Fredrik Ljungberg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Freddie Ljungberg)
För andra med samma namn, se Fredrik Ljungberg (olika betydelser).
Fredrik Ljungberg
Fredrik Ljungberg 2006.jpg
Fredrik Ljungberg 2006.
Personlig information
Fullständigt namnKarl Fredrik Ljungberg
SmeknamnFreddie, Ljungan
Födelsedatum16 april 1977 (47 år)
FödelseortSverige Vittsjö, Sverige
Längd176 cm
PositionMittfältare
Juniorlag
1982–1994 Sverige Halmstads BK
Seniorlag*
År
1994–1998
1998–2007
2007–2008
2008–2010
2010
2011
2011-2012
2014
Totalt 		Klubb
Sverige Halmstads BK
England Arsenal
England West Ham United
USA Seattle Sounders FC
USA Chicago Fire
Skottland Celtic
Japan Shimizu S-Pulse
Indien Mumbai City FC 		SM (GM)
79 0(10)
216 0(46)
25 00(2)
37 00(2)
15 00(2)
7 00(0)
8 00(0)
4 00(0)
391 0(62)
Landslag
År
1998–2008 		Landslag
 Sverige 		SM (GM)
75 0(14)
Uppdrag som tränare
2016–2017
2017
2018–2019
2019–2020
2019 		England Arsenal (U15)
Tyskland Wolfsburg (assisterande)
England Arsenal (U23)
England Arsenal (assisterande)
England Arsenal (tillfällig huvudtränare)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.
Svenska herrlandslaget i fotboll 2006.

Karl Fredrik Ljungberg, född 16 april 1977 i Vittsjö i Skåne, är en svensk före detta fotbollsspelare (offensiv mittfältare), och numera tränare och expertkommentator. Ljungberg startade sin karriär i Halmstads BK där han blev svensk mästare, och hade sedan framgångsrika år i engelska Arsenal FC där han blev engelsk mästare två gånger.

Ljungberg är uppväxt i Halmstad. Han spelade 75 A-landskamper och blev lagkapten i det svenska landslaget efter världsmästerskapet 2006 fram tills att han slutade i landslaget efter EM 2008.[1]

Han har fått guldbollen två gånger, 2002 och 2006 och har blivit vald till Sveriges bästa mittfältare vid sex tillfällen; 1998, 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005.[2]

Ljungberg var även modell för Calvin Kleins kalsonger från år 2003[3] fram till år 2007.[4]

2018 blev han expertkommentator i Viasats Premier League TV-studio, för att sedan bli manager för sin gamla klubb Arsenal. Ljungberg återkom till Viasat som expertkommentator 2021.[5][6]

Klubbkarriär[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Ljungberg föddes 1977 i Vittsjö i Skåne. Vid 5 års ålder flyttade han med familjen till Halmstad. I samma veva började han spela fotboll i Halmstads BK. Som ung ansågs han även vara en lovande handbollsspelare men han valde att satsa på fotbollen. Han debuterade i allsvenskan för Halmstads BK 1994 mot AIK. i Allsvenskan 1997 var han en nyckelspelare när HBK tog SM-guld och året därpå debuterade han i landslaget, i en träningslandskamp mot USA.

Arsenal[redigera | redigera wikitext]

Efter en enastående EM-kvalmatch 5 september 1998 mot England, som Sverige besegrade med 2-1, såldes Ljungberg 11 september 1998 till de då regerande engelska mästarna Arsenal FC för 40 miljoner kronor. Det var dittills den största summan för en svensk fotbollsspelare[7]. Arsene Wenger hade sett landskampen på tv och kontaktade Halmstads BK direkt.[8] Ljungberg debuterade i Arsenal den 21 september 1998 mot Manchester United FC. Med elva minuter kvar ledde Arsenal med 2-0. Det var då svensken tog sina första kliv på Highbury. Fyra minuter och fyrtiotvå sekunder senare gjorde han mål med en lobb över en av världens bästa målvakter, Peter Schmeichel, och det fastställde slutresultatet till 3-0 för Arsenal.

