Frej (isbrytare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flag of Sweden.svg Frej
Icebreaker Frej 2004.jpg
Frej i hamn i Luleå.
Överblick
NamnFrej
TypIsbrytare
KlassAtle-klass
VarvWärtsilä, Helsingfors
Sjösatt1974
Tagen i bruk1975
ÖdeI tjänst
Allmänna egenskaper
Längd104,6 meter
Bredd23,8 meter
Deplacement9 500 ton
Djupgående7,3 – 8,3 meter
Maxfart19 knop
Aktionstid6–9 veckor
Besättning20
Plåttjocklek
För32 mm
Midskepps28 mm
Akter30 mm
Tekniska data
FramdriftDiesel-elektriskt
Huvudmaskin5 st Wärtsilä S.E.M.T Pielstick 12 PC 2-2V
22 000 hkr
PropellermotorStrömberg typ : GTOUL 135/455 DI
Dragkraft190 ton
Bunkerkapacitet2 200 m³
Frejs vapen.

Frej är en svensk isbrytare som sjösattes 1975. 1990 blev fartyget och dess besättning föremål för en film av den franske regissören och etnologen Jean Rouch.[1]

Maskineri[redigera | redigera wikitext]

Som för alla fartyg i klassen består maskineriet av fem stycken 12-cylindriga S.E.M.T Pielstick dieselmotorer av V-form som har en styrka på 3,7 MW vardera. De driver var sin generator bestående av två generatorhalvor som levererar ström till propellermotorerna. Efter konvertering, för Frejs del sommaren 1984, kan dieselmotorerna även drivas med förvärmd tjockolja. För hjälpmaskineri och fartygets egen förbrukning finns ett separat, dieseldrivet system som levererar 3-fas växelström på 400 V.[2]

Utrymmen[redigera | redigera wikitext]

Frej har en högt placerad, tornliknande kommandobrygga med 360 graders sikt. De ljudisolerade besättningsutrymmena är helt inrymda i däckhuset[2]

Systerfartyg[redigera | redigera wikitext]

Förutom de övriga svenska isbrytarna i Atleklassen (Atle och Ymer) är även de finska isbrytarna i Urho-klassen, Urho och Sisu, av samma typ.[2]

Nya statsisbrytare[redigera | redigera wikitext]

År 2015 inledde Sjöfartsverket arbetet med att projektera ersättare för de fem statsisbrytarna Oden, Frej, Ymer, Atle och Ale. Upphandlingen väntas ske runt år 2018 och det första nya fartyget beräknas tas i drift runt år 2020. Kostnaden beräknades 2015 till ca 1-1,5 miljarder kronor per fartyg och utbytet väntas ta ca 10 år.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 september 2014. https://web.archive.org/web/20140914094324/http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=17257. Läst 27 november 2012. 
  2. ^ [a b c] Fischerström, Staffan (1997). Isbrytare. ISBN 91-970700-92 
  3. ^ Sveriges radio 5 januari 2015: Den svenska isbrytarflottan ska bytas ut, läst 5 januari 2015