Frostvikens socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Frostvikens socken
Socken
GäddedeRAÄ.jpg
LandSverige
LandskapJämtland
KommunStrömsunds kommun
Bildad1842
Area4 214 kvadratkilometer
Upphov tillFrostvikens kommun
Frostvikens församling
TingslagJämtlands norra domsagas tingslag ()
Hammerdals tingslag (–)
Karta
Frostvikens sockens läge i Jämtlands län.
Red pog.svg
Frostvikens sockens läge
i Jämtlands län.
Koordinater64°30′10″N 14°08′37″E / 64.50277778°N 14.14361111°Ö / 64.50277778; 14.14361111
Z1952 Frostviken.png
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2527
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
Redigera Wikidata

Frostvikens socken i Jämtland är sedan 1974 en del av Strömsunds kommun och motsvarar från 2016 Frostvikens distrikt.

Socknens areal är 4 213,70 kvadratkilometer, varav 3 789,95 land[1] År 2000 fanns här 1 156 invånare[2]. Kyrkbyn Gäddede med sockenkyrkan Gäddede kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Frostvikens socken bildades 1842 genom en utbrytning ur Föllinge socken. Före 1746 ingick området i Ströms socken. Den 4 december 1863 överfördes Granön och Rotnäset till Tåsjö socken i Västernorrlands län[3].

1 januari 2016 inrättades distriktet Frostviken, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Frostvikens församling och för de borgerliga frågorna till Frostvikens landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Strömsunds kommun.[2]

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland.[4]

Kalberget och delar av byn Håkafot

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Frostvikens socken ligger kring de omfattande sjösystemen i övre Faxälven med dess östra delar vid Fjällsjöälvens tillflöden, och däremellan finns vidsträckta fjällområden. Socknen utgör odlingsbygder vid sjöarnas fjällområden, med höjder som i Sipmege i norr når 1 424 meter över havet.[5][6][1]

År 1865 överfördes byn Lillånäset från Frostvikens socken till Dorotea socken.[7]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1763 Frostviken) betyder den frostutsatta viken och avser en vik i västra delen av Kvarnbergsvattnet som fryser till tidigt på säsongen.[8][6]sydsamiska heter Frostviken Frööstege.[9]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns omkring 75 boplatser som vittnar om äldre fångstkultur. Många platser är nu överdämda. Det finns omkring 90 fångstgropar. På några få platser finns gravar av förhistorisk typ, främst på stränderna. Dessa har fynd från bland annat vikingatiden. Den fasta bosättningen härstammar från 1700-talet, och den förste fastboende invånaren i Frostviken hette Jon Olofsson och flyttade in från Nordli i Norge till nuvarande byn Frostviksbränna omkring 1750. Gränsen mellan Sverige och Norge fastlades i Strömstadstraktaten 1751. I förhandlingarna hade Danmark-Norge vissa krav på Frostviken, eftersom det fanns minst lika mycket kontakt västerut som österut, men gav sig mot att de fick Lierne västerut.

År 1919 invigdes Sjoutnäsets kapell för Sjoutnäsets kapellförsamling inom Frostvikens pastorat, och ett annat kapell finns i Ankarede. År 1927 hade Frostvikens socken 2519 invånare på en yta av 4214 km². Den hade 872 hektar åker och 190729 hektar skogs- och hagmark.

Kyrkkåtor vid Ankarede kapell
Samisk man med son från Frostviken. Handkolorerat foto från slutet av 1800-talet.

Glimmer, som användes inom el-industrin, bröts i området kring Väktarmon, 20 km norr om Gäddede, under 1940-talet. Tidigare har även andra mineral brutits på flera platser inom socknen.

Samer[redigera | redigera wikitext]

Frostviken är en del av det sydsamiska området. I fjälldalarna finns omfattande lämningar av den äldre samiska kulturen.[5][6][10][11] Frostvikens lappförsamling var en icke-territoriell församling, avsedd för den nomadiserande samebefolkningen i området. År 1927 var 196 samer mantalsskrivna i den församlingen. Samtliga lappförsamlingar upplöstes 1942.

Idag finns tre samebyar i området, Voernese sameby (tidigare Frostvikens norra sameby), Ohredahke sameby (tidigare Frostvikens mellersta sameby) och Raedtievaerie sameby (tidigare Frostvikens södra sameby).

