Fyrverkeri

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fyrverkerier i Portugal.
Röken efter ett fyrverkeri på Liseberg.
Fyrverkerier finns i många olika färger och effekter.
Fyrverkeri i Walt Disney World.
Lyssna på fyrverkerier.

Fyrverkeri är en typ av lågexplosiv pyroteknik som används i estetiska syften och underhållningssyfte. Vanligtvis skjuts fyrverkerier vid nyår, påsk, valborg och olika jubileer.

Fyrverkerier är kända sedan tidigt 1400-tal i Europa. Krutet kom till Europa på 1200-talet. Seden kommer ursprungligen från Kina, där krutet troligen uppfunnits långt tidigare. Enligt en version var det Li Tian, som döpts till Zhusheng (竹声, ljudet av bambu). Han föddes i Dayao, Liuyang i Hunanprovinsen 18 april år 601, under kejsare Renshou och dog vid 89 års ålder år 690. Hans grav finns i Beidahe i gamla Dayao. I Kina används smällare, som ett sätt att skrämma bort onda andar vid många händelser som begravningar, bröllop, invigningar och start på festligheter.

Troligen spreds tekniken via de gamla handelsvägarna till Europa. Européerna har sedan utvecklat tekniken vidare. Idag sker den största delen av världens produktion i Kina, men även Italien, Spanien, Indien och andra länder har en egen produktion av mindre volymer. I Sverige tillverkas numera endast specialprodukter på några få ställen, oftast endast för företagens egna användning.

Ingredienser i fyrverkerier[redigera | redigera wikitext]

Fyrverkeriers färger skapas i samverkan mellan de kemikalier, salter och grundämnen (metaller) som ingår i blandningen. I praktiken används inte nedanstående tabell för att få fram olika fyrverkerifärger. Tabellen visar endast hur några av metallernas salter färgar en låga, men olika salter av samma metall kan ha varierande färger och reaktionsvillighet. Lågans (reaktionens) temperatur påverkar också färgen, samt dessutom påverkas (förstärks) den av närvaro av klor. Tillsats av till exempel magnalium (en legering av Mg+Al) höjer lågtemperaturen och ger nya ofta ljusstarka färger. Samverkan mellan olika komplexa reaktionsprocesser påverkar och förändrar också färgerna. Reaktionerna är svåra att förutsäga och påverkas dessutom av eventuella föroreningar i de industrikemikalier som används;[1]

Metall Färg
Barium Gulgrön
Kalcium Rödorange
Kalium Violett
Koppar Blå
Litium Röd
Natrium Gul
Strontium Djupröd
Zink Blekgrön
 Metall som ej längre används 
Metall Färg
Tallium Grön

Påverkan på naturen[redigera | redigera wikitext]

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

I Stockholm gjordes miljömätningar på uppdrag av Miljöförvaltningen under millennieskiftet 22 december-13 januari för att se vilka utsläpp av metaller som fyrverkerier bidrog med. Kraftigt förhöjda halter av luftburna partiklar PM10 konstaterades. Stadens officiella nyårsfyrverkeri var blyfritt, men miljön tillfördes ändå 275 kg (extra) bly från privata fyrverkerier. Andra metaller som ökade i mätningarna var: vanadin, krom, nickel, strontium, titan, mangan, molybden, koppar, kobolt, kadmium. Även förhöjda halter av arsenik uppmättes. De uppmätta värdena var dock så låga att de ej föranledde någon åtgärd. Antagligen beror ökningarna på att det i alla tekniska kemikalier förekommer föroreningar. På samma sätt ökar halterna av en del metaller när man konstgödslar åkrar. Vissa ämnen som mättes hade inte förhöjda värden: kvicksilver, kalcium, selen, brom, kisel och fosfor.[2]

Påverkan på djur[redigera | redigera wikitext]

Flertalet husdjur är rädda för fyrverkerier och framförallt dess ljud. Skott/knall-träning är vanligt förekommande och det rekommenderas för djurets bästa då smällar/knallar förekommer i andra situationer. Detta hjälper dock långt ifrån alla. Det finns "kramande" täcken, sk "Thundershirt" som kan hjälpa djuret att må mindre dåligt, det behöver dock tränas in i veckor, i lugn och ro, innan t.ex. nyår när man vet att det kommer smälla. Man kan göra ett eget genom att sätta på djuret en t-shirt och linda den relativt hårt med ett bandage runt kroppen. Djuren kan dö av organsvikt men även om de inte avlider skadas deras hälsa till följd av stressen [3][4]. De kan dö/skadas svårt av att fly i vild panik och därmed inte tänka på var de hamnar. Detta gäller såväl tamdjur som t.ex. hästar, hundar, katter som våra vilda djur. Gå aldrig ut med ett djur okopplat ens i trädgården under nyårshelgen - ett djur som aldrig tidigare visat rädsla kan överraskas och fly för sitt liv.

Fyrverkeripjäser[redigera | redigera wikitext]

Bomb är en pyroteknisk effekt som är klotformad och skjuts upp i luften med kastladdning eller tryckluftskanon. Den kreverar väl på himlen med hjälp av separationsladdning och skjuter då vanligtvis ut mindre brinnande stjärnor.

Fontän är en pressad pyroteknisk massa som brinner med jämnt tempo och ger oftast bara en färgad låga. Svår att släcka då syretillförseln finns kemiskt i massan.

Raket är en pyroteknisk effekt som drivs av en motor, har en styrpinne. Det finns raketer som avslutas med krevader, som tjuter, eller bara lämnar spår efter sig.

Eldbägare är en kastladdning som från marken skjuter upp en kaskad av brinnande stjärnor och bildar en "kvast" på himlen.

Tårta är ett batteri av bombetter (liten bomb) och mindre eldbägare sammankopplade för att ge en tidsmässigt längre effekt där även stjärnor och krevader kan variera

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2011. https://archive.is/20110721181740/http://cc.oulu.fi/~kempmp/colours.html. Läst 23 mars 2010.  Om fyrverkerifärger, på engelska
  2. ^ http://www.slb.mf.stockholm.se/slb/rapporter/pdf/metaller2000.pdf SLB:s rapport om utsläpp från fyrverkerier.
  3. ^ ”En smäll mot hundens hälsa”. http://www.ttela.se/familj/en-sm%C3%A4ll-mot-hundens-h%C3%A4lsa-1.2931390. Läst 2 januari 2018. 
  4. ^ [https://stud.epsilon.slu.se/6866/7/andersson_l_140624.pdf ”Hundars rädslor – orsaker, effekter och åtgärder”]. https://stud.epsilon.slu.se/6866/7/andersson_l_140624.pdf. Läst 2 januari 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]