Frostvikens socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Frostvikens socken
Socken
Gäddede kyrkby
Gäddede kyrkby
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Härad -
Koordinater 64°30′10″N 14°8′37″Ö / 64.50278°N 14.14361°Ö / 64.50278; 14.14361
Kyrkby Gäddede
Area 4 214 km²[1]
Folkmängd 1 156 (2000)[2]
Befolkningstäthet 0,3 invånare/km²
Sockenkod 2527
Frostvikens socken i - Jämtland.
Frostvikens socken i - Jämtland.

Frostvikens socken i Jämtland är sedan 1974 en del av Strömsunds kommun och motsvarar från 2016 Frostvikens distrikt.

Socknens areal är 4 213,70 kvadratkilometer, varav 3 789,95 land[1] År 2000 fanns här 1 156 invånare[2]. Kyrkbyn Gäddede med sockenkyrkan Gäddede kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Frostvikens socken bildades 1842 genom en utbrytning ur Föllinge socken. Före 1746 ingick området i Ströms socken. Den 4 december 1863 överfördes Granön och Rotnäset till Tåsjö socken i Västernorrlands län[3].

1 januari 2016 inrättades distriktet Frostviken, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Frostvikens församling och för de borgerliga frågorna till Frostvikens landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Strömsunds kommun.[2]

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland.[4]

Kalberget och delar av byn Håkafot

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Frostvikens socken ligger kring de omfattande sjösystemen i övre Faxälven med dess östra delar vid Fjällsjöälvens tillflöden, och däremellan finns vidsträckta fjällområden. Socknen utgör odlingsbygder vid sjöarnas fjällområden, med höjder som i Sipmege i norr når 1 424 meter över havet.[5][6][1]

År 1865 överfördes byn Lillånäset från Frostvikens socken till Dorotea socken.[7]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1763 Frostviken) betyder den frostutsatta viken och avser en vik i västra delen av Kvarnbergsvattnet som fryser till tidigt på säsongen.[8][6]sydsamiska heter Frostviken Frööstege.[9]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns omkring 75 boplatser som vittnar om äldre fångstkultur. Många platser är nu överdämda. Det finns omkring 90 fångstgropar. På några få platser finns gravar av förhistorisk typ, främst på stränderna. Dessa har fynd från bland annat vikingatiden. Den fasta bosättningen härstammar från 1700-talet, och den förste fastboende invånaren i Frostviken hette Jon Olofsson och flyttade in från Nordli i Norge till nuvarande byn Frostviksbränna omkring 1750. Gränsen mellan Sverige och Norge fastlades i Strömstadstraktaten 1751. I förhandlingarna hade Danmark-Norge vissa krav på Frostviken, eftersom det fanns minst lika mycket kontakt västerut som österut, men gav sig mot att de fick Lierne västerut.

År 1919 invigdes Sjoutnäsets kapell för Sjoutnäsets kapellförsamling inom Frostvikens pastorat, och ett annat kapell finns i Ankarede. År 1927 hade Frostvikens socken 2519 invånare på en yta av 4214 km². Den hade 872 hektar åker och 190729 hektar skogs- och hagmark.

Kyrkkåtor vid Ankarede kapell
Samisk man med son från Frostviken. Handkolorerat foto från slutet av 1800-talet.

Glimmer, som användes inom el-industrin, bröts i området kring Väktarmon, 20 km norr om Gäddede, under 1940-talet. Tidigare har även andra mineral brutits på flera platser inom socknen.

Samer[redigera | redigera wikitext]

Frostviken är en del av det sydsamiska området. I fjälldalarna finns omfattande lämningar av den äldre samiska kulturen.[5][6][10][11] Frostvikens lappförsamling var en icke-territoriell församling, avsedd för den nomadiserande samebefolkningen i området. År 1927 var 196 samer mantalsskrivna i den församlingen. Samtliga lappförsamlingar upplöstes 1942.

Idag finns tre samebyar i området, Voernese sameby (tidigare Frostvikens norra sameby), Ohredahke sameby (tidigare Frostvikens mellersta sameby) och Raedtievaerie sameby (tidigare Frostvikens södra sameby).

