Gällivare kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Gällivare kommun gränser i söder mot kommunerna Jokkmokk och Boden, i öster mot Överkalix och Pajala, samt i norr mot Kiruna i Sverige. I nordväst gränsar kommunen mot Narvik, Ballangen och Tysfjord i Norge. Med en areal på 16 950 kvadratkilometer är kommunen Sveriges tredje största baserat på arealen. Centralort är Gällivare vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.
Gällivare kommun ligger 100 kilometer norr om polcirkeln. Västra delen av kommunen utgörs av fjällområden. Den södra delen av kommunen, upptas av stora skogs- och myrområden.
När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Gällivare landskommun i Gällivare socken. Där inrättades den 2 juni 1893 Gällivare kyrkostads municipalsamhälle och den 23 december 1908 Malmbergets municipalsamhälle. Det förstnämnda (med namnet avkortat till Gällivare den 7 september 1951[7]) ägde bestånd fram till och med utgången av år 1955, medan Malmberget upplöstes med utgången av år 1959.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8] Vid kommunreformen 1971 bildades Gällivare kommun av Gällivare landskommun.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare domsaga.[10]
Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke.[11]
Vapnet, vars symboler står för renskötsel och malmbrytning, fastställdes ursprungligen 1948 för Gällivare municipalsamhälle. Sedan detta upplösts fastställdes det åter av Kungl maj:t 1956, nu för landskommunen. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 enligt de nya reglerna för kommunala vapen.
Gällivare är en försvenskning av det lulesamiska namnet Jiellevárre. Jielle- betyder 'spalt, mellanrum' och kan syfta på en dalgång i berget Malmberget.[12]
En del av befolkningen i trakten har historiskt sett varit, och är i viss mån fortfarande, finsk-, meänkieli- eller samiskspråkig. Den finska dialekt som talas i Gällivare kommun kallas för gällivarefinska.
Medelåldern i kommunen är 45,0 år (2011-12-31).[13]
Befolkningsutvecklingen har gått stadigt utför med ett tapp under 2000-talet som motsvarar 1 procent av folkmängden per år.
| Befolkningsutvecklingen i Gällivare kommun 1810–2015[14][15] |
|
| År |
|
|
Folkmängd |
| 1810 |
|
1 240 |
| 1820 |
|
1 116 |
| 1830 |
|
1 318 |
| 1840 |
|
1 612 |
| 1850 |
|
1 870 |
| 1860 |
|
2 443 |
| 1870 |
|
2 691 |
| 1880 |
|
3 253 |
| 1890 |
|
4 279 |
| 1900 |
|
11 745 |
| 1910 |
|
16 245 |
| 1920 |
|
19 164 |
| 1930 |
|
20 228 |
| 1940 |
|
20 824 |
| 1950 |
|
22 479 |
| 1960 |
|
27 670 |
| 1970 |
|
25 413 |
| 1975 |
|
25 406 |
| 1980 |
|
24 711 |
| 1985 |
|
23 532 |
| 1990 |
|
22 421 |
| 1995 |
|
22 050 |
| 2000 |
|
20 037 |
| 2005 |
|
19 077 |
| 2010 |
|
18 425 |
| 2015 |
|
18 123 |
| Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 1 585, eller 8,69 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 231 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 065, eller 5,48 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 420 den 31 december 2002).[16]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Gällivare kommun 18 231 personer. Av dessa var 1 373 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[17]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Gällivare kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[18]:
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Gällivare kommun.
Centralorten är i fet stil.
I Gällivare kommun finns fyra samebyar, tre fjällsamebyar och en skogssameby. Fjällsamebyarna Girjas sameby, Unna tjerusj och Báste čearru bedriver renskötsel ovan odlingsgränsen under barmarksperioden men kan flytta ända ned till kustlandet vintertid. Gällivare skogssameby har hela året sin verksamhet nedanför odlingsgränsen. Tre av samebyarna bildade i mars 2011 ett gemensamt näringsutvecklingsbolag, Ávki AB.
Gällivare är ändstation på Inlandsbanan, samt station på Malmbanan, med nattågstrafik till Stockholm. Utanför tätorten finns en flygplats, Lapland Airport, med dagliga förbindelser till olika svenska orter.
Gällivare kommun ansvarar för tre lokalbusslinjer inom Gällivare, Malmberget och Koskullskulle.
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val och fick dessutom egen majoritet i valen 1979, 1994 och 2010.