Året efter hade Ljungberg slagit sig in i startelvan och samma säsong 1999 mötte Arsenal bland annat AIK i två gruppspelsmatcher i UEFA Champions League.[9][10] Arsenal förlorade finalen i UEFA-cupen 2000 mot turkiska Galatasaray, en match Ljungberg missade på grund av skada.[11]

Ljungberg hade för vana att stå för viktiga mål i Arsenal. Inte sällan gjorde han mål efter djupledslöpningar och pass från Dennis Bergkamp. Han gjorde ledningsmålet i FA-cup finalen mot Liverpool 2001, som dock Arsenal förlorade.[12] I FA-cupfinalen mot Chelsea året därpå fick Ljungberg bollen vid mittlinjen, dribblade sig förbi Chelseas John Terry och avslutade med en höger insida i bortre gaveln. 2-0 avgjorde cupfinalen, och skrev in en svensk i historieböckerna: ingen spelare hade tidigare gjort mål i två raka FA-cupfinaler.[13]

Säsongen 2001/02, då Arsenal vann "dubbeln" (både ligan och FA-cupen) blev Ljungbergs mest målrika säsong i Arsenal, då han gjorde hela 17 mål. Han blev då utnämnd till månadens bästa spelare i Premier League under april och senare även för helåret 2002. Året därpå var Ljungberg med och vann FA-cupen igen, denna gång mot Southampton på Millennium Stadium i Cardiff.[14]

Ljungberg var även mycket delaktig säsongen 2003/04 som blev historisk då Arsenal gick obesegrade i ligan en hel säsong. Laget kallas i dag "The Invincibles" och räknas som den anrika klubbens bästa årgång någonsin.

I FA-cupfinalen 2005 mot Manchester United slog Ljungberg en straff i den matchavgörande straffsparksläggningen.

Han spelade hela UEFA Champions League-finalen 2006, där han mötte landslagskamraten Henrik Larssons FC Barcelona. Champions League-finalen har gått till den svenska fotbollshistorien för Henrik Larssons avgörande inhopp i slutet. Men sett över hela matchen var Fredrik Ljungberg inte bara bäste svensk utan hela planens kanske främste aktör[15]. Med en man mindre i stort sett hela matchen, förlorade Arsenal finalen med 2-1.

Men nu hade Ljungberg börjat få problem. Skadorna hade börjat plåga honom och han spelade ofta med smärtstillande medel i kroppen. Ryggen och knät hade börjat krångla. Ljungberg fick även flera gånger problem med svåra migränattacker.[16]

Ljungberg hamnade på elfte plats när Arsenal anordnade en omröstning bland fansen gällande klubbens 50 bästa spelare genom tiderna.[17]

När Arsenals fans 2011 utsåg tidernas Arsenalelva fick Fredrik Ljungberg en plats på mittfältet.[18]

West Ham United[redigera | redigera wikitext]

Efter en skadefylld säsong, lämnade Ljungberg Arsenal den 24 juli 2007 för ligakonkurrenten West Ham United, med ett fyraårskontrakt som var värt 1,4 miljoner kronor i veckan.[19][20] Det dröjde till 9 februari 2008 innan Ljungberg gjorde sitt första mål i West Ham-tröjan på Upton Park när han slog in 1-0 efter sju minuter mot Birmingham City. Målet var i princip öppet och Ljungberg slog in bollen bakom en chanslös Maik Taylor i Birminghams mål.[21] Ljungbergs andra mål för säsongen, betydde 1-0 i den 17:e minuten mot Sunderland 29 mars 2008. Svensken fick bollen till höger i straffområdet och skottet styrdes i mål via en täckande försvarare. Ljungberg drabbades sedan av en lårskada och bars ut på bår i slutminuterna av förlustmatchen.[22] Ljungberg fick inte vara hel särskilt länge efter lårskadan han ådrog sig mot Sunderland. Efter att ha gjort comeback var det återigen en bår som förde den svenske landslagskaptenen av planen i Premier league-mötet mellan West Ham och Newcastle 26 april 2008, då Steven Taylor i en närkamp, trampade sönder ett revben på Ljungberg. Det blev Ljungbergs sista match som spelare i Premier League.[23][24]

