Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige
Logga för Funktionsrätt Sverige
Information
Förbunds­ordförande	Elisabeth Wallenius
General­sekreterare	Nicklas Mårtensson
Historia
Grundat	1942
Huvudkontor	Sundbyberg
Typ av förbund	paraplyorganisation
Struktur
Europeiskt samarbetsorgan	EDF, European Disability Forum
Övrigt
Webbplats	http://www.funktionsratt.se

Funktionsrätt Sverige är en paraplyorganisation för organisationer som samlar människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Funktionsrätt Sverige har 50 medlemsorganisationer med drygt 400 000 medlemmar. Funktionsrätt Sverige är en intressepolitisk organisation som driver sakpolitik ur ett funktionasrättsperspektiv men är religiöst och partipolitiskt obunden. Som intresseorganisation är förbundets medlemsorganisationernas enade röst gentemot regering, riksdag, regioner och kommuner.

Funktionsrätt Sverige hette tidigare Handikappförbundens samarbetsorgan, förkortat HSO.

Funktionsrättrörelsen är en av de stora folkrörelserna i Sverige. Det finns en rad stora och små organisationer som företräder människor med olika funktionsnedsättningar. Förbunden bedriver en omfattande verksamhet med målsättningen att samla och förbättra situationen för sina medlemmar med utgångspunkt i FNKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Alla medlemsförbund i Funktionsrätt Sverige företräder sina egna medlemmar och deras särskilda intressen. De flesta av Sveriges funktionsrättorganisationer har valt att samarbeta kring vissa gemensamma frågor genom Funktionsrätt Sverige. Det kan gälla rätten till likvärdig hälso- och sjukvård, till utbildning och arbete eller att slippa utsättas för diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

Organisation

Funktionsrätt Sverige består av 50 medlemsförbund. Det finns också fristående samarbetsorgan i län och kommuner som har kontakt och utbyute med Funktionsrätt Sverige, utan att vara regelrätta distrikt. För att vara medlem i paraplyorganisationen krävs att ansökande organisation är ett rikstäckande funktionsrättförbund, samarbetsorgan för mindre funktionsrättsgrupper eller en ungdomsorganisation. Hälften av ledamöterna i en ansökande organisation ska ha en funktionsnedsättning eller närstående med funktionsnedsättning.

Högsta beslutande organ för Funktionsrätt Sverige är kongressen som hålls i mitten av maj vartannat år. Kongressen beslutar om nya medlemmar med 2/3 majoritet. Övriga beslut fattas med enkel majoritet där varje medlemsorganisation har en röst oavsett storleken på organisationen. Mellan kongressen är årsmöte och Ordförandemöten högsta beslutande organ. Ordförandemöten sker några gånger om året. Funktionsrätt Sveriges styrelse är dess verkställande och beredande organ. Den ansvarar för förvaltning och ekonomi. Högste tjänsteman är generalsekreterare Nicklas Mårtensson.

