Fredsgatan, Stockholm

Gatunamnet på Centralpalatsets fasad
Fredsgatan vid Rosenbad (t.h.) 2008
Rosenbadsparken söder om Fredsgatan

Fredsgatan är en gata på Norrmalm i centrala Stockholm. Gatan sträcker sig från Gustav Adolfs torg till Tegelbacken och är cirka 350 meter lång. Närmast Tegelbacken kantas gatans södra sida av Norrström och därefter Rosenbadsparken.

Namnet Fredsgatan härrör från Clas Larsson Flemings stora stadsplanering 1637–1640, en omvälvning som pågick medan de svenska arméerna förde krig i Tyskland. Gatan omnämndes första gången 1646 i samband med en stensättning i västra delen. Gatans namn är antagligen en anspelning på den kongress som ledde fram till Westfaliska freden 1648.[1]

Då stadens affärscentrum i början av 1900-talet försköts norrut från Gamla stan till södra Klarakvarteren och Kungsträdgården fick en stor del av gatans äldre bebyggelse göra plats för nya bankpalats och kontorsfastigheter. I gengäld klarade sig gatan i det närmaste oskadd genom Norrmalmsregleringen. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet flyttade banker och privata kontor ut och kvarteren fylldes istället av statliga departement i det som kom att kallas Departementsstaden.[2]

Byggnader och institutioner

Fredsgatans sträckning, byggnader och adresser
1: Arvfurstens palats, (Utrikesdepartementet)
2: Gustav Horns palats (ombyggt för Inteckningsbanken, numera Medelhavsmuseet)
3: Kumlienska huset - ursprungligen ett 1600-tals hus som 1882 byggdes om enligt bröderna Kumliens ritningar.[3]
4: Sundsvallsbanken
5: Sydsvenska kreditaktiebolaget
6: Sadelmakarens hus - ursprungligen uppfört av sadelmakare Simon Juterbock på 1640-talet. Ombyggt och 1822 sammanslaget med Hovremslagarens hus längs Drottninggatan.[4]
7: Skånebanken
8: Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan
9: Stockholms stads sparbank
10: Norrlandsbanken
12: Konstakademiens hus
14: Centralpalatset

Övrigt

Referenser

  1. ^ *Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (1992) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (2:a upplagan). Stockholm: Kommittén för Stockholmsforskning. Libris 7593250. ISBN 91-7031-042-4 
  2. ^ Staffan Nilsson, Departementsstaden[död länk], Kulturvärden 2009:1
  3. ^ Kumlienska huset Statens Fastighetsverk
  4. ^ Informationsskylt på platsen uppsatt av Statens fastighetsverk.

Externa länkar