Det blev bara 25 ligamatcher och 2 mål för West Ham United, då skador förstörde stora delar av säsongen. Bara drygt en månad efter att han lämnat landslaget, nådde Ljungberg och West Ham en överenskommelse att bryta kontraktet med omedelbar verkan, trots tre år kvar på kontraktet.[25]

Seattle Sounders[redigera | redigera wikitext]

Den 28 oktober 2008 blev det officiellt att Ljungberg skrivit på för den amerikanska klubben Seattle Sounders FC.[26] I december 2008 blev det en ny operation av hans höft i Vail, Colorado.[27][28] Ljungberg debuterade sedan den 29 mars 2009 mot Real Salt Lake City.[29]

I juli 2009 var Ljungberg kapten i ligans All Star-lag, och 2 september samma år blev han amerikansk cup-mästare. Seattle Sounders slog DC United med 2–1 i finalen som spelades i Washington, och Ljungberg låg bakom första målet. Första säsongen svarade svensken för två mål och nio assist. Andra säsongen mäktade Ljungberg bara med två assist och noll mål på grund av ständiga skadebeskymmer och sviktande form.[30]

Chicago Fire[redigera | redigera wikitext]

Den 30 juli 2010 bytte han klubb till Chicago Fire.[31][32] 30 september samma år gjorde Ljungberg sitt första mål för Chicago mot San Jose Earthquakes.[33] Två mål och sju assist på 15 matcher blev det för Ljungberg i Chicago. [34]Hans kontrakt med MLS-klubben gick ut vid årsskiftet.[35]

Celtic[redigera | redigera wikitext]

Den 30 december 2010 blev det klart att Ljungberg skulle spela för Celtic fram till maj, för att senare utvärdera sin framtid i klubben. [36]Redan sedan tidigare fanns två svenskar i klubben, mittbacken Daniel Majstorović och assisterande tränaren Johan Mjällby. Ljungberg fick bära den svenske Celtic-ikonen Henrik Larssons tröja nummer 7.

Men det blev inte mycket speltid för Ljungberg som först var skadad. När han anlände till Glasgow hade han inte spelat fotboll på tio veckor. Det blev inte mer än sju ligamatcher samt en insats i cupen, sex av dessa var inhopp. Den 3 juni 2011 stod det klart att Celtic inte förlängde Ljungbergs kontrakt.

Shimizu S-Pulse[redigera | redigera wikitext]

Den 27 augusti 2011 skrev Ljungberg på för japanska Shimizu S-Pulse.[37] Kontraktet var på två år, men bröt kontraktet redan i februari 2012. [38]Ljungberg debuterade för sin nya klubb 10 september 2011 då han blev inbytt i den 65:e minuten i ett derby mot Jubilo Iwata. Ljungberg gjorde sina första hela 90 minuter i klubben sedan flytten till Japan, 2 oktober, när de vann mot Nagoya Grampus Eight med 2-0. Sista matchen i Japan skedde på julafton 2011 mot Cerezo Osaka. Han spelade 19 minuter men blev utbytt då han skadat ljumsken. Efter att Ljungberg lämnat Japan i februari var han klubblös fram till att han meddelade att han slutade den 28 augusti 2012.[39]

Mumbai City[redigera | redigera wikitext]

Efter två års bortavaro från den professionella fotbollen, gjorde han i oktober 2014 comeback i den nystartade indiska superligan. Han värvades till laget Mumbai City FC.[40] Comebacken blev dock kortvarig, då han tvingades lämna Indien efter bara fyra spelade matcher; detta på grund av svårartade ryggproblem.[41]

Landslagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Ljungberg debuterade i landslaget 24 januari 1998 i en träningslandskamp mot USA, och spelade i landslaget i 2000 års EM, 2002 års VM, 2004 års EM, 2006 års VM och 2008 års EM.