Medlemsorganisationer

• Afasiförbundet i Sverige, se afasi
• Astma- och Allergiförbundet, se astma och allergi
• Autism- och Aspergerförbundet, se autism
• Blodcancerförbundet, se blodcancer
• Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO), se bröstcancer
• Elöverkänsligas Riksförbund, se elöverkänslighet
• Fibromyalgiförbundet
• Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS), se blödarsjuka
• Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), se Dyslexi
• Föräldraföreningen för Dyslektiska barn
• HIV-Sverige, se HIV/AIDS
• Hjärnskadeförbundet-Hjärnkraft, se hjärnskada
• Hjärtebarnsförbundet
• Migränförbundet
• Mun- och halscancerförbundet (MHCF), se larynxcancer
• Neuroförbundet
• Njurförbundet (RNj)
• ParkinsonFörbundet, se parkinsons sjukdom
• Primär Immunbrist Organisationen (PIO), se immunbristsjukdom
• Prostatacancerförbundet, se prostatacancer
• Psoriasisförbundet (PSO), se psoriasis
• Reumatikerförbundet, se reumatism
• RG Aktiv rehabilitering
• Riksförbundet Attention, se neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Riksförbundet Balans
• Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF), se cystisk fibros
• Riksförbundet DHB
• Riksförbundet för ME-patienter
• Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade (ILCO), se stomi
• Riksföreningen Grunden
• Mag- och tarmförbundet
• Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), se psykisk hälsa
• Personskadeförbundet RTP
• Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), se utvecklingsstörning
• Riksförbundet HjärtLung
• Riksförbundet Sällsynta diagnoser
• Schizofreniförbundet, se schizofreni
• Stamningsförbundet, se stamning
• STROKE-Riksförbundet, se stroke
• Svenska Celiakiförbundet (SCF), se celiaki
• Svenska Diabetesförbundet (SD), se diabetes
• Svenska Downföreningen
• Svenska Epilepsiförbundet (SEF), se epilepsi
• Svenska OCD-förbundet Ananke, se tvångssyndrom
• Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF), se fibromyalgi
• Svenska Ångestsyndromsällskapet - ÅSS
• Tandhälsoförbundet (TF), se tandvård

Historik

År 1868 bildades Döfstumsföreningen som den första handikappföreningen i Sverige. Drygt 20 år senare bildades De Blindas Förening 1889. Föreningarna växte med tiden och fick lokalavdelningar över hela landet varför riksorganisationer kom att bildads. De Blindas Förbund bildade riksorganisation 1916 med bibehållet namn men har senare döpt om sig till Synskadades Riksförbund. År 1922 bildade döfstumsföreningarna riksorganisation under namnet Sveriges Dövas Riksförbund.

År 1943 bildades ett samarbetsorgan, Partiellt Arbetsföra, som 1962 bytte namn till Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) och nya medlemsförbund strömmade till organisationen, däribland Riksförbundet för utvecklingsstörda barn (FUB) och Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH).

År 1972 antog HCK:s rikskonferens principprogrammet Ett samhälle för alla.

År 1993 bytte Handikappförbundens Centralkommitté namn till Handikappförbundens samarbetsorgan.

Den 18 maj 2017 bytte förbundet namn till Funktionsrätt Sverige och lanserade därmed ett nytt ord ur ett rättighetsperspektiv; funktionsrätt.

Namnbyten

1942. Samarbetskommittén för Partiellt Arbetsföra
1949. Rikskommittén för Partiellt Arbetsföra
1962. Handikapporganisationernas Centralkommitté (HCK)
1972. Handikappförbundens Centralkommitté (HCK)
1993. Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO)

2017 Funktionsrätt Sverige

Förbundsordförande

Elisabeth Wallenius valdes till förbundsordförande för Funktionsrätt Sverige den 8 mars 2018.

Tidigare förbundsordförande har varit:

• 1942–1946 Erik Frithiof, De lungsjukas riksförbund
• 1946–1950 Olov Nilsson, De vanföras väl
• 1950–1958 Charles Hedkvist, De blindas förening
• 1958–1962 Olov Nilsson, De vanföras väl
• 1962–1963 Sven F. Bengtsson, Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
• 1963–1974 Richard Sterner, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn
• 1974–1977 Hans Gedin, Synskadades riksförbund
• 1977–1985 Bengt Lindqvist, Synskadades riksförbund
• 1985–1989 Barbro Carlsson, Riksförbundet för trafik- och polioskadade
• 1989–1991 Lars Östman, Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
• 1991–1997 Margareta Persson, Neurologiskt handikappades riksförbund
• 1997–1999 Lars Lööw, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn ungdomar och vuxna
• 1999–2005 Berndt Nilsson, Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
• 2005–2009 Ingemar Färm, Riksförbundet mag- och tarmsjuka
• 2009–2015 Ingrid Burman, Reumatikerförbundet
• 2015–2017 Stig Nyman, Storstockholms Diabetesförening
• 2017–2018 Lars Ohly, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
• 2018– Elisabeth Wallenius, Sällsynta diagnoser

Externa länkar

• Funktionsrätt Sverige