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Frostvikens socken 1810–2000[12][13]
År Folkmängd
1810
  
495
1820
  
562
1830
  
673
1840
  
845
1850
  
965
1860
  
1119
1870
  
1243
1880
  
1488
1890
  
1901
1900
  
2205
1910
  
2439
1920
  
2649
1930
  
2447
1940
  
2479
1950
  
2602
1960
  
2678
1970
  
1810
1980
  
1507
1990
  
1364
2000
  
1156
2013
  
980

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Frostviken socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Befallningshavandes femårsberättelser Jämtlands län 1861-1865”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131002155922/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Jamtlands%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201861%201862%201863%201864%201865.pdf. Läst 5 januari 2012. 
  4. ^ Adm historik för Frostviken socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Kämpe Bruno, red (1991). Risbäcks församlings byar: 1800-tal. Risbäck: Risbäcks hembygdsfören. sid. 122. Libris länk. ISBN 91-87762-29-3 
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  9. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Frostvikens socken
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Frostvikens socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  12. ^ Folkmängdsdatabasen
  13. ^ Frostviksbladet 2013Internet Archive

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Edlund, Catrine; Falkdalen. Ulla (1990). Frostviken. Östersund: Länsstyr. i Jämtlands län. Libris länk 
  • Eriksson, Olle; Jonasson André (2006). Frostviken i ord och bild 1900-1950. [Viken: Olle Eriksson]. Libris länk 
  • Frostviken : bilder och minnesbilder : en bok. [Strömsund]: [G. Ödman (distr.)]. 1984. Libris länk. ISBN 91-7810-034-8 
  • Frostviken : 1939-2000 : en bygd i förvandling. Gäddede: Kommittén för Frostvikens 250-årsjubileum. 2000. Libris länk 
  • Frostviken 200 år : en bok om en socken för en socken av en socken. Östersund: Länstidn. 1950. Libris länk 
  • Frostviken-Hotagens sameförening 1919-1969 : en festskrift utg. med anledning av föreningens 50-årsjubileum. [Stora Blåsjön]: [fören.]. 1969. Libris länk 
  • Gunnarsson, Kenneth; Mosskin Peter (1993). Bilder från Frostviken. Östersund: Jämtlands läns museum. Libris länk. ISBN 91-7948-089-6 
  • Hassler, Adolf (1911). ”Frostviken som turistort”. Svenska turistföreningens årsskrift (1886-1967) 1911,: sid. [239]-255. http://runeberg.org/stf/1911/0287.html.  Libris 8663319
  • Johansson, Levi (1950). Frostvikens kyrkor och kapell. Jämtlands kyrkor, 99-0159213-5 ; 2. Östersund: Heimbygdas förl. Libris länk 
  • Johansson, Levi (1926). Några lokalitetsnamn i Frostviken. Libris länk 
  • Johansson, Levi (1946). Offerplatser och andra heliga ställen inom Frostvikens lappmark. Libris länk 
  • Johansson, Levi (1927). Om renlighetsförhållanden i Frostviken (Jämtland). Libris länk 
  • Johansson, Levi (1925). På en storbondes gård i Frostviken i mitten av 1800-talet : kulturskildring från Frostviken på 1850-talet. Libris länk 
  • Liliequist, Marianne (1991). Nybyggarbarn : barnuppfostran bland nybyggare i Frostvikens, Vilhelmina och Tärna socknar 1850-1920. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 40 Umeå studies in the humanities, 0345-0155 ; 103. Umeå: Univ. Libris länk. ISBN 91-7174-606-4. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-585 
  • Ewa Ljungdahl (2007). Samiska kulturmiljöer i Frostviken. Östersund: Gaaltije. Libris länk. ISBN 9789197521246 
  • Ernst Manker (1956). Offerplatsen på Gudefjellöya. Libris länk 
  • Nyström, Clara (2012). Ankarede - levande kyrkstad : Kunskapsunderlag 2011 : Stora Blåsjön 2 :30, Frostvikens socken, Strömsunds kommun. Rapport - Jamtli, 1654-2045 ; 2012 :2. Östersund: Jamtli. Libris länk 
  • Sohlberg, Marianne (1971). Tre traditionsbärare från Frostviken. Uppsala: Uppsala universitet. Libris länk 
  • Ur Frostviksfjällens skuggor : Sveriges yngsta provins : dess utveckling under 230 år : ett teams hembygdsforskning åren 1983-1984. [Strömsund]: [Norra Jämtlands avd., Studieförb. Vuxenskolan]. 1985. Libris länk 
  • Åhrén, Christina (2000). Ankarede : en samisk mötesplats. [Sverige]. Libris länk 
  • Åhrén, Ingwar (2013). Frostvikensamernas vinterflyttningar. Skrifter utgivna av Gaaltije, 1650-3503 ; 14. Östersund: Gaaltije. Libris länk. ISBN 9789197943383 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]