Fredrik Pacius

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fredrik Pacius
Pacius.jpg
Född19 mars 1809[1][2][3]
Hamburg
Död8 januari 1891[1][4] (81 år)
Helsingfors
BegravdSandudds begravningsplats
MedborgarskapTyskland och Finland
Utbildad vidGelehrtenschule des Johanneums Arbcom ru editing.svg
SysselsättningKompositör, musikpedagog, dirigent, universitetslärare
Befattning
Professor
ArbetsgivareHelsingfors universitet
Noterbara verkVårt land och Mu isamaa, mu õnn ja rõõm
Utmärkelser
Ryska Sankt Stanislausorden
Redigera Wikidata

Fredrik Pacius eller Friedrich Pacius, född 19 mars 1809 i Hamburg, Tyskland, död 8 januari 1891 i Helsingfors, var en tysk-finländsk tonsättare och violinist. Han kallas ibland för "den finska musikens fader".

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pacius var musikelev till Ludvig Spohr och Moritz Hauptmann i Kassel. Han anställdes som violinist i Kungliga hovkapellet 1828 i Stockholm, blev "musiklärare" (det vill säga musikdirektör) vid Helsingfors universitet 1834 och utnämndes till professor 1860, samt blev hedersdoktor 1877.[5]

Fredrik Pacius levde större delen av sitt liv i Finland och kallas ibland för "den finska musikens fader". Han tonsatte 1848 Johan Ludvig Runebergs dikt Vårt land som inleder Fänrik Ståls sägner. På Floradagen den 13 maj 1848 uruppfördes denna tonsättning av dikten på Gumtäkts äng i Helsingfors. Sången framfördes av Akademiska Sångföreningen till ackompanjemang av Gardets Musikkår under Pacius ledning. Denna dikt och tonsättning är idag Finlands nationalsång. Musiken används även i den estniska nationalsången, Mu isamaa, mu õnn ja rõõm, men med annan text.

Pacius opera Kung Karls jakt var den första operan som skrevs i Finland. [6]

Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[7]

Kompositioner[redigera | redigera wikitext]

  • Orkesterverk
    • Symfoni i d-moll (1850)
    • Ouvertyr i Ess-dur (1826)
    • Violinkonsert i fiss-moll (1845)
  • Vokala verk
    • kantater
    • lieder
  • Kammarmusik
    • Stråkkvartett i Ess-dur (1826)

Operor[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Kantater, orkesterstycken, en- och flerstämmiga sånger.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ International Music Score Library Project, omnämnd som: Fredrik Pacius, IMSLP-ID: Category:Pacius,_Fredrik, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  3. ^ Fredrik Pacius, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4340-1416928956946, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: pacius-fredrik-friedrich, omnämnd som: Fredrik (Friedrich) Pacius, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1113 
  6. ^ Bra Böckers lexikon, 1978. 
  7. ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (på finska). Helsingfors kyrkliga samfällighet. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Otto: Den unge Pacius och musiklivet i Helsingfors på 1830-talet. Schildt, Helsingfors 1938.
  • Mäkelä, Tomi: Fredrik Pacius, kompositör i Finland. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2009. ISBN 978-951-583-192-7
  • Mäkelä, Tomi: Der Pionier: Fredrik Pacius. Opernwelt, 11, 2009, sid. 36-44.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]