Landslaget tog sig till EM 2000 mycket tack vare Ljungberg, men väl där ville det inte lossna för vare sig laget eller Ljungberg. Ej heller VM-slutspelet 2002 blev bra för Ljungberg. Mest uppmärksammat blev hans bråk på träningen med Olof Mellberg efter en hetsig närkamp. Med en skadad höft gjorde att han fick nöja sig med att spela de två första matcherna, mot England och Nigeria. Hans bästa insats var målpassen till Henrik Larssons 1-1-mål mot Nigeria. Medan övriga landslaget laddade för åttondelsfinalen mot Senegal fick Ljungberg kämpa för att över huvud taget kunna gå.[42]

Ljungberg drabbades senare av måltorka i landslaget och hans insatser där motsvarade inte klassen han visade i Arsenal. Han klagade på för mycket höga bollar i Blågult. När han väl gjorde mål igen, mot San Marino i juni 2003, var det hans första i landslaget på fyra år.

I EM 2004 lossnade det för Ljungberg. Han gjorde Sveriges första mål mot Bulgarien och visade storform genom hela turneringen. I kvartsfinalen mot Holland jobbade Ljungberg outtröttligt över stora ytor. Han träffade stolpens insida i förlängningen, och satte sin straff i straffsparksavgörandet, som Sverige gick förlorande ur[43].

Ljungbergs viktigaste landslagsmål i karriären är troligtvis hans mål mot Paraguay i andra gruppspelsrundan i VM 2006. Sverige hade spelat 0–0 i första matchen mot överraskningsnationen Trinidad & Tobago, vilket blev en stor besvikelse då de flesta räknade med en komfortabel seger. I andra matchen mot Paraguay stod det 0–0 fram till 89:e minuten av matchen då Johan Elmander drev bollen framåt och spelade in i boxen. Marcus Allbäck fick läge att nicka på mål, men valde istället att nicka bollen till en tom yta vilket Ljungberg tog vara på och nickade in 1–0 till Sverige. Målet säkrade i stort sett avancemang och efter 2–2 mot England var en plats i åttondelsfinalerna klar. Där blev Tyskland för svåra.

Efter VM 2006 blev Ljungberg ny kapten för landslaget,[44] och stod för stabila insatser under höstens EM-kval. Trots en skadefylld säsong spelade Ljungberg 90 minuter i alla tre gruppspelsmatcherna i EM 2008. Men Sverige blev utslaget efter att ha förlorat sista gruppspelsmatchen mot Ryssland. 27 juni 2008 meddelade Ljungberg att han gjort sin sista landskamp.[45]

Tränarkarriär[redigera | redigera wikitext]

Från sommaren 2016 arbetade Ljungberg som tränare för Arsenals U15-lag.[46] Den 27 februari 2017 meddelade Bundesliga-klubben VfL Wolfsburg att man utsett Ljungberg till assisterande tränare. Huvudtränare blev samtidigt Andries Jonker, även han närmast från Arsenal, där han varit chef för klubbens ungdomsakademi.[47][48] Under Jonkers ledning räddade Wolfsburg nytt Bundesliga-kontrakt, men den 18 september 2017 sparkades han tillsammans med Ljungberg och Uwe Speidel, den andre assisterande tränaren. Wolfsburg låg då på 14:e plats, med fyra poäng efter lika många omgångar.[49]

I juni 2018 meddelade Arsenal att Ljungberg blev huvudtränare för U23-laget.[50] Från den 1 juli 2019 till den 28 november samma år arbetade Ljungberg som assisterande tränare i Arsenals A-lag.[51]

Han tog den 29 november 2019 över som tillfällig huvudtränare för laget då den tidigare tränaren Unai Emery fått sparken.[52] Det blev bara 6 matcher som huvudtränare, då Mikel Arteta tog över 20 december 2019[53]. Ljungberg fortsatte som hjälptränare i Arsenal.[54] 22 augusti 2020 meddelade Ljungberg att han lämnade sin roll som assisterande tränare i Arsenal för att fortsätta tränarutvecklingen.[55]

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Ljungberg har haft ett flertal reklamkontrakt. Han blev 2003 Calvin Kleins ansikte utåt med uppmärksammade reklamkampanjer för deras kalsonger. I sportskobranschen representerade han Puma.[56] År 2008 fick han ett reklamkontrakt på tre år med Pepsi och syntes på deras flaskor och i deras reklamfilmer.[57]

Oktober 2009 inledde Ljungberg ett samarbete med ESPN, som medarbetare, kolumnist och deras ambassadör. Samma månad startade han sin blogg där han delade med sig av sina åsikter om fotboll.[58][59]

