Frits Zernike

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Frits Zernike Nobelpristagare i fysik 1953
Zernike.jpg
Född16 juli 1888[1][2][3]
Amsterdam[4][3]
Död10 mars 1966[4][1][2] (77 år)
Amersfoort[3], Nederländerna
MedborgarskapKonungariket Nederländerna
Utbildad vidAmsterdams universitet
Universitetet i Groningen Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, universitetslärare, uppfinnare, matematiker, kemist
ArbetsgivareUniversitetet i Groningen (1915–1920)[3]
Universitetet i Groningen (1920–1920)[3]
Gift medDora van Bommel van Vloten
(g. 1930–1945)[5]
Lena Koperberg-Baanders
(g. 1954–)[5]
Utmärkelser
Rumfordmedaljen (1952)
Nobelpriset i fysik (1953)[6][7]
Utländsk ledamot av Royal Society
Redigera Wikidata

Frits Zernike, född i Amsterdam 16 juli 1888, död i Amersfoort 10 mars 1966, var en nederländsk fysiker och professor vid universitetet i Groningen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Zernike var son till Carl Fredrik August Zernike och Antje Dieperink. Båda föräldrarna var lärare i matematik, och han delade speciellt sin fars passion för fysik. Han studerade kemi (huvudämne), matematik och fysik vid universitetet i Amsterdam. År 1912 tilldelades han ett pris för sitt arbete med opalescens i gaser.

År 1913 blev Zernike assistent till Jacobus Cornelius Kapteyn vid astronomiska laboratoriet universitetet i Groningen och 1914 var han ansvarig tillsammans med Leonard Salomon Ornstein för härledning av Ornstein-Zernike-ekvationen i kritisk punkt-teori. År 1915 fick han en tjänst inom teoretisk fysik vid samma universitet och 1920 befordrades han till professor i teoretisk fysik.

År 1930 forskade Zernike om spektrallinjer och upptäckte att de så kallade streckade linjer, som uppträder till vänster och höger om varje primär linje i spektra skapas med hjälp av ett diffraktionsgitter, och har sin fas förskjuten från den primära linjen med 90 grader. Det var på en fysik- och medicinkongress i Wageningen 1933 som Zernike första gången beskrev sin faskontrastteknik för mikroskopi. Han utökade sin metod till att testa figurer i konkava speglar. Hans upptäckt lade grunden till det första faskontrastmikroskopet, som byggdes under andra världskriget.

Zernike tilldelades Nobelpriset i fysik 1953 för den av honom angivna faskontrastmetoden och särskilt för sin uppfinning av faskontrastmikroskopet.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] Frits Zernike, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 65363182, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00004022, omnämnd som: F. Zernike, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Catalogus Professorum Academiae Groninganae, Catalogus Professorum Academiae Groninganae-ID: 186, läst: 12 november 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Цернике Фриц”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Ivo Schöffer, J. Bosmans & Klaas van Berkel (red.), Biografisch Woordenboek van Nederland (BWN) 1880-2000, Instituut voor Nederlandse Geschiedenis, läs onlineläs online, läst: 15 november 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Nobel Prize in Physics 1953, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Bra Böckers lexikon, 1981.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]