Fryksdals härad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fryksdals härad
Härad
Tingshuset Torsby
Tingshuset Torsby
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Socknar Gräsmark
Lysvik
Sunne
Västra Ämtervik
Östra Ämtervik
Fryksände
Lekvattnet
Vitsand
Östmark
Fryksdals härads läge i Värmland.
Fryksdals härads läge i Värmland.

Frykdals härad var ett härad i nordvästra delen av Värmlands län i nuvarande Sunne och Torsby kommuner. Häradet omfattade 2 781 km². Häradet var relativt vidsträckt och hade därför två tingsplatser – för nedre häradet i Gunnarsby till 1829 och därefter i Åmberg till 1939 då den flyttades till Sunne och för övre häradet från 1800 till 1870-talet i Västanvik och Västanå, därefter till Kajsheden och från 1893 Torsby.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Fryksdals härad sigill

Namnet tros vara en variant av fri i betydelsen ren och tros då syfta till Frykens rena vatten. Erland von Hofsten hävdade omkring år 1900 att Fryksdalen fått sitt namn efter gudinnan Frigga. Enligt Erland Rosell (1981) användes beteckningen Friskdal i Äldre Västgötalagen och Frixdalin i dokument från 1397. Senare förekom beteckningen pluralt: Friisdaala 1452 och Friisdalarne 1533. Fryken kallades ursprungligen Frik och dess avvattnande älv, nuvarande Norsälven, Frika.[1]

Vapen[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av häradet kom sedermera att tillhöra Torsby kommun och häradsvapnet bär många likheter med den senares kommunvapen - i fält av silver inom en blå bård en roddbåt för två par åror och däröver två korslagda, uppåtriktade åror, allt av blått.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Fryksdals härad var beläget i området kring Frykensjöarnas dalgång, d.v.s. Fryksdalen samt dess bidalar upp till gränsen mot Norge i väster. I Fryksdalen mynnar från nordväst Rottnan med sin dalgång Rottnadalen i Mellanfryken vid Rottneros och från norr sammanlöper i Övre Fryken, Ljusnans och Röjdans dalgångar vid Torsby. Dalbottnarna upptas av dalslätter, sjöar och vattendrag samt kantas av höglänta skogstrakter med Tossebergsklätten, Blåbärskullen och Storskallberget.

Bild över häradens socknar.

Socknar[redigera | redigera wikitext]

I häradet finns nio socknar och inom parentes anges årtal de bildades:

I Sunne kommun

samt

I Torsby kommun:

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fryksdals härad var en rik jordbruksbygd och järnbruksbygd. Den har bl.a. skildrats av Selma Lagerlöf i Gösta Berlings saga. Järnbruken lades dock ner redan på 1930-talet. Gamla finnbygder finns i Lekvattnets socken, Östmarks socken och Vitsands socken.

Från 1220-talet utgjordes Fryksdals härad av fyra socknar: Swnde (Sunne), Ämteruik (Östra Ämtervik), Frijksene (Fryksände) och Liuswick (Lysvik). Senare blev det till nio socknar

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Häradet har från 1779 hört till Värmlands län, innan dess Närkes och Värmlands län.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1682-1881 Västersysslets fögderi bara till 1825 för Östmarks och Vitsands socknar
  • 1826-1881 Norrsysslets fögderi för Östmarks och Vitsands socknar
  • 1882-1966 Fryksdals fögderi
  • 1967-1990 Sunne fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ISBN 91-972919-1-9 Övre Fryksdalen, Anders Mattsson, sid.30.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]