Han var även delägare i ett antal restauranger i Halmstad.[60][61][62][63]

Ljungberg är gift sedan 2014 med Natalie Foster, och de har en dotter född 2013 och en son född 2015. Familjen är bosatt i London.[64][65]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ljungberg announces retirement” (på engelska). Sky Sports. Arkiverad från originalet den 19 september 2008. https://web.archive.org/web/20080919051626/http://www.skysports.com/football/euro2008/story/0%2C23063%2C11966_3748169%2C00.html. Läst 27 juni 2008. 
  2. ^ ”fogis.se”. https://fogis.se/arkiv/tidigare/2006/11/guldbollen-till/. Läst 1 november 2020. 
  3. ^ ”Celebrity men: Freddie Ljungberg” (på engelska). Women Republic. Arkiverad från originalet den 23 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090623104734/http://www.womenrepublic.co.uk/entertainment/freddie_ljungberg/. Läst 8 juni 2009. 
  4. ^ ”Ljungberg to hang up his boxers” (på engelska). Mail Online. 3 oktober 2007. http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-485403/Ljungberg-hang-boxers.html. Läst 8 juni 2009. 
  5. ^ ”gp”. https://www.gp.se/sport/fotboll/fredrik-ljungberg-g%C3%B6r-comeback-som-tv-expert-1.55645080. Läst 1 oktober 2021. 
  6. ^ ”piken-till-ljungberg-direkt-pa-nya-jobbet”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/champions-league/piken-till-ljungberg-direkt-pa-nya-jobbet/. Läst 1 oktober 2021. 
  7. ^ ”football-addict.com/en”. https://www.football-addict.com/en/article/arsenal-fc/on-this-day-in-1998-arsenal-signed-swedish-forward-freddie-ljungberg-from-halmstad-for-just-3m-afc/5d7956d603ebd63a371d0a2a?utm_campaign=post-auto&utm_medium=facebook&utm_source=arsenal-addict-en. Läst 1 november 2020. 
  8. ^ My Life in Red and White - The Arsene Wenger Autobiography. 2020 
  9. ^ ”uefa.com”. https://www.uefa.com/uefachampionsleague/match/57066--arsenal-vs-aik/. Läst 31 december 2020. 
  10. ^ ”uefa”. https://www.uefa.com/uefachampionsleague/match/57074--aik-vs-arsenal/lineups/?iv=true. Läst 31 december 2020. 
  11. ^ ”uefa.com”. https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/match/64414--galatasaray-vs-arsenal/. Läst 1 november 2020. 
  12. ^ ”thisisanfield.com”. https://www.thisisanfield.com/2007/10/classic-match-2001-fa-cup-final/. Läst 1 november 2020. 
  13. ^ ”svenskafans.com”. https://www.svenskafans.com/england/fa-cup-countdown-d-day-25-fa-cup-finalen-2002-570028. Läst 1 november 2020. 
  14. ^ ”arsenal.com”. https://www.arsenal.com/news/features/20160210/2003-fa-cup. Läst 1 november 2020. 
  15. ^ ”fogis”. https://fogis.se/arkiv/tidigare/2006/11/guldbollen-till/. Läst 16 november 2006. 
  16. ^ ”https://www.cafe.se/fredrik-ljungberg/”. https://www.cafe.se/fredrik-ljungberg/. Läst 31 december 2020. 
  17. ^ Greatest Players - 11 Freddie Ljungberg Arkiverad 8 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ ”Fredrik Ljungberg en av Arsenals bästa - någonsin”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/l1vkAA. Läst 21 december 2019. 
  19. ^ ”Ljungberg klar för West Ham”. dn.se. 23 juli 2007. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2007. https://archive.today/20070806064800/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=672&a=673491. Läst 21 december 2019. 
