Gällivare kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gällivare kommun
Kommun
Gällivare kommunhus.
Gällivare kommunhus.
Gällivare vapen.svg
Vapensköld för Gällivare kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Lappland
Domsaga Gällivare domsaga[1]
Läge 67°8′0″N 20°39′0″Ö / 67.13333°N 20.65000°Ö / 67.13333; 20.65000
Centralort Gällivare
Areal 16 818,24 km² (2015-01-01)[2]
3:e största (av 290)
 - land 15 690,78 km²
 - vatten 1 127,46 km²
Folkmängd 18 041 (2016-06-30)[3]
131:a största (av 290)
Befolkningstäthet 1,15 invånare/km²[3][2]
278:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Jeanette Wäppling (V)
GeoNames 606084
Kommunkod 2523[4]
Tätortsgrad (%) 85,3 (2010)[5]
Antal anställda 2 025 (2014-11)[6]
Gällivare Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: http://www.gellivare.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Gällivare kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Gällivare kommun gränser i söder mot kommunerna Jokkmokk och Boden, i öster mot Överkalix och Pajala, samt i norr mot Kiruna i Sverige. I nordväst gränsar kommunen mot Narvik, Ballangen och Tysfjord i Norge. Med en areal på 16 950 kvadratkilometer är kommunen Sveriges tredje största baserat på arealen. Centralort är Gällivare vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Gällivare kommun ligger 100 kilometer norr om polcirkeln. Västra delen av kommunen utgörs av fjällområden. Den södra delen av kommunen, upptas av stora skogs- och myrområden.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Gällivare landskommun i Gällivare socken. Där inrättades den 2 juni 1893 Gällivare kyrkostads municipalsamhälle och den 23 december 1908 Malmbergets municipalsamhälle. Det förstnämnda (med namnet avkortat till Gällivare den 7 september 1951[7]) ägde bestånd fram till och med utgången av år 1955, medan Malmberget upplöstes med utgången av år 1959.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8] Vid kommunreformen 1971 bildades Gällivare kommun av Gällivare landskommun.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare domsaga.[10]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke.[11]

Vapnet, vars symboler står för renskötsel och malmbrytning, fastställdes ursprungligen 1948 för Gällivare municipalsamhälle. Sedan detta upplösts fastställdes det åter av Kungl maj:t 1956, nu för landskommunen. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 enligt de nya reglerna för kommunala vapen.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Gällivare är en försvenskning av det lulesamiska namnet Jiellevárre. Jielle- betyder 'spalt, mellanrum' och kan syfta på en dalgång i berget Malmberget.[12]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

En del av befolkningen i trakten har historiskt sett varit, och är i viss mån fortfarande, finsk-, meänkieli- eller samiskspråkig. Den finska dialekt som talas i Gällivare kommun kallas för gällivarefinska.

Medelåldern i kommunen är 45,0 år (2011-12-31).[13]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen har gått stadigt utför med ett tapp under 2000-talet som motsvarar 1 procent av folkmängden per år.

Befolkningsutvecklingen i Gällivare kommun 1810 – 2015[14][15]
År Folkmängd
1810
  
1 240
1820
  
1 116
1830
  
1 318
1840
  
1 612
1850
  
1 870
1860
  
2 443
1870
  
2 691
1880
  
3 253
1890
  
4 279
1900
  
11 745
1910
  
16 245
1920
  
19 164
1930
  
20 228
1940
  
20 824
1950
  
22 479
1960
  
27 670
1970
  
25 413
1975
  
25 406
1980
  
24 711
1985
  
23 532
1990
  
22 421
1995
  
22 050
2000
  
20 037
2005
  
19 077
2010
  
18 425
2015
  
18 123
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 1 585, eller 8,69 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 231 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 065, eller 5,48 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 420 den 31 december 2002).[16]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Gällivare kommun 18 231 personer. Av dessa var 1 373 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[17]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Gällivare kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[18]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det sex tätorter i Gällivare kommun och tätortsgraden var 85,3 %:[19]

Nr Tätort Folkmängd
1 Gällivare &&&&&&&&&&&08449.&&&&&08 449
2 Malmberget &&&&&&&&&&&05590.&&&&&05 590
3 Koskullskulle &&&&&&&&&&&&0874.&&&&&0874
4 Hakkas &&&&&&&&&&&&0365.&&&&&0365
5 Tjautjas/Čavččas &&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234
6 Ullatti &&&&&&&&&&&&0213.&&&&&0213

Centralorten är i fet stil.

Samebyar[redigera | redigera wikitext]

I Gällivare kommun finns fyra samebyar, tre fjällsamebyar och en skogssameby. Fjällsamebyarna Girjas sameby, Unna tjerusj och Báste čearru bedriver renskötsel ovan odlingsgränsen under barmarksperioden men kan flytta ända ned till kustlandet vintertid. Gällivare skogssameby har hela året sin verksamhet nedanför odlingsgränsen. Tre av samebyarna bildade i mars 2011 ett gemensamt näringsutvecklingsbolag, Ávki AB.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Gällivare är ändstation på Inlandsbanan, samt station på Malmbanan, med nattågstrafik till Stockholm. Utanför tätorten finns en flygplats, Lapland Airport, med dagliga förbindelser till olika svenska orter.

Gällivare kommun ansvarar för tre lokalbusslinjer inom Gällivare, Malmberget och Koskullskulle.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val och fick dessutom egen majoritet i valen 1979, 1994 och 2010.

