Frida Vingren

Från Wikipedia
Frida Vingren
Född9 juni 1891[1][2]
Själevads församling[1][2]
Död30 september 1940[3][1][4] (49 år)
Sankt Matteus församling[1][4]
BegravdSkogskyrkogården[5]
Medborgare iSverige
SysselsättningMissionär[1], författare[1], kvinnosakskvinna[1]
MakeGunnar Vingren
(g. 1917–)[1][4]
Redigera Wikidata

Frida Vingren, född Frida Maria Strandberg i juni 1891 i Örnsköldsvik, död 30 september 1940,[6] var en svensk missionär som var verksam i Brasilien. Hon var med och grundade vad som under 1930-talet var en av världens största pingstförsamlingar.[7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Vingren föddes som Frida Maria Strandberg 1891 i Örnsköldsvik. Hon utbildade sig till sjuksköterska i Stockholm. En upplevd vision fick henne att bege sig till Brasilien för att missionera. 24 januari 1917 döptes hon av Lewi Pethrus.

1917 gifte hon sig med Gunnar Vingren. Tillsammans kom de att bli viktiga missionärer inom Assembleia de Deus i Brasilien.[8] Medan Daniel Berg, en annan viktig svensk pingstmissionär i Brasilien, verkade mest kring São Paulo var makarna Vingren länge aktiva i och omkring Rio de Janeiro. Där byggde de under 1920-talet upp det som kom att bli en av världens då största pingstförsamlingar. 1930 hade den mer än 2 000 medlemmar. Frida Vingren var huvudsakligen ansvarig för församlingen i Rio de Janeiro, medan Gunnar Vingren grundade nya församlingar i omkringliggande delstater.[7]

Vingren var en återkommande skribent, och redaktör för Pinströrelsens tidning. Hon ska också ha varit en drivande predikant, men ifrågasattes inom pingströrelsen på grund av sitt kön.[7] En biografi av Kajsa Norell från 2011, Halleluja Brasilien, skildrar bland annat hur hon efter att hon återkommit till Sverige uteslöts av Lewi Pethrus och sattes på mentalsjukhus.[9]

Vingren är begravd på Skogskyrkogården.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Frida Maria Strandberg 1891-06-09 — 1940-09-30 Missionär, skribent, kvinnosakskvinna, läst: 18 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Själevads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010173/C/8 (1891-1894), bildid: A0022647_00025, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ De tog elden till Brasilien. I Brasilien finns världens största pentekostala rörelser och svenska missionärer lade grunden, läs online, läst: 18 januari 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Matteus kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6024/F I/11 (1939-1941), bildid: 00051153_00104, sida 101, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 19 januari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, Vingren, Frida Maria, läs online, läst: 18 januari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Findagrave, hämtad 7 mars 2020.
  7. ^ [a b c] Aronson, Torbjörn (på engelska). De tog elden till Brasilien. I Brasilien finns världens största pentekostala rörelser och svenska missionärer lade grunden. https://www.academia.edu/12859932/De_tog_elden_till_Brasilien._I_Brasilien_finns_v%C3%A4rldens_st%C3%B6rsta_pentekostala_r%C3%B6relser_och_svenska_mission%C3%A4rer_lade_grunden. Läst 7 mars 2020. 
  8. ^ ”Hallå där...”. Pingst. Arkiverad från originalet den 13 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200713202924/https://www.pingst.se/om-pingst/tidningen-pingst/artikel/halla-dar-16/. Läst 7 mars 2020. 
  9. ^ Gustavsson, Matilda (28 december 2011). ”Kajsa Norell: Halleluja Brasilien”. Expressen. https://www.expressen.se/kultur/kajsa-norell-halleluja-brasilien/. Läst 7 mars 2020. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]