  20. ^ ”Fredrik Ljungberg lämnar Arsenal för spel i West Ham”. kristianstadsbladet.se. 24 juli 2007. http://www.kristianstadsbladet.se/sport/fredrik-ljungberg-lamnar-arsenal-for-spel-i-west-ham/. Läst 24 juli 2007. 
  21. ^ ”första-målet-av-ljungberg”. https://www.svd.se/a/577047c6-e3f8-37a5-9f2c-be36cdd323ef/forsta-malet-av-ljungberg. Läst 20 augusti 2023. 
  22. ^ ”sverigesradio.”. https://sverigesradio.se/artikel/1980485. Läst 20 augusti 2023. 
  23. ^ ”ljungberg-har-brutit-ett-revben”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/premier-league/ljungberg-har-brutit-ett-revben/. Läst 20 augusti 2023. 
  24. ^ ”premierleague/players”. https://www.premierleague.com/players/1497/Freddie-Ljungberg/overview. Läst 24 augusti 2023. 
  25. ^ ”KLART: Ljungberg lämnar West Ham”. fotbollskanalen.se. 6 augusti 2008. https://www.fotbollskanalen.se/england/klart-ljungberg-lamnar-west-ham/. Läst 6 augusti 2008. 
  26. ^ ”Här presenteras Fredrik Ljungberg i Seattle”. expressen.se. 28 oktober 2008. https://www.expressen.se/sport/fotboll/har-presenteras-fredrik-ljungberg-i-seattle/. Läst 28 oktober 2008. 
  27. ^ ”ljungberg-opererar-hoften/”. https://www.fotbollskanalen.se/andra-ligor/ljungberg-opererar-hoften/. Läst 7 januari 2023. 
  28. ^ ”fredrik-ljungberg-opererad-i-vail”. https://www.sydsvenskan.se/2008-12-20/fredrik-ljungberg-opererad-i-vail. Läst 7 januari 2023. 
  29. ^ ”Ljungberg berättar om debuten i Seattle”. https://www.aftonbladet.se/a/KvLM1E. Läst 3 mars 2024. 
  30. ^ ”/ljungberg-på-väg-bort-letar-alternativ”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/ljungberg-pa-vag-bort-letar-alternativ-9/. Läst 1 mars 2022. 
  31. ^ ”Ljungberg slutar”. aftonbladet.se. 24 augusti 2012. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/21mMnG/ljungberg-slutar. Läst 25 oktober 2019. 
  32. ^ ””Freddie” till chicago i natt”. aftonbladet.se. 31 juli 2010. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/gPvxQ1/freddie-till-chicago-i-natt. Läst 31 juli 2010. 
  33. ^ ”chicagofirefc”. https://www.chicagofirefc.com/news/fire-ljungberg-chicago-fantastic. Läst 7 januari 2023. 
  34. ^ ”ljungberg-in-talks-with-celtic”. https://sbisoccer.com/2010/12/ljungberg-in-talks-with-celtic?amp=1. Läst 28 februari 2023. 
  35. ^ ”celtic-hoppas-på-fredrik-ljungberg-”. https://www.gp.se/sport/celtic-hoppas-p%C3%A5-fredrik-ljungberg-1.1060327. Läst 7 januari 2023. 
  36. ^ ”svt.se”. https://www.svt.se/sport/artikel/ljungberg-klar-for-celtic. Läst 1 november 2020. 
  37. ^ ”Ljungberg klar för japansk klubb”. svd.se. 27 augusti 2011. https://www.svd.se/ljungberg-klar-for-japansk-klubb. Läst 27 augusti 2011. 
  38. ^ ”fredrik-ljungberg-bryter-kontraktet-i-japan---nobbade-premier-league-klubbar/”. https://www.fotbollskanalen.se/andra-ligor/fredrik-ljungberg-bryter-kontraktet-i-japan---nobbade-premier-league-klubbar/. Läst 20 augusti 2023. 
  39. ^ ”Fredrik Ljungberg slutar”. skd.se. 24 augusti 2012. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191029013116/https://www.skd.se/2012/08/24/fredrik-ljungberg-slutar/. Läst 24 augusti 2012. 
  40. ^ Daniel Grefve (18 oktober 2014). ”Vinst för Ljungberg i comebacken”. SVT. http://www.svt.se/sport/fotboll/vinst-for-ljungberg-i-comebacken. Läst 29 oktober 2014. 
