Gällivare kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige . Gällivare kommun gränser i söder mot kommunerna Jokkmokk och Boden , i öster mot Överkalix och Pajala , samt i norr mot Kiruna i Sverige. I nordväst gränsar kommunen mot Narvik , Ballangen och Tysfjord i Norge . Med en areal på 16 950 kvadratkilometer är kommunen Sveriges tredje största baserat på arealen. Centralort är Gällivare vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.
Gällivare kommun ligger 100 kilometer norr om polcirkeln . Västra delen av kommunen utgörs av fjällområden . Den södra delen av kommunen, upptas av stora skogs - och myrområden .
När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Gällivare landskommun i Gällivare socken . Där inrättades den 2 juni 1893 Gällivare kyrkostads municipalsamhälle och den 23 december 1908 Malmbergets municipalsamhälle . Det förstnämnda (med namnet avkortat till Gällivare den 7 september 1951 [ 5] 1955 , medan Malmberget upplöstes med utgången av år 1959 .
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[ 6] kommunreformen 1971 bildades Gällivare kommun av Gällivare landskommun.[ 7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare domsaga .[ 8]
Blasonering : Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke .[ 9]
Vapnet , vars symboler står för renskötsel och malmbrytning , fastställdes ursprungligen 1948 för Gällivare municipalsamhälle . Sedan detta upplösts fastställdes det åter av Kungl maj:t 1956 , nu för landskommunen. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 enligt de nya reglerna för kommunala vapen.
Gällivare är en försvenskning av det lulesamiska namnet Jiellevárre . Jielle- betyder 'spalt, mellanrum' och kan syfta på en dalgång i berget Malmberget .[ 10]
En del av befolkningen i trakten har historiskt sett varit, och är i viss mån fortfarande, finsk- , meänkieli- eller samiskspråkig . Den finska dialekt som talas i Gällivare kommun kallas för gällivarefinska .
Medelåldern i kommunen är 45,0 år (2011-12-31).[ 11]
Befolkningsutvecklingen har gått stadigt utför med ett tapp under 2000-talet som motsvarar 1 procent av folkmängden per år.
Befolkningsutvecklingen i Gällivare kommun 1810–2015[ 12] [ 13] År Folkmängd 1810
1 240 1820
1 116 1830
1 318 1840
1 612 1850
1 870 1860
2 443 1870
2 691 1880
3 253 1890
4 279 1900
11 745 1910
16 245 1920
19 164 1930
20 228 1940
20 824 1950
22 479 1960
27 670 1970
25 413 1975
25 406 1980
24 711 1985
23 532 1990
22 421 1995
22 050 2000
20 037 2005
19 077 2010
18 425 2015
18 123 Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 585, eller 8,69 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 231 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 065, eller 5,48 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 420 den 31 december 2002).[ 14]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Gällivare kommun 18 231 personer. Av dessa var 1 373 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 15]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Gällivare kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 16]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Gällivare kommun.
Centralorten är i fet stil .
I Gällivare kommun finns fyra samebyar , tre fjällsamebyar och en skogssameby . Fjällsamebyarna Girjas sameby , Unna tjerusj och Báste čearru bedriver renskötsel ovan odlingsgränsen under barmarksperioden men kan flytta ända ned till kustlandet vintertid. Gällivare skogssameby har hela året sin verksamhet nedanför odlingsgränsen. Tre av samebyarna bildade i mars 2011 ett gemensamt näringsutvecklingsbolag, Ávki AB.
Gällivare är ändstation på Inlandsbanan , samt station på Malmbanan , med nattågstrafik till Stockholm. Utanför tätorten finns en flygplats , Lapland Airport , med dagliga förbindelser till olika svenska orter.
Gällivare kommun ansvarar för tre lokalbusslinjer inom Gällivare , Malmberget och Koskullskulle .
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val och fick dessutom egen majoritet i valen 1979, 1994 och 2010.
Två av riksdagspartierna , Centerpartiet och Kristdemokraterna , ställde inte upp i kommunvalet 2014. Båda partierna hade åkt ut ur kommunfullmäktige i valet 2006. Folkpartiet åkte ur fullmäktige i valet 2010 men ställde upp i valet 2014 och hade beställt valsedlar.[ 17]
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Lena Lindberg
Förste vice ordförande
S
Claes Danell
Andre vice ordförande
M
Monica Nordvall-Hedström
Presidium 2018–2022
Ordförande
V
Jeanette Wäppling
Första vice ordförande
S
Birgitta Larsson
Andra vice ordförande
MP
Henrik Ölvebo
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 4 tillhör socialdemokraterna 3 tillhör miljöpartiet, 2 tillhör vänsterpartiet och moderaterna vardera, och sjukvårdspartiet och malmfältens väl har alla 1 ledamot vardera.[ 18]
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
V
Katinka Sundqvist-Apelqvist
M
Marina Eriksson
Barn-, utbildning- och kulturnämnden
V
Karl Erik Taivalsaari
M
Eva Alriksson
Miljö- och byggnämnden
M
Michael Martinsson
V
Iris Dimitri
Service- och tekniknämnden
M
Britt-Marie Wiklund
MP
Mattias Liinanki
Överförmyndarnämnden
M
Kjell-Åke Andersson
V
Isabelle Öderyd
Valnämnden
NS
Margareta Henriksson
M
Britt-Marie Wiklund
Mandatfördelning i Gällivare kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP APK SKP MV ