Freja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Freja (olika betydelser).
Freja. Illustration till Wagners Renguldet av Arthur Rackham från 1910.
Heimdall överlämnar smycket Bryfing till Freja. Målning av Nils Blommér från 1845.
Freja. Målning av John Bauer.
Freja. Målning av Anders Zorn, 1901.

Freja eller Fröja[1] (isländska Freyja, Svenska dialekter Fröa) är en fruktbarhetsgudinna i nordisk mytologi, valkyriornas ledare, vanernas viktigaste gudinna och har därför även namnet Vanadis. Hon är dotter till Njord (med språklig anknytning till fem. Nerthus), och syster till Frej (även kallad Frö).

Hon kallas även "Valfreyja" av Snorre, alltså "de stupades Freja" eller "de stupades fru".

Orden Frej och Freja har betydelsen "Herren" (härskaren) och "Frun" (härskarinnan) och de utgör ett mytiskt par. Det har varit svårt att skilja mellan Freja och Frigg (se nedan), dessutom har vissa forskare, exempelvis Hilda Ellis Davidson och Britt-Mari Näsström uppmärksammat att andra gestalter i den nordiska mytologin, såsom Gefjon, Gerd (mytologi), och Skade, helt enkelt skulle kunna vara Freja i andra roller.[2] En äldre traditions gudapar kan alltså återspeglas i de bevarade texterna, som därför inte bör tolkas alltför bokstavligt.

Freja i nordisk mytologi[redigera | redigera wikitext]

Det finns få myter kring Freja och Frej. Det har spekulerats i att dessa skulle vara ett gudapar men inga belägg finns för detta. I Loketrätan insinuerar Loke att Freja skulle gått till sängs med sin bror Frej. Men detta är bara en av många anklagelser som Loke utslungar i denna hans sista "uppgörelse " med gudarna. Att Njord har fått sonen Frej med sin syster, vars namn inte är belagt i källor men har rekonstruerats som Njärd. Precis som Frej äger Freja ett magiskt svin, som heter Hildesvin, och ett av hennes tillnamn, Syr, betyder också "sugga". Annars var det katten, som var Frejas älsklingsdjur, och hennes vagn drogs av katter, Hogne och Tovner.

I myten kallas hennes make för "Od" och det beskrivs hur Freja överges av sin make och till slut fäller gyllene tårar över honom. Dessa tårar återkommer i många mytologier och brukar uppfattas som en fruktbarhetssymbol associerad med regnet och dess betydelse för skörden. Freja delar även andra attribut med sina systrar i andra religioner: Hennes vagn dras av två katter, Hogne och Tovner ("Hogni och Þófnir"),[3] och hon bär det stora magiska halsbandet Brisingamen. Brisingamen betyder eldsmycket och sägs vara ett gyllene smycke som ligger i urhavet och uppenbart är kopplat till livskraften och fruktbarheten. Heimdall och Loke kämpar om detta smycke, i sälhamnar, på Singastein varpå Heimdall skänker smycket till Freja. En senare mytvariant är att Freja ska ha kommit över smycket genom att tillbringa en natt med var och en av dvärgarna som tillverkade halsbandet. Detta kan tas med en nypa salt då det enbart står om detta i Flateyjarbók som är skriven av två kristna präster. Man bör alltså ha i beaktande att Freja blev kristendomens stora hatobjekt då hon ansågs stå för "sexualitet, lössläppthet och fruktbarhet". Därför kom hon att konsekvent baktalas eftersom det inte finns plats för gudinnor inom kristendomen. Hennes andra namn anspelar även de på hennes roll som fruktbarhetsgudinna: Gefn ("givaren"), Härn/Hörn ("beskyddaren").

Som fruktbarhetsgudinna har Freja naturligtvis också rollen som kärleksgudinna. I berättelserna om henne försöker Loke och jättinnan Hyndla göra sig lustiga eller förolämpa Freja genom att anspela på denna roll: Loke kallar henne alla gudars och alvers älskarinna, jättinnan Hyndla kallar henne gethona som tillbringar nätterna hos bockar. I myterna berättas det också om hennes status som sexsymbol: många jättar är villiga till både nid och stordåd för att vinna henne.

Frejas andra sida kopplas till hennes makt över jordens krafter och vissa anser att hon står underjordens gudinna Hel nära: Freja magiska kunskaper är kopplade till hennes shamanska sida. Ty det är Freja som lär Oden de shamanska konsterna på Samsö. Spåkvinnor och sejdkvinnor (shamnsk spådomskonst) hade enligt Olof den Rödes saga ofta Freja som gudinna. Den sejdkvinna som det berättas om hade till exempel en kappa fodrad med kattskinn vilket givetvis kopplas till Freja. Ytterligare en orsak till varför Freja knyts till döden är att Freja tar hälften av de döda till sin boning i Folkvang. En annan koppling till Hel är att i en saga så hotar en flicka med att svälta sig tills hon dricker med Freja, alltså att hon tänker svälta sig in i döden. En annan koppling till Hel är namnet Valfreyja, vilket betyder De Dödas Härskarinna.

