli 1962


Areal 797770 km² (1901)
Folkmängd 4739331 (1901)

Franska Algeriet (franska: Algérie française) varade från 1830 till 1962, under en rad av statliga system. Från 1848 till självständigheten administrerades hela Algeriets Medelhavsområde som en integrerad del av Frankrike, ungefär som Korsika och Réunion är i dag.

Det stora torra inlandet i Algeriet, liksom resten av franska Nordafrika, betraktades aldrig som en del av Frankrike. Algeriet var ett av Frankrikes äldsta utomeuropeiska territorier och blev en destination för hundratusentals europeiska emigranter, som kallades colons och senare som pied-noirs. Inhemska muslimer förblev dock en majoritet av områdets befolkning under hela sin historia.

Ett successivt missnöje uppkom bland den muslimska befolkningen genom sin brist på politisk och ekonomisk status och man efterlyste en större politisk självständighet och man blev till slut självständigt från Frankrike. Spänningar mellan de två befolkningsgrupperna kulminerade 1954 när de första våldsamma händelserna av det som senare kallades Algerietrevolten började. Kriget avslutades 1962, då Algeriet efter Evianavtalet i mars samma år blev oberoende.

Administrativa förhållanden (1904)[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1870 var Algeriet inte att betrakta såsom en egentlig koloni. Genom ett dekret från Tours anordnade nämligen nationalförsvarsregeringen då en ny civilförfattning. Algeriets provinser blev upptagna i de franska departementens antal och fick ungefär samma organisation som de franska samt rätt att sända deputerade till nationalförsamlingen. I spetsen för regeringen stod sedan 1871 en generalguvernör, som i sin person förenar den civila och militära makten och med avseende på den politiska förvaltningen sorterade under franska inrikesministeriet, i övriga angelägenheter under vederbörande ministerium. Han biträddes av ett av de högsta ämbetsmännen sammansatt regeringsråd (conseil de gouvernement), som endast är rådgivande. Ett överråd (conseil supérieur), bestående av regeringsrådets medlemmar, de tre divisionsgeneralerna, de tre prefekterna samt 6 medlemmar, valda av och bland vart och ett av departementets generalråd (landsting), sammanträdde en gång om året för att diskutera och votera om budgeten. Varje departement sände en senator och två deputerade till franska nationalförsamlingen, som ensam lagstiftade för Algeiet.

De tre departementen Alger, Oran och Constantine, med var sin prefekt och ett av kolonister och infödingar sammansatt generalråd (conseil général), bestod vart och ett av ett civilområde, indelat i arrondissement, och ett militärområde, indelat i divisioner och subdivisioner. Civilterritoriet ökades genom fortskridande kolonisering på bekostnad av militärterritoriet. En egendomlig myndighet var arab-byråerna, som var föreningslänken mellan regeringen och de inföddas stammarna.

Algeriet utgjorde ett särskilt undervisningsdistrikt (académie). Varje kommun hade åtminstone en folkskola. Katolikerna hade en ärkebiskop (i Alger) och två biskopar (i Constantine och Oran), protestanterna ett konsistorium (i Alger). Domstolsväsendet var ordnat i likhet med Frankrikes.

Källor och bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Algeriet, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]