  41. ^ ”Ljungberg lämnar indiska ligan i förtid”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/kaKOrk. Läst 21 december 2019. 
  42. ^ ”guldbollen 2002”. https://fogis.se/arkiv/tidigare/2004/02/guldbollen-2002/. Läst 24 februari 2004. 
  43. ^ ”svenskfotboll”. https://www2.svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2004/06/em-sverige-utslaget-efter-straffar/. Läst 26 juni 2004. 
  44. ^ ”Ljungberg ny kapten i landslaget”. Norrbottenskuriren. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524205235/http://www.kuriren.nu/arkiv/2006/08/08/Sport/1623385/Ljungberg-ny-kapten-i-landslaget.aspx. Läst 17 november 2008. 
  45. ^ ”Ljungberg slutar i landslaget”. Svenska Dagbladet. 27 juni 2008. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_1411279.svd. Läst 28 juni 2008. 
  46. ^ ”Fredrik Ljungberg blir ny assisterande tränare i Wolfsburg i tyska Bundesliga”. Sveriges Radio - Radiosporten. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=6640693. Läst 26 juni 2017. 
  47. ^ ”Arsenal’s academy manager Andries Jonker named Wolfsburg coach” (på brittisk engelska). The Guardian (Guardian sport). 27 februari 2017. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/football/2017/feb/27/arsenal-andries-jonker-wolfsburg-coach. Läst 26 juni 2017. 
  48. ^ ”Fredrik Ljungberg ny tränare i Wolfsburg”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/ljungberg-ny-tranare-i-wolfsburg. Läst 26 juni 2017. 
  49. ^ ”Ljungberg får sparken i Wolfsburg - DN.SE”. DN.SE. 18 september 2017. http://www.dn.se/sport/fotboll/ljungberg-far-sparken-i-wolfsburg/. Läst 18 september 2017. 
  50. ^ Fredrik Ljungberg återvänder till Arsenal
  51. ^ Jacob Johannesson. ”Bekräftat: Ljungberg ny tränare i Arsenal”. Expressen. https://www.expressen.se/sport/fotboll/premier-league/just-nu-ljungberg-ny-tranare-i-arsenal/. 
  52. ^ ”KLART: Ljungberg tar över Arsenal – Emery sparkad”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/qL8VQ1. Läst 29 november 2019. 
  53. ^ ”hallandsposten”. https://www.hallandsposten.se/sport/ljungbergs-egna-ord-om-framtiden-i-arsenal-1.21802519. Läst 20 december 2019. 
  54. ^ ”aftonbladet”. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/naP08J/ljungberg-stannar--blir-ny-hjalptranare. Läst 23 december 2019. 
  55. ^ ”fredrik-ljungberg-bekraftar-lamnar-arsenal”. https://www.dn.se/sport/fredrik-ljungberg-bekraftar-lamnar-arsenal/. Läst 24 augusti 2020. 
  56. ^ ”kandes-som-en-hollywood-film/”. https://www.resume.se/marknadsforing/reklam/kandes-som-en-hollywood-film/. Läst 15 januari 2024. 
  57. ^ ”fredrik-ljungberg-ar-modellen-for-pepsi---svenskt-fotbollsproffs-blir-nya-ansiktet-i-kampanj”. https://news.cision.com/se/pepsi/r/fredrik-ljungberg-ar-modellen-for-pepsi---svenskt-fotbollsproffs-blir-nya-ansiktet-i-kampanj,c345811. Läst 15 januari 2024. 
  58. ^ ”freddie-speaks”. https://www.chicagofirefc.com/news/freddie-speaks. Läst 15 januari 2024. 
  59. ^ ”fotbollskanalen”. https://www.fotbollskanalen.se/andra-ligor/har-ar-svennis-och-ljungbergs-nya-bloggar/. Läst 15 januari 2024. 
  60. ^ ”fredrik-ljungberg-blir-krogare”. https://idrottensaffarer.se/affarer/2009/02/fredrik-ljungberg-blir-krogare. Läst 15 januari 2024. 