Hennes kult har många inslag av shamanism och, liksom Oden, utövar hon sejd: De extatiska akter där den som leder kulten kan se både bakåt och framåt i tiden och in i andra världar. Freja sägs vara den som inför sejden bland gudarna och lär ut den till människorna. Freja har dessutom en hamn, en falkens skepnad som hon kan låna ut till de andra gudarna när de behöver se sig om i världen.

Frigg och Freja[redigera | redigera wikitext]

Det är svårt att avgöra om det ursprungligen fanns någon skillnad mellan Freja och Frigg i äldre forngermanska föreställningar, eller om de var samma gudinna. De har många gemensamma attribut och flera av Frejas egenskaper som valkyriornas ledare, magiker gudinna och mottagare av stupade krigare tyder på att hon liknade Oden vilket skulle antyda att de var ett par och det finns både mytologiska likheter. Friggs namn på andra germanska språk var Frija (forntyska), Frīg (anglosaxiska), Frea (lombardiska) och Frike (lågtyska) och anses betyda "den kärliga". Även om dessa namn kan tyckas likna Frejas namn, så har de en annan etymologisk bakgrund. Freja anse betyda "härskarinnan". Paulus Diaconus talar om att guden Godan/Wotan (Oden) är gift med Frea - också ett namn som påminner om Frejas, men som dock etymologiskt inte har med det namnet att göra, utan är en version av Frija och med samma betydelse. Problemet är att det finns så få källor om de germanska gudarna innan vikingatiden att det är svårt att komma fram till en slutsats. I den nordiska mytologin är emellertid Freja och Frigg två skilda gestalter och förekommer i samma gudasagor och dikter som olika personer. Forskare anser att på grund av bristen på källor och variationen på deras kvalité är en slutsats svår att dra.[4]

Freja i folktron[redigera | redigera wikitext]

Föreställningar om Freja, eller Fröa som hon hette i Sverige, levde kvar i folktron in i modern tid. I Småland finns det en berättelse i vilken Fröa förknippas med fenomenet kornblixtar. Författaren Johan Alfred Göth drog sig till minnes en söndag år 1880 när männen gick på åkern och såg på den nyligen mogna rågen. Då sade en man vid namn Måns i Karryd: ”Nu är Fröa ute och ser om rågen är mogen”. Göth minns även ett annat omnämnande av Fröa ute på landet när han var pojke och besökte gamla Stolt-Katrina. Kornblixten lyste då upp i natten och Göth var rädd för åskan. Men Katrina sade: ”Var inte rädd lilla barn, det är bara Fröa som är ute och gör eld med stål och flinta för att se om rågen är mogen. Hon är vänlig mot folk och hon gör det endast för att hjälpa. Hon är inte som Tor, han dräper både folk och fä när han lynnar”.

Freja nämns även under namnet jungfru Fröjenborg i den svenska folkvisan Hammarhämtningen som handlar om hur Tor, som här kallas Tor-Karl blir bestulen på sin hammare av ett troll som i utbyte för den vill ha henne som maka. Fröjeborg nekar dock och varpå Tor-karl tvingas klä ut sig till henne och låtsas gifta sig med trollet. Slutligen återfår han dock hammaren och slår ihjäl trollet och hans folk.

Andra namn på Freja[redigera | redigera wikitext]

  1. Menglad ("den halssmyckesglada") när hon åtrådde bärsärken Svipdag. (Fjölsvinnsmal)
  2. Mardoll ett namn som kommer av hennes anknytning till havet (mar).
  3. Syr ("sugga")
  4. Vanadis (vangudinna/vankvinna)
  5. Valfreja (De dödas härskarinna/De dödas Freja)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin på internet: sökord Freja, hämtad 12 augusti 2008
  2. ^ Davidson, Hilda Ellis (1998). Roles of the Northern Goddess. Routledge. ISBN 0-415-13611-3.
  3. ^ "Rätt Svar i Steg för steg, vecka 22". Sverigesradio.se. Läst 11 november 2013.
  4. ^ Stephan Grundy, "Freyja and Frigg" in Billington, Sandra; Green, Miranda; ed., The Concept of the Goddess. Routledge (1998). ISBN 0-415-19789-9.

Se även[redigera | redigera wikitext]