Skogtuna
 |
Den här artikelns encyklopediska relevans för Wikipedia framgår inte. (2026-03) Motivering: Vilken är kärnan i relevansen? Ålder, ariktekt, placering, utformning? Det finns många funkishus och -områden. Vad gör detta hus notablet? Lägg gärna till fakta och källhänvisningar som visar att artikelns ämne har uppmärksammats i oberoende källor och passar i ett upplagsverk, varefter mallen kan tas bort. Om det inte går att påvisa relevans kan du föreslå att artikeln raderas eller infogas i en annan artikel. Om du tar bort mallen eller föreslår radering, motivera gärna på diskussionssidan. |
Funkisvillan Skogtuna var makarna Ingeborg och Helge Ekemans hem i Berga socken, fem kilometer nordost om Mariestad i Västergötland.
Huset, som revs 2025 på grund av ombyggnaden av E20, var ett tidigt exempel på funktionalismens formspråk då den bröt mark på den skaraborgska landsbygden.[1] Det ritades 1937 av arkitekt Carl Ludvig Ekeman (1890-1982) i den funktionalistiska stilen.[2]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]År 1937 ritade Carl Ludvig Ekeman Funkisvillan Skogtuna i Västra Götalands län, som bestod av 1 1/2 plan samt källare i sluttning. I bottenvåningen fanns finrum i fil: vardagsrum och matsal, kök, kontor, badrum och terrass. I övervåningen låg två sovrum och toalett, och i sluttningsplanet ett antal förråd, arbetsrum och badrum.[3] Villan hade arkitektoniska och kulturhistoriska kvaliteter[4] och beskrivs som ett utmärkt tidigt exempel på funktionalismens genombrott på landsbygden.[1]
Fastigheten, vid den gamla riksvägen till Mariestad, avgränsades av en äldre stenmur. De vitmålade fasaderna, i en tidstypiskt avskalad gestaltning utan listverk eller profilerade foder, rytmiserades av grönmålade smäckra stickbågiga fönsterkupor. Interiören var bevarat med ett tidstypiskt utseende med strama lister, ekparkett med fiskbensmönster, tegelomfattad öppen spis med gråmelerad kalkstensskiva.[2]
Bostadshuset var ett tidigt exempel på funktionalismens formspråk på landsbygden under mellankrigstiden och pekades ut som kulturhistoriskt särskilt värdefullt.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Erixon och Sahlgren (1953-55) Sveriges Bebyggelse, Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd, Landsbygden
- Ulf Larsson, Västarvet rapport, Kulturarvsanalys 2016:1
- Robin Gullbrandsson (2024) 1:e antikvarie, Västergötlands museum, yttrande om funkisvillan Skogtuna, Berga 1:13, Diarienummer 3.5.2-2024-23-2
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Ulf Larsson (2016), 1:e antikvarie, Västarvet, Kulturarvsanalys
- 1 2 Robin Gullbrandsson (2024) 1:e antikvarie, Västergötlands museum
- ↑ Sigurd Erixon, Jöran Sahlgren (1953-55). 'Sveriges Bebyggelse, Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd, Landsbygden'. sid. del 4
- ↑ ”Samrådshandling (2021)”. Trafikverket. 2 juli 2021. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/efd9719c78ae4fac89e1b9cc392159bb/granskning-juli-aug-2021/02_planbeskrivning.pdf. Läst 29 mars 2025.