Friedrich Leopold zu Stolberg-Stolberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Friedrich Leopold zu Stolberg-Stolberg
Stadtmuseum Münster-Rincklake-Stolberg DSC9772.jpg
Född7 november 1750[1][2][3]
Bad Bramstedt[4], Tyskland
Död5 december 1819[1][2][3] (69 år)
Gut Sondermühlen[4], Tyskland
MedborgarskapTyskland[5]
Utbildad vidGöttingens universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPoet, diktarjurist, författare[6], översättare, jurist
BarnChristian Ernst zu Stolberg-Stolberg (f. 1783)
Andreas von Stolberg (f. 1786)[7]
Johann Peter Kajus zu Stolberg-Stolberg (f. 1797)
Leopold Friedrich zu Stolberg-Stolberg (f. 1799)
Bernhard Joseph zu Stolberg-Stolberg (f. 1803)
Joseph Theodor zu Stolberg-Stolberg (f. 1804)[7]
Marie Therese zu Stolberg-Stolberg (f. 1805)[7]
Pauline zu Stolberg-Stolberg (f. 1810)[7]
FöräldrarChristian Günther zu Stolberg-Stolberg
Christiane, Gräfin zu Castell-Remlingen[7]
SläktingarChristian zu Stolberg-Stolberg (syskon)
Catharine Stolberg (syskon)
Redigera Wikidata

Friedrich Leopold Reichsgraf zu Stolberg-Stolberg född 7 november 1750 i Schloss Bramstedt Holstein död 5 december 1819 i Schloss Sondermühlen nära Osnabrück, tysk författare, vars tidiga diktning räknas till Sturm und Drang-litteraturen. Greve Stolberg var dessutom kyrkohistoriker. Bror till Christian zu Stolberg-Stolberg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Stolberg, Friedrich Leopold, Graf zu, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] International Music Score Library Project, omnämnd som: Friedrich Leopold zu Stolberg-Stolberg, IMSLP-ID: Category:Stolberg-Stolberg,_Friedrich_Leopold_zu, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Stolberg, Friedrich Leopold, Graf zu, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 15 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]