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Frostvikens socken 1810–2000[12][13]
År Folkmängd
1810
  
495
1820
  
562
1830
  
673
1840
  
845
1850
  
965
1860
  
1119
1870
  
1243
1880
  
1488
1890
  
1901
1900
  
2205
1910
  
2439
1920
  
2649
1930
  
2447
1940
  
2479
1950
  
2602
1960
  
2678
1970
  
1810
1980
  
1507
1990
  
1364
2000
  
1156
2013
  
980

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Frostviken socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Befallningshavandes femårsberättelser Jämtlands län 1861-1865
  4. ^ Adm historik för Frostviken socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Kämpe Bruno, red (1991). Risbäcks församlings byar: 1800-tal. Risbäck: Risbäcks hembygdsfören. sid. 122. Libris 7766630. ISBN 91-87762-29-3 
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  9. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Frostvikens socken
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Frostvikens socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  12. ^ Folkmängdsdatabasen
  13. ^ http://www.frostviken.se/sv_news.html]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Edlund, Catrine; Falkdalen. Ulla (1990). Frostviken. Östersund: Länsstyr. i Jämtlands län. Libris 1209299 
  • Eriksson, Olle; Jonasson André (2006). Frostviken i ord och bild 1900-1950. [Viken: Olle Eriksson]. Libris 10353789 
  • Frostviken : bilder och minnesbilder  : en bok. [Strömsund]: [G. Ödman (distr.)]. 1984. Libris 7666614. ISBN 91-7810-034-8 
  • Frostviken : 1939-2000  : en bygd i förvandling. Gäddede: Kommittén för Frostvikens 250-årsjubileum. 2000. Libris 3190735 
  • Frostviken 200 år : en bok om en socken för en socken av en socken. Östersund: Länstidn. 1950. Libris 1398178 
  • Frostviken-Hotagens sameförening 1919-1969 : en festskrift utg. med anledning av föreningens 50-årsjubileum. [Stora Blåsjön]: [fören.]. 1969. Libris 2297959 
  • Gunnarsson, Kenneth; Mosskin Peter (1993). Bilder från Frostviken. Östersund: Jämtlands läns museum. Libris 7676614. ISBN 91-7948-089-6 
  • Hassler, Adolf (1911). ”Frostviken som turistort”. Svenska turistföreningens årsskrift (1886-1967) 1911,: sid. [239]-255. http://runeberg.org/stf/1911/0287.html.  Libris 8663319
  • Johansson, Levi (1950). Frostvikens kyrkor och kapell. Jämtlands kyrkor, 99-0159213-5 ; 2. Östersund: Heimbygdas förl. Libris 1417011 
  • Johansson, Levi (1926). Några lokalitetsnamn i Frostviken. Libris 10481599 
  • Johansson, Levi (1946). Offerplatser och andra heliga ställen inom Frostvikens lappmark. Libris 9166961 
  • Johansson, Levi (1927). Om renlighetsförhållanden i Frostviken (Jämtland). Libris 10466135 
  • Johansson, Levi (1925). På en storbondes gård i Frostviken i mitten av 1800-talet : kulturskildring från Frostviken på 1850-talet. Libris 10464316 
  • Liliequist, Marianne (1991). Nybyggarbarn : barnuppfostran bland nybyggare i Frostvikens, Vilhelmina och Tärna socknar 1850-1920. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 40 Umeå studies in the humanities, 0345-0155 ; 103. Umeå: Univ. Libris 7615829. ISBN 91-7174-606-4. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-585 
  • Ljungdahl, Ewa (2007). Samiska kulturmiljöer i Frostviken. Östersund: Gaaltije. Libris 10624868. ISBN 9789197521246 
  • Manker, Ernst (1956). Offerplatsen på Gudefjellöya. Libris 3266187 
  • Nyström, Clara (2012). Ankarede - levande kyrkstad : Kunskapsunderlag 2011  : Stora Blåsjön 2 :30, Frostvikens socken, Strömsunds kommun. Rapport - Jamtli, 1654-2045 ; 2012 :2. Östersund: Jamtli. Libris 13482792 
  • Sohlberg, Marianne (1971). Tre traditionsbärare från Frostviken. Uppsala: Uppsala universitet. Libris 12521631 
  • Ur Frostviksfjällens skuggor : Sveriges yngsta provins  : dess utveckling under 230 år  : ett teams hembygdsforskning åren 1983-1984. [Strömsund]: [Norra Jämtlands avd., Studieförb. Vuxenskolan]. 1985. Libris 569112 
  • Åhrén, Christina (2000). Ankarede : en samisk mötesplats. [Sverige]. Libris 11591622 
  • Åhrén, Ingwar (2013). Frostvikensamernas vinterflyttningar. Skrifter utgivna av Gaaltije, 1650-3503 ; 14. Östersund: Gaaltije. Libris 14705819. ISBN 9789197943383 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]