Fredriksdals herrgård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredriksdals herrgård
Herrgård
Fredriksdals herrgård, trädgårdsfasaden
Fredriksdals herrgård, trädgårdsfasaden
Land Sverige Sverige
Region Götaland
Kommun Helsingborg
Ort Helsingborg
Färdigställande 1787
Fredriksdals herrgård, innergården
Fredriksdals herrgård, innergården
Fredriksdals herrgård, fruktträdgården
Fredriksdals herrgård, huvudbyggnaden
Fredriksdals herrgård, interiör

Fredriksdals herrgård i Helsingborgs socken i Helsingborgs kommun uppfördes 1787 som sommarbostad åt familjen Cöster. Det är en vitputsad byggnad i gustaviansk stil. Runt byggnaderna är det anlagt en fransk park och en engelsk park. Fredriksdal är ingen herrgård i ordets rätta bemärkelse eftersom byggnaden uppfördes av en borgerlig familj, inte av adeln. Det var först i slutet av 1800-talet som ordet herrgård började användas som benämning på huvudbyggnaden, en benämning som kom att användas allt mer sedan området blivit museum.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Riksdagsmannen och direktören för Södra dykeri- och bärgningskompaniet, Fredrik Wilhelm Cöster d.ä., köpte under 1760-talet ett stort antal jordar öster om Helsingborgs utkanter. Huvudbyggnaden uppförde Cöster 1787 för att utnyttjas som bostad under sommaren.[1] Under resten av året bodde familjen i Gamlegård i centrala Helsingborg. Fram till sin död 1797 utökade Cöster gårdens marker ytterligare genom att köpa upp fler jordar öster om staden.[2] Vid sin död 1797 överlät Cöster gården till sin son, Fredrik Wilhelm Cöster d.y.

Vid övertagandet gjordes en inventering av egendomen och genom denna får man en beskrivning av hur gården såg ut vid denna tid. Huvudbyggnaden beskrevs som en tvåvåningsbyggnad uppförd i korsvirke med fasaderna klädda av panel av stående "spåntade och hyflade furubrädor samt fogarna försedda med lister", allt målat med oljefärg. Vid takfoten hade beklädnaden avslutats uppåt med ett profilerat listverk, en så kallad "träd corniche". I byggnadens nedre våning inrymdes en stor, central placerad sal mot trädgården. Söder om denna låg ett förmak följt av "den röda sittkammaren" vid gaveln ut mot gården. Norr om salen låg fruns sovkammare ut mot trädgården medan kök och pigkammare låg mot gården. Ovanvåningen hade samma indelning som den undre med en central sal med förmak och kammare i söder och herrns sängkammare med två betjäntsrum mot gården i norr. Vinden var inredd med två kammare i vardera gavel. Genom hela byggnaden, med riktning mot gården, löpte husets förstuga och trapphus utsmyckad med marmorerade väggar. Denna utformning av huvudbyggnaden var typisk för 1600- och 1700-talets herrgårdsbyggnader.[3]

Fredrik Wilhelm Cöster d.y. valde som nygift 1799 att göra Fredriksdal till sin permanenta bostad, vilket gjorde att byggnaden var tvungen att byggas om för att klara vintern.[4] 1800 gjordes ännu en inventering där det beskrevs att byggnaden hade fyra "stockholmspottugnar med mässingsdörrar" och tre "ordinarie pottugnar med järndörrar". Fem av byggnadens rum hade gipstak, de övriga hade oljefärgsmålat brädtak. Vissa av rummen hade bröstpaneler med vävklädda väggar ovanför, medan salen och ytterligare sju rum hade moderna papperstapeter.[5] Den yngre Cöster lade även till två flyglar till huvudbyggnaden. Den norra uppfördes 1798 för att hysa gårdens tjänstefolk och innehöll även kök med bakugn och tvättstuga. Den södra flygeln byggdes 1807 som gästbostad och var därför finare inredd än den norra. Flyglarna målades i vitt, men hade rödmålade brädgavlar.[4] År 1811 sålde Cöster gården till borgmästaren Andreas Petter Ståhle, som ägde gården fram till 1832. Under dennes tid byggdes huvudbyggnadens södra del om, troligen på grund av vattensjuk mark. Den nya delen uppfördes i tegel och samtidigt tog man bort brädpanelen och vitputsade hela byggnaden. År 1822 målades även denna vit.[4] I och med de mångna ombyggnaderna hade gården gått från en gustaviansk gård till ett landeri i empirstil. Detta förstärktes ytterligare på 1840-talet, då trädgårdfasadens mittparti byggdes om till en frontespis med en över taklisten upphöjd fronton och pilasterutsmyckning.[6]