  61. ^ ”konkurs-for-ljungbergs-krog/”. https://www.di.se/artiklar/2013/12/19/konkurs-for-ljungbergs-krog/. Läst 15 januari 2024. 
  62. ^ ”hallandsposten”. https://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/sista-spiken-i-kistan-f%C3%B6r-freddie-s-1.3498050. Läst 15 januari 2024. 
  63. ^ ”hallandsposten”. https://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/freddie-s-kr%C3%B6gare-tar-%C3%B6ver-arenaserveringar-1.1396677. Läst 15 januari 2024. 
  64. ^ ”slutade-lita-pa-folk-ville-bara-vara-hemma/”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/slutade-lita-pa-folk-ville-bara-vara-hemma/. Läst 15 januari 2024. 
  65. ^ ””Freddie” blir pappa för andra gången”. https://www.aftonbladet.se/a/KvbaRy. Läst 15 januari 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
000Sveriges trupp – EM i fotboll 2000000
Sverige
v • r
000Sveriges trupp – VM i fotboll 2002000
Sverige
v • r
000Sveriges trupp – EM i fotboll 2004000
Sverige
v • r
000Sveriges trupp – VM i fotboll 2006000
Sverige
v • r
000Sveriges trupp – EM i fotboll 2008000
Sverige
v • r
Guldbollen
1946–1950
1946: Gunnar Gren · 1947: Gunnar Nordahl · 1948: Bertil Nordahl · 1949: Knut Nordahl · 1950: Erik Nilsson
1951–1970
1951: Olle Åhlund · 1952: Kalle Svensson · 1953: Bengt Gustavsson · 1954: Sven-Ove Svensson · 1955: Gösta Löfgren · 1956: Gösta Sandberg · 1957: Åke 'Bajdoff' Johansson · 1958: Orvar Bergmark · 1959: Agne Simonsson · 1960: Torbjörn Jonsson · 1961: Bengt Nyholm · 1962: Prawitz Öberg · 1963: Harry Bild · 1964: Hans Mild · 1965: Bo Larsson · 1966: Ove Kindvall · 1967: Ingvar Svahn · 1968: Björn Nordqvist · 1969: Tommy Svensson · 1970: Jan Olsson
1971–1990
1971: Ronnie Hellström · 1972: Ralf Edström · 1973: Bo Larsson · 1974: Ralf Edström · 1975: Kent Karlsson · 1976: Anders Linderoth · 1977: Roy Andersson · 1978: Ronnie Hellström · 1979: Jan Möller · 1980: Rolf Zetterlund · 1981: Thomas Ravelli · 1982: Torbjörn Nilsson · 1983: Glenn Hysén · 1984: Sven Dahlkvist · 1985: Glenn Strömberg · 1986: Robert Prytz · 1987: Peter Larsson · 1988: Glenn Hysén · 1989: Jonas Thern · 1990: Tomas Brolin
1991–2010
1991: Anders Limpar · 1992: Jan Eriksson · 1993: Martin Dahlin · 1994: Tomas Brolin · 1995: Patrik Andersson · 1996: Roland Nilsson · 1997: Pär Zetterberg · 1998: Henrik Larsson · 1999: Stefan Schwarz · 2000: Magnus Hedman · 2001: Patrik Andersson · 2002: Fredrik Ljungberg · 2003: Olof Mellberg · 2004: Henrik Larsson · 2005: Zlatan Ibrahimović · 2006: Fredrik Ljungberg · 2007: Zlatan Ibrahimović · 2008: Zlatan Ibrahimović · 2009: Zlatan Ibrahimović · 2010: Zlatan Ibrahimović
2011–2030
v • r
Årets fotbollsspelare i Premier League
1995: Shearer • 1996: Schmeichel • 1997: Juninho • 1998: Owen • 1999: Yorke • 2000: Phillips • 2001: Vieira • 2002: Ljungberg • 2003: Van Nistelrooy • 2004: Henry • 2005: Lampard • 2006: Henry • 2007: Ronaldo • 2008: Ronaldo • 2009: Vidić • 2010: Rooney • 2011: Vidić • 2012: Kompany • 2013: Bale • 2014: Suárez • 2015: Hazard • 2016: Vardy • 2017: Kanté • 2018: Salah • 2019: van Dijk • 2020: De Bruyne • 2021: Dias
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredrik_Ljungberg&oldid=54609478”