Gällivare
| Gällivare | |
| Tätort Centralort |
|
 Gällivare torg
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Gällivare kommun |
| Distrikt | Gällivare distrikt |
| Koordinater | 67°8′N 20°39′Ö / 67.133°N 20.650°Ö |
| Area | 747,79 hektar |
| Folkmängd | 8 449 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 11,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | 8596 |
| GeoNames | 606086 |
  |
|
| Wikimedia Commons: Gällivare | |
Gällivare (nordsamiska: Jiellevárri eller Váhčir, lulesamiska: Jiellevárre eller Váhtjer,[2] meänkieli: Jellivaara, finska: Jällivaara) är en tätort i Lappland och centralort i Gällivare kommun i Norrbottens län. Orten är en järnvägsknut mellan Malmbanan och Inlandsbanan, vilken har sin nordliga ändpunkt i Gällivare. Idag är samhällena Gällivare och Malmberget praktiskt taget hopbyggda och det är cirka fem kilometer mellan orternas centrala delar.
Innehåll
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Ortnamnet, stavat Gillevara, nämns för första gången i ett tillägg till Johannes Schefferus verk Lappland som utgavs 1673. Det uppgavs då vara namnet på ett berg med en rik järnmalmsförekomst.[3] Namnet anses komma från det samiska Jiellovárre, "Sprickberget", och syftar antagligen på Malmberget. Sprickan skulle då vara den tvärdal som finns mellan Välkommaberget och Kungsryggen.[4]
Idag kallas tätorten på samiska för Váhtjer eller Váhčir, vilket var namnet på den same som 1597–1604 var innehavare av lappskattelandet kring Dundret.[4]
Historia[redigera | redigera wikitext]
1642 hittades magnetit i Masugnsbyn. Malmen i Svappavaara hittas i slutet på 1640-talet eller början på 1650-talet. Det första kända malmprovet från Malmberget dateras till 1660-talet och 1696 nämns namnen Kiirunavaara och Luossavaara för första gången.
Gällivare har utvecklats i nära samband med gruvnäringen i Malmberget, även om Gällivare har äldre anor än tvillingorten.
Gällivare är kyrkby i Gällivare socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Gällivare landskommun. I denna inrättades för orten 3 juni 1893 Gällivare municipalsamhälle, före 7 september 1951 benämnd Gällivare kyrkostads municipalsamhälle. Municipalsamhället upplöstes 31 december 1955.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
Invånarantalet har som i många andra små kommuner minskat. En del av orsaken kan vara att många flyttar då näringslivet har svårt att anställa de som växer upp på orten.
| Befolkningsutvecklingen i Gällivare 1900–2010[5][6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 981 | † | ||
| 1960 | 6 325 | 413 | ||
| 1965 | 6 834 | 455 | ||
| 1970 | 7 773 | |||
| 1975 | 8 669 | |||
| 1980 | 8 131 | |||
| 1990 | 8 470 | 729 | ||
| 1995 | 9 179 | 741 | ||
| 2000 | 8 454 | 745 | ||
| 2005 | 8 480 | 748 | ||
| 2010 | 8 449 | 748 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. |
||||
Gällivares stadsdelar[redigera | redigera wikitext]
- Andra Sidan
- Apelquistheden
- Björkmansheden
- Fjällnäs
- Folkets park
- Forsheden
- Forsvallen
- Granbacka
- Heden
- Hägern
- Karhakka
- Nunisvaara
- Nuolajärvi
- Malmheden
- Mariaområdet (Muddus)
- Myråsen
- Silfwerbrandshöjden
- Tallbacka (Malmberget)
- Vassaratorget (Centrum)
- Vuoskojärvi
- Vouskon (Blockis)
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Gällivare har järnvägsförbindelser via Malmbanan och Inlandsbanan.
Gällivare flygplats ligger drygt 7,5 km öster om samhällets centrum efter väg E45, med flera dagliga förbindelser med Stockholm-Arlanda.