Ståhle omvandlade Fredriksdal till ett storjordbruk och efter honom hade gården flera andra ägare: kammarherre Carl Henrik von Knorring, proprietär Peter Munck Hagen, brukspatron Johan Anders Lindgren, Börje Peter Pontoppidan och ryttmästaren Anders Petter Ståhle.[7] I slutet av 1800-talet köptes herrgården av konsul Oscar Trapp. Trapp började sälja av välbehövliga tomter för den snabbt expanderande stadsbebyggelsen, först ut var en tomt längs Ängelholmsvägen, som såldes 1896. År 1898 bildade Trapp Fredriksdahls AB, ett fastighetsbolag dit han överflyttade landeriet för att lättare kunna sälja av tomter. Totalt lades 22 kvarter ut i vad som nu är området mellan Dragaregatan, Ängelholmsvägen, Lägervägen och friluftsteatern, men försäljningen gick dock något långsamt.[8]

Oscar Trapp avled 1916 och Fredriksdal övertogs av dennes hustru, Gisela Trapp, som efter makens död flyttade till Arild. År 1918 donerade hon herrgården och dess omkringliggande marker till Helsingborgs stad, med villkoret att ytan skulle användas som friluftsmuseum och botanisk trädgård. Hon fortsatte dock att periodvis bo i herrgården fram till 1937. Efter donationen beslutade Helsingborgs stad att en liten del av markerna som styckats av till tomter, det område som nu ligger mellan Ängelholmsvägen och parken, skulle upplåtas till industrimark. En utredning hade föreslagit att man skulle flytta museets verksamhet från Södra Storgatan till Fredriksdal, och 1921 utlyste man en tävling om "tvenne begränsade områden inom Fredriksdahls egendom", för att få in förslag om utformning av parken. Det ena området var tänkt att utnyttjas som trädgårdsstad, medan resten skulle bli friluftsmuseets område. Man planerade att museets verksamhet skulle inrymmas i ett antal större byggnader stadens för kultur- och naturhistoriska samlingar, men även för konst. Programmet till tävlingen utformades av museiintendenten Torsten Mårtensson och beskrev detaljerat hur man hade tänkt sig vad museet skulle skildra, till exempel herrgårdsmiljö, stadskvarter samt skogs- och jordbrukslandskap med ditflyttade allmogebyggnader.[9] Flera pampiga förslag till museibyggnader lades fram, många av dem i monumental nyklassicistisk stil, till exempel Ture Rydbergs förslag Forse che si, Forse che no.[10] Inget av dessa förslag kom dock att förverkligas, då Fredriksdal skapades utan den stora museibyggnaden, men resten av friluftsmuseet tog form och kunde invigas 1923. Den botaniska trädgården anlades senare under 1930-talet.[11]

Media[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ranby, s. 23
  2. ^ Johannesson, s. 280
  3. ^ Johannesson, s. 281–282
  4. ^ [a b c] Johannesson, s. 283
  5. ^ Johannesson, s. 282
  6. ^ Johannesson, s. 284
  7. ^ Helsingborgs stadslexikon, s. 110
  8. ^ Ranby, s. 89
  9. ^ Ranby, s. 189
  10. ^ Ranby, s. 190
  11. ^ Ranby, s. 191

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Johannesson, Gösta (1985). Helsingborgs historia, del VI:2 : Bebyggelse, hantverk, manufaktur. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-20-06743-7
  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3 : Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-631-6844-8
  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

  • Herrgården. Fredriksdal museer och trädgårdar. Läst 10 oktober 2009

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]