Fredrik Vilhelm von Hessenstein

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fredrik Vilhelm von Hessenstein
Furst Fredrik Vilhelm von Hessenstein avporträtterad med Serafimerordens band över axeln och dess kraschan på bröstet. Han håller i en passare och man ser en ritning för en militär anläggning. Målning från 1762 av Georg David Matthieu.
Titlar
Tidsperiod 1785
Utnämnd av Gustaf III
Tidsperiod 1772
Utnämnd av Josef II
Tidsperiod 1776-1791
Utnämnd av Gustaf III
Tidsperiod 1773
Utnämnd av Gustaf III
Tidsperiod 1776 - 1791
Utnämnd av Gustaf III
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Frankrike
Försvarsgren Infanteriet
Enhet Östgöta infanteriregemente
Slag/krig Pommerska kriget
Utmärkelser Serafimerorden
En av rikets herrar
Svärdsorden
Personfakta
Född 17 mars 1735
Stockholm
Död 27 juli 1808 (73 år)
Panker, Holstein
Frälse/adelsätt von Hessenstein
Far Fredrik I
Mor Hedvig Taube

Fredrik Vilhelm von Hessenstein, född 17 mars 1735 i Stockholm , död 27 juli 1808Schloss Panker i Holstein var en svensk furste, riksråd, fältmarskalk, En av rikets herrar, Serafimerriddare och generalguvernör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till kung Fredrik I och dennes älskarinna Hedvig Taube. Förutom sin värdighet såsom svensk furste så var han dessutom även Tysk-romersk riksfurste.

Hessenstein blev 1741 romersk riksgreve och 1742 svensk greve. 1747 utnämndes han till överste för Östgöta infanteriregemente samt befordrades 1756 till generalmajor, 1759 till generallöjtnant och 1770 till general. Han utnämndes 1772 till romersk Riksfurste]].

I pommerska kriget (1757-1762) deltog han med utmärkelse. Hessenstein tillhörde mösspartiet, och då han därför vid statskuppen 19 augusti 1772 avslog kung Gustav III:s anbud att bli överbefälhavare, fängslades han, men frigavs genast efter statskuppens genomförande. Samma år blev han romersk riksfurste.

Gustav III behandlade honom med mycken aktning, gav honom titeln "en af rikets herrar" (1773) och utnämnde honom till fältmarskalk (samma år). 1776 blev Hessenstein riksråd och generalguvernör i Pommern. Titeln riksråd fick han liksom riksdrotsen Wachtmeister och riksmarskalken Bonde efter rådets avskaffande (1789) behålla till 1791. Sistnämnda år nedlade han generalguvernörsämbetet och lämnade krigstjänsten.

1785 förklarades han för svensk furste, men blev aldrig introducerad som sådan på riddarhuset. 1799 tilldelade kung Gustav IV Adolf honom titeln "Durchlaucht" (i Tyskland en lägre form av "Eders/Hans Höghet").

Jämte sin bror och sin syster Hedvig Amalia von Hessenstein figurerar han i Carl Jonas Love Almqvists roman Herrarne på Ekolsund från 1847.[1]

Utmärkelser[2][redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Almqvist, Carl Jonas Love (1847). Herrarna på Ekolsund. "3". N.H. Thomson. sid. 172. http://books.google.com/books?id=Lf09AAAAYAAJ&pg=PA172&dq=%22hedvig+amalia%22+ekolsund&hl=sv&ei=kjh2TcnKItCSswaL0emKBQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CC4Q6AEwAA#v=onepage&q&f=false 
  2. ^ adelsvapen, Tab 1]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]