Näringsverksamhet[redigera | redigera wikitext]
Dominerande industri är service- och tjänsteföretag med anknytning till gruvnäringen. I Gällivares närhet finns Bolidens Aitikgruva, belägen 10 kilometer söder om samhället längs E10 samt LKAB:s underjordsgruva som ligger i Malmberget/Koskullskulle, 5 kilometer norr om Gällivare. Gruvbrytningen sker i stort sett under Malmberget, därav den stora samhällsomvandlingen som sker i tätorten. I Gällivare fanns tidigare norra Europas största solcellstillverkning.
I Gällivare ligger Gällivare tingsrätt.
Gällivare Sjukhus är ett av fem sjukhus i Norrbotten. Sjukhuset är ett förstärkt länsdelssjukhus för Malmfälten. I upptagningsområdet ingår fyra kommuner: Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala. Sjukhuset har 100 vårdplatser och cirka 700 anställda.
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
2008 öppnade det riksrekryterande European Energy School - Energigymnasiet i Gällivare. 2014 stängdes det ned.
Kultur och museum[redigera | redigera wikitext]
Gällivare museum är ett kulturhistoriskt museum som bland annat har litteratur från 1600-tal fram till idag och ett magasin med föremål från 1800- och 1900-tal. Museets drivs av Gällivare kommun som är huvudman för museet i samarbete med Gellivare Socken Hembygdsförening, som äger samlingarna. Museet förvaltar gruvarbetarnas konstsamling, vilken består av de cirka 120 konstverk som skänktes till gruvarbetarna under gruvstrejken 1969. På museet finns även kyrkoherdens Curtelius konstsamling, Adolf Henriksons konstsamling och kommunens egen konstsamling. Sedan 1985 ligger museet på andra och tredje våningen i före detta Centralskolan, byggd 1914.
Evenemang[redigera | redigera wikitext]
Gällivare är en central ort för västlaestadianismen. Här ordnas årligen "Gällivare julsamlingar" som samlar deltagare från Sverige, Norge, Finland, USA, Kanada och andra länder. Talen tolkas till finska och simultant även till engelska.
Sport[redigera | redigera wikitext]
Strax intill tätorten ligger lågfjället Dundret med tillhörande skidanläggning. Där finns en skidanläggning med tretton nedfarter av varierande svårighetsgrad och världscuptävlingar har hållits där i såväl längd- som utförsåkning. Gällivare är också känt för sin starka ishockeyakademi. Gällivare arena rymmer drygt 1500 åskådare och är en mötespunkt för kommunens invånare. [8]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Gällivare järnvägsstation, augusti 2012
-
Gällivare station är den nordliga utposten för Inlandsbanan
-
Gällivare centrum, december 2005
-
Storgatan, Gällivare, december 2005
-
Gällivare kyrka, december 2012
Kända personer från Gällivare[redigera | redigera wikitext]
- Robert ”Robinson-Robban” Andersson, Robinson-deltagare
- Curt Bergfors, grundare av hamburgerkedjan Max Hamburgerrestauranger
- Petra Brylander, skådespelare
- Thomas Fogdö, alpin skidåkare
- Tommy Holmgren, fotbollsspelare i IFK Göteborg och svenska landslaget
- Tord Holmgren, fotbollsspelare i IFK Göteborg och svenska landslaget
- Andreas Alm, Fotbollstränare i AIK
- Sofia Jannok, samisk sångare/artist
- Anton Lahdenperä, alpin skidåkare
- Johanna Mattsson, brottare
- Sofia Mattsson, brottare
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning”. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014.
- ^ Schefferus, Johannes; Granlund John, Manker Ernst (1956). Lappland. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 8. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Sid. 394. Libris 1178624
- ^ [a b] Falck, Albert; Korhonen Olavi (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn ([2. uppl.]). Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Libris 10894842. ISBN 978-91-971835-6-7
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. Sid. 84
- ^ ”http://xn--gllivarehockey-5hb.se/”. xn--gllivarehockey-5hb.se. http://xn--gllivarehockey-5hb.se/. Läst 30 maj 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Gällivare.
Wikimedia Commons har media som rör
|
||||||||||||||||
