Fri rörlighet för arbetstagare
Fri rörlighet för arbetstagare utgör en del av den fria rörligheten för personer inom Europeiska unionen. Den fria rörligheten för arbetstagare innebär att unionsmedborgare har rätt att ta anställning i en annan medlemsstat, än den där de är medborgare, på samma villkor som de egna medborgarna.[1]
Historia
Den fria rörligheten för arbetstagare sträcker sig tillbaka till 1960-talet då rätten till att ta anställning i andra medlemsstater infördes.
Införandet av fri rörlighet mellan olika medlemsstater
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2017-12) |
Se även
Referenser
Noter
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |