Fredrikshovs slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Del av Fredrikshovs slott

Fredrikshovs slott är en byggnad vid Fredrikshovsgatan 6 intill Oscarskyrkan i stadsdelen Östermalm i Stockholm.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den södra byggnaden uppfördes på 1660-talet som en italiensk villabyggnad i korsform med flyglar som och elegant svängda sträckmurar. Arkitekten var Jean de la Vallée som fick den stora tomten vid Kalvhagens Kungsladugård i donation av drottning Kristina 1652. Det faktum att den förmögne och världsvane fältherren Otto Wilhelm von Königsmarck 1682 övertog egendomen genom byte och inrättade sig här med sin grevinna talar för att byggnaderna även fyllde högadelns anspråk. För en tid ändrade egendomen namn till "Königsberg". 1731 utökades huset med en ny huvudbyggnad mot Ulrikagatan. Den ritades av Carl Hårleman på uppdrag av kung Fredrik I, som använde den under sina jaktutflykter på Djurgården. Han skänkte den till sin mätress riksgrevinnan Hedvig Taube. Det äldsta huset genomgick nu en stor om- och påbyggnad varvid den utbyggda delen åt väster nedrevs. Ett trapphus byggdes i östra delen invid entrén. Möjligen breddades hela detta parti för att få rum med innertrappan till övervåningen.

Adelcrantz' ritning för flygeln, 1774
Södra huset

Namnet Fredrikshov har dock äldre anor än kung Fredrik I och härstammar från vinskänken Fredrik Hoff som drev ett värdshus i Vallées hus under slutet av 1600-talet. Denne Fredrik var son till Casten Hoff som drev värdshuset Castenhof på Norrmalm.[1]

Mellan 1772 och 1774 tillkom en flygel, arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz, på uppdrag av änkedrottning Lovisa Ulrika. Hon flyttade motvilligt dit från Kungliga slottet. Efter hennes död 1782 var Fredrikshovs storhetstid slut.

Under några år residerade Sofia Albertina, och senare användes det som fängelse för arresterade medlemmar av Anjalaförbundet. Åren 1802-1888 var byggnaden kasern för Svea livgarde. Från 1912 användes Fredrikshov av Arméns intendenturförråd och som kasern för Första intendenturkompaniet.[2] Den kungliga inredningen fraktades bort. Huvudbyggnaden revs 1895 för att ge plats åt nya gator, endast en flygel återstår.

Fredrikshovs slott har genom historien bland annat fungerat som kungligt slott (till 1783), fängelse, arsenal (1793-1802), kasern för Svea livgarde, militär skola och är sedan 1993 en friskola som drivs av stiftelsen Carpe Diem. Stiftelsen kommer från 2013 driva utbildning även i Manillaskolan, som tidigare varit specialskola.

Fredrikshovs slott är byggnadsminnesförklarat av Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999-02-15

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Ladugårdslandet Stadsingenjören Peter Tillaeus karta över Stockholm 1733 samt församlingskartor i Stockholms stadsarkiv. Ritningar från tiden som kungligt lustslott förvaras i Krigsarkivet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hasselblad, Björn (1975) [1962]. Stockholmsgator (3). Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 78. Libris 7218493. ISBN 91-20-04751-7 
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]