Fredrik Pacius
| Fredrik Pacius | |
 | |
| Född | 19 mars 1809[1][2][3] Hamburg[4] |
|---|---|
| Död | 8 januari 1891[5][3] (81 år) Helsingfors[6] |
| Begravd | Sandudds begravningsplats[7] |
| Medborgare i | Hamburg och Storfurstendömet Finland |
| Utbildad vid | Gelehrtenschule des Johanneums  |
| Sysselsättning | Kompositör, musikpedagog, dirigent, universitetslärare |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Noterbara verk | Vårt land, Mu isamaa, mu õnn ja rõõm, Kung Karls jakt och Suomis Sång |
| Barn | Maria Collan (f. 1845) |
| Utmärkelser | |
| Sankt Stanislausorden, tredje klass (1856)[8] Riddare av Vasaorden (1857)[8] Kommendör av Isabella den katolskas orden (1882)[8] | |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Pacius (född Friedrich Pacius), född 19 mars 1809 i Hamburg, död 8 januari 1891 i Helsingfors, var en tysk tonsättare och violinist verksam i Finland.[9] Han hade en unik betydelse för musiklivet i Finland under 1800-talet och betraktas som den finländska musikens fader. Hans tonsättning av Johan Ludvig Runebergs dikt "Vårt land" blev Finlands nationalsång och används även i den estniska nationalsången Mu isamaa, mu õnn ja rõõm.[källa behövs]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uppväxt och utbildning
[redigera | redigera wikitext]Fredrik Pacius växte upp i en musikälskande familj – fadern Johann Conrad Ludwig Pacius, vinhandlare, spelade själv violin och ordnade varje vecka kvartettaftnar i hemmet. På rekommendation av musikdirektören i Hamburg Albert Gottlieb Methfessel antog den berömde violinpedagogen Ludwig Spohr den 15-årige Pacius som sin elev i Kassel 1824–1826. Pacius studerade samtidigt musikteori, kontrapunkt och komposition för Moritz Hauptmann.[9]
Musiklivet i Helsingfors
[redigera | redigera wikitext]Pacius anställdes som violinist i Kungliga hovkapellet i Stockholm 1828 och blev musiklärare (det vill säga musikdirektör) vid Helsingfors universitet 1834. Fredrik Pacius levde större delen av sitt liv i Finland.
Från sin ankomst till Helsingfors 1835 byggde Pacius upp musiklivet i staden. Han organiserade regelbundna orkesterkonserter – till en början i Musikaliska sällskapets namn, sedan på eget ansvar 1838–1844 och därefter inom den av honom grundade Symfoniföreningen 1844–1853. Han ledde uppföranden av stora oratorier, bland annat Georg Friedrich Händels Messias och Carl Heinrich Grauns Der Tod Jesu, med ensembler på upp till 100 personer. Senast 1838 grundade han Akademiska sångsällskapet, vars körverksamhet han ledde regelbundet till 1846. De musiker och sångare han utbildade spred sitt kunnande runt landet.[9]
Vårt land
[redigera | redigera wikitext]Johan Ludvig Runebergs patriotiska dikt Vårt land, som inleder Fänrik Ståls sägner (1848), hade tidigare tonsatts av tre amatörkompositörer – August Engelberg, F. A. Ehrström och diktaren själv – utan att någon av tonsättningarna ansågs musikaliskt tillfredsställande. Pacius tonsatte dikten, repeterade med kören och skrev ett arrangemang för hornorkester på bara fyra dagar inför uruppförandet.[9]
På Floradagen den 13 maj 1848 uruppfördes tonsättningen på Gumtäkts äng i Helsingfors. Sången framfördes av Akademiska Sångföreningen till ackompanjemang av Gardets Musikkår under Pacius ledning.[9] Denna dikt och tonsättning är idag Finlands nationalsång. En förutsättning för detta var att dikten fick en finsk språkdräkt, vilket Paavo Cajander lyckades med.[9]
Sena år
[redigera | redigera wikitext]Pacius utnämndes till professor 1860 och avgick från sin tjänst vid universitetet 1869 med full pension efter 35 år. Han blev hedersdoktor 1877.[9] Efter pensioneringen företog han flera längre resor till Tyskland och planerade tidvis att slå sig ner där permanent, men Finland hade blivit hans hemland.
Hans sista stora verk, operan Die Loreley med libretto av Emanuel Geibel, uruppfördes på Alexandersteatern i april 1887 och gavs åtta gånger för fullsatta salonger.[9] På sin 75-årsdag 1884 var avsikten att Pacius själv skulle leda festkonserten, men Robert Kajanus dirigerade i hans ställe medan Henri Herold framförde Pacius violinkonsert. Som avslutning tog Pacius på publikens begäran själv taktpinnen och dirigerade "Vårt land".[9]
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[10]
Verk
[redigera | redigera wikitext]Operor och scenmusik
[redigera | redigera wikitext]- Kung Carls jagt (uruppförd 1852 i Helsingfors, uppförd 1856 i Stockholm) i samarbete med författaren och historiken Zacharias Topelius – den första operan skriven i Finland[9]
- Prinsessan av Cypern (sagospel, 1860)
- Loreley (1887)
Orkesterverk
[redigera | redigera wikitext]- Symfoni i d-moll (1850)
- Ouvertyr i Ess-dur (1826)
- Violinkonsert i fiss-moll (1845)
Kammarmusik
[redigera | redigera wikitext]- Stråkkvartett n:o 2 (1826)
Övriga kompositioner
[redigera | redigera wikitext]- Kantater, orkesterstycken, en- och flerstämmiga sånger
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Sankt Stanislausorden, tredje klass, 1856[8]
Riddare av Vasaorden, 1857[8]
Kommendör av Isabella den katolskas orden, 1882[8]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Pacius,_Fredrik, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Fredrik Pacius, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4340-1416928956946.[källa från Wikidata]
- 1 2 MEHI – Mediekonstdatabasen.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 14 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: pacius-fredrik-friedrich, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave, läst: 11 maj 2024.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1441, läst: 12 september 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ”Pacius, Fredrik”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4340-1416928956946
- ↑ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (på finska). Helsingfors kyrkliga samfällighet. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Andersson, Otto: Den unge Pacius och musiklivet i Helsingfors på 1830-talet. Schildt, Helsingfors 1938.
- Mäkelä, Tomi: Fredrik Pacius, kompositör i Finland. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2009. ISBN 978-951-583-192-7
- Mäkelä, Tomi: Der Pionier: Fredrik Pacius. Opernwelt, 11, 2009, sid. 36–44.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Fredrik Pacius.- Fredrik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