Två av riksdagspartierna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, ställde inte upp i kommunvalet 2014. Båda partierna hade åkt ut ur kommunfullmäktige i valet 2006. Folkpartiet åkte ur fullmäktige i valet 2010 men ställde upp i valet 2014 och hade beställt valsedlar.[20]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Märit Palo (S)  ? 31 december 2002[21]
  Tommy Nyström (S) 1 januari 2003 31 december 2014
  Jeanette Wäppling (V) 1 januari 2015-

Politiska majoriteter i Gällivare kommun[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1995-1998[22] S
1999-2002[22] S V
2003-2006[22] S M
2007-2010[22][23] S V NS
2011-2014[22] S
2015- V M MP NS MV

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
V
Jeanette Wäppling
Första vice ordförande
M
Lars Alriksson
Andra vice ordförande
MP
Henrik Ölvebo

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör moderaterna, och vänsterpartiet, miljöpartiet, sjukvårdspartiet och malmfältens väl har alla 1 ledamot vardera.[24]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
NS
Margareta Henriksson
Förste vice ordförande
V
Stig Eriksson
Andre vice ordförande
S
Lena Lindberg
Ordförande Nämnd Vice ordförande
V
Katinka Sundqvist-Apelqvist Socialnämnden
M
Marina Eriksson
M
Eva Alriksson Barn-, utbildning- och kulturnämnden
V
Karl Erik Taivalsaari
M
Michael Martinsson Miljö- och byggnämnden
V
Iris Dimitri
M
Britt-Marie Wiklund Service- och tekniknämnden
MP
Mattias Liinanki
M
Kjell-Åke Andersson Överförmyndarnämnden
V
Isabelle Öderyd
NS
Margareta Henriksson Valnämnden
M
Britt-Marie Wiklund

Mandatfördelning i Gällivare kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP APK SKP MV ÖVR GFD SD NS C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 9 20 4 3 5
9 20 4 3 5
41 82,1
36
1973 9 20 1 5 2 4
9 20 5 2 4
41 86,4
32 9
1976 8 20 2 1 5 2 3
8 20 2 5 2 3
41 86,5
30 11
1979 6 21 2 2 4 2 4
6 21 2 2 4 2 4
41 86,2
26 15
1982 7 20 1 3 3 1 1 5
7 20 3 3 5
41 86,7
28 13
1985 7 17 1 2 1 4 2 2 5
7 17 2 4 2 2 5
41 84,6
28 13
1988 7 19 2 1 2 2 2 2 4
7 19 2 2 2 2 2 4
41 78,9
26 15
1991 8 19 1 1 2 2 2 1 5
8 19 2 2 2 5
41 78,0
26 15
1994 9 22 2 1 1 1 1 4
9 22 2 4
41 82,1
22 19
1998 13 13 1 1 6 1 1 1 4
13 13 6 4
41 75,75
21 20
2002 9 13 2 2 5 1 2 1 6
9 13 2 2 5 2 6
41 74,26
20 21
2006 9 19 2 1 3 1 6
9 19 2 3 6
41 75,61
21 20
2010 7 21 1 2 1 2 7
7 21 2 2 7
41 78,97
21 20
2014 7 17 4 2 2 2 7
7 17 4 2 2 2 7
41 80,51
23 18
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Soutojärvi 58,19 % 41,05  %
V Koskullskulle 23,22 % 17,02  %
M Heden 24,63 % 16,80  %
MP Heden 12,70 % 9,51  %
SD Hakkas-Nattavaaraby 8,17 % 4,92  %
NS Dokkas-Nilivaara-Ullatti 6,38 % 4,52  %
MV Bäcken 10,48 % 4,05  %
FP Gällivare 1,78 % 1,10  %
C Suotojärvi 1,74 % 0,47  %
KD Gunilla 1,02 % 0,42  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns två stora gruvor; LKABs järnmalmsgruva i Malmberget och Boliden ABs koppar- och guldgruva Aiktik vid sjön Sakajärvi, 11 km söder om Gällivare.

Gällivare kommun satsar mycket på turism.

Dundret sett från Harrträsk

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunens gränser finns ett flertal rikskända platser, såsom Dundret, Muddus, Kaitum, Nikkaluokta, Ritsem, Stora Sjöfallets nationalpark och Linafallet.


Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Gällivare kommun har fyra vänorter:[25]

Kända personer från Gällivare kommun[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6
  8. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  9. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  12. ^ Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon, s.101, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, 2003, ISBN 91-7229-020-X
  13. ^ ”Befolkningens medelålder efter region, kön och tid”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2012. http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?rxid=d5421e20-1a20-4027-89a9-81abfd77ea2b. Läst 31 december 2012. 
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  15. ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016. 
  16. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  17. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  18. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  19. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  20. ^ Valmyndigheten, valresultat 2014: Val till kommunfullmäktige i Gällivare - Valsedlar Läst 21 december 2015
  21. ^ Sveriges Radio, 20 september 2002: Oklart vem som blir kommunalråd i Gällivare Läst 15 januari 2016
  22. ^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  23. ^ Sveriges Radio, 10 november 2006: Nya styret klart i Gällivare Läst 15 januari 2016
  24. ^ Gellivare.se: Förtroendemannaregistret Läst 21 december 2015
  25. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]