Frykstadbanan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Fryksdalsbanan.
Frykstadbanan
Allmänt
PlatsVärmland
SträckaFrykstadLyckan
Organisation
Invigd1849
Avstängd1871
ÄgareFryksstads Jernvägsaktiebolag
Tekniska fakta
Längd7,9 kilometer
Spårvidd1101 millimeter
Linjekarta
Frykstadbanan
Water Unknown BSicon "exSTR+l" Unknown BSicon "exSTR+r"
Nedre FrykenTorsby
Pier Unknown BSicon "exKBHFe" Unknown BSicon "exSTR"
Frykstad
Unknown BSicon "exKBHFe" Water
Lyckan
Pier Water
KlarälvenKarlstad

Frykstadbanan var Sveriges första järnväg för allmän trafik. Den gick åren 1849–1871 mellan Fryksta vid Nedre Fryken och Lyckans lastplats vid Klarälven.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Banan var 8 km lång och stakades av den svenska järnvägsbyggaren Claes Adolf Adelsköld,[1] med en spårvidd på 1101 mm. Den byggdes av Fryksstads Jernvägsaktiebolag som startade med en aktieteckning på 100 000 riksdaler och ett statligt lån på 50 000 riksdaler. Bolaget fick byggtillstånd den 9 februari 1849 och järnvägen öppnades den 5 september 1849 av konungen, Oscar I. Utöver järnvägen köpte bolaget ett ångfartyg av järn för trafiken på Klarälven mellan Lyckan och Karlstad. Järnvägen kostade med marklösen 80 000 riksdaler och ångfartyget 28 000 riksdaler.[2]

Banan var från början hästdragen, men 1856 anskaffades loket Fryckstad[3]. Loket byggdes 1855 av Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna[4], och togs i drift juni 1856.[5] Det var dock inte först i Sverige, eftersom den 7 mars det året hade Nora-Ervalla Järnväg invigts med ångloket Oscar med en resa från Örebro till Nora och åter.

Frykstadbanan lades ner på hösten 1871[6]. Banan ersattes med den tre kilometer långa bibanan till Nordvästra stambanan mellan Kil och Frykstad som öppnades den 15 juni 1872[7]. Loket Fryckstad finns idag på museum i Gävle.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adelsköld. Nordisk familjebok. 1904. http://runeberg.org/nfba/0088.html. Läst 14 januari 2013 
  2. ^ ”Wermlands Län 1848-1850”. KONGL. MAJ:T FEMÅRS-BERÄTTELSE. SCB. sid. 18. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20aldre/BISOS%20H/Befallningshavandes%20ambetsberattelse%201848-1850%20i%2014%20Varmlands%20lan.pdf. Läst 14 januari 2013. 
  3. ^ ”Järnvägar i historien Händelser år 1856”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1700.htm#%C3%A5r1856. Läst 14 januari 2013. 
  4. ^ ”Lokomotiv”. Nordisk familjebok. 1912. http://runeberg.org/nfbp/0550.html. Läst 14 januari 2013. 
  5. ^ Sveriges första järnväg
  6. ^ ”Järnvägar i historien Händelser år 1871”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1860.htm#%C3%A5r1871. Läst 14 januari 2013. 
  7. ^ ”STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1872” (PDF). BiSOS L. Statistiska centralbyrån. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS_L/1872/Statens%20jarnvagstrafik%20L%20Historisk%20statistik%201800-talet%201872.pdf. Läst 14 januari 2013. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Alsterlind, Frej (1975). Några notiser om Frykstabanan - Sveriges första järnväg. Skrifter utgivna av Föreningen för Värmlandslitteratur, 0349-3016 ; 1. Karlstad: Fören. för Värmlandslitt. i samverkan med Svenska järnvägsklubben. Libris 802399 
  • Forsæus, Svante (1998). Frykstads jernvägs aktie bolag 1848-1873 : en bolagskrönika. Frykstad: Frykstad Clara elfs jernvägs sällsk. Libris 2875575 
  • Ullman, Georg (1988). Bengt Ullman och Frykstabanan. [Lidingö]: [G. Ullman] [distributör]. Libris 1345623