Två av riksdagspartierna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, ställde inte upp i kommunvalet 2014. Båda partierna hade åkt ut ur kommunfullmäktige i valet 2006. Folkpartiet åkte ur fullmäktige i valet 2010 men ställde upp i valet 2014 och hade beställt valsedlar.[19]
| Namn |
Tillträdde |
Avgick |
| |
Märit Palo (S) |
? |
31 december 2002[20] |
| |
Tommy Nyström (S) |
1 januari 2003 |
31 december 2014 |
| |
Jeanette Wäppling (V) |
1 januari 2015- |
|
| År |
Partier |
| 1995-1998[21] |
S |
| 1999-2002[21] |
S |
V |
| 2003-2006[21] |
S |
M |
| 2007-2010[21][22] |
S |
V |
NS |
| 2011-2014[21] |
S |
| 2015- |
V |
M |
MP |
NS |
MV |
| Presidium 2015–2018 |
| Ordförande |
V
|
Jeanette Wäppling |
| Första vice ordförande |
M
|
Lars Alriksson |
| Andra vice ordförande |
MP
|
Henrik Ölvebo |
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör moderaterna, och vänsterpartiet, miljöpartiet, sjukvårdspartiet och malmfältens väl har alla 1 ledamot vardera.[23]
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
NS
|
Margareta Henriksson |
| Förste vice ordförande |
V
|
Stig Eriksson |
| Andre vice ordförande |
S
|
Lena Lindberg |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Socialnämnden |
V
|
Katinka Sundqvist-Apelqvist |
M
|
Marina Eriksson |
| Barn-, utbildning- och kulturnämnden |
M
|
Eva Alriksson |
V
|
Karl Erik Taivalsaari |
| Miljö- och byggnämnden |
M
|
Michael Martinsson |
V
|
Iris Dimitri |
| Service- och tekniknämnden |
M
|
Britt-Marie Wiklund |
MP
|
Mattias Liinanki |
| Överförmyndarnämnden |
M
|
Kjell-Åke Andersson |
V
|
Isabelle Öderyd |
| Valnämnden |
NS
|
Margareta Henriksson |
M
|
Britt-Marie Wiklund |
Mandatfördelning i Gällivare kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
APK |
SKP |
MV |
ÖVR |
GFD |
SD |
NS |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
9 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
3 |
|
5 |
|
41 |
82,1 |
|
| 1973 |
9 |
20 |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
5 |
2 |
|
4 |
|
41 |
86,4 |
|
| 1976 |
8 |
20 |
|
|
2 |
|
1 |
|
|
|
5 |
2 |
|
3 |
|
41 |
86,5 |
|
| 1979 |
6 |
21 |
|
2 |
2 |
|
|
|
|
|
4 |
2 |
|
4 |
|
41 |
86,2 |
|
| 1982 |
7 |
20 |
|
1 |
3 |
|
|
|
|
|
3 |
1 |
1 |
5 |
|
41 |
86,7 |
|
| 1985 |
7 |
17 |
|
1 |
2 |
|
1 |
4 |
|
|
2 |
2 |
|
5 |
|
41 |
84,6 |
|
| 1988 |
7 |
19 |
2 |
1 |
|
|
2 |
2 |
|
|
2 |
2 |
|
4 |
|
41 |
78,9 |
|
| 1991 |
8 |
19 |
1 |
1 |
|
|
|
2 |
|
|
2 |
2 |
1 |
5 |
|
41 |
78,0 |
|
| 1994 |
9 |
22 |
2 |
1 |
|
|
|
1 |
|
|
1 |
1 |
|
4 |
|
41 |
82,1 |
|
| 1998 |
13 |
13 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
6 |
1 |
1 |
1 |
4 |
|
41 |
75,75 |
|
| 2002 |
9 |
13 |
2 |
2 |
|
|
|
|
|
5 |
1 |
2 |
1 |
6 |
|
41 |
74,26 |
|
| 2006 |
9 |
19 |
|
2 |
|
|
|
|
1 |
3 |
|
1 |
|
6 |
|
41 |
75,61 |
|
| 2010 |
7 |
21 |
1 |
2 |
|
|
|
|
1 |
2 |
|
|
|
7 |
|
41 |
78,97 |
|
| 2014 |
7 |
17 |
4 |
|
|
2 |
|
|
2 |
2 |
|
|
|
7 |
|
41 |
80,51 |
|
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
ERROR in parameter 25 error5 2523-mv
I kommunen finns två stora gruvor; LKABs järnmalmsgruva i Malmberget och Boliden ABs koppar- och guldgruva Aiktik vid sjön Sakajärvi, 11 km söder om Gällivare.
Gällivare kommun satsar mycket på turism.
Inom kommunens gränser finns ett flertal rikskända platser, såsom Dundret, Muddus, Kaitum, Nikkaluokta, Ritsem, Stora Sjöfallets nationalpark och Linafallet.
Gällivare kommun har fyra vänorter:[24]
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
- ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon, s.101, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, 2003, ISBN 91-7229-020-X
- ^ ”Befolkningens medelålder efter region, kön och tid”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2012. http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?rxid=d5421e20-1a20-4027-89a9-81abfd77ea2b. Läst 31 december 2012. [död länk]
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.
- ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Valmyndigheten, valresultat 2014: Val till kommunfullmäktige i Gällivare - Valsedlar Läst 21 december 2015
- ^ Sveriges Radio, 20 september 2002: Oklart vem som blir kommunalråd i Gällivare Läst 15 januari 2016
- ^ [a b c d e] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
- ^ Sveriges Radio, 10 november 2006: Nya styret klart i Gällivare Läst 15 januari 2016
- ^ Gellivare.se: Förtroendemannaregistret Läst 21 december 2015
- ^ Kommunens officiella webbplats[död länk]
Sverige
Finland
Thailand
Europeiska unionen: Övriga länder
Norge
Tyskland
Syrien
Kina
Iran
Irak
Danmark
Polen
Bosnien och Hercegovina
Afghanistan
Somalia
Turkiet
/
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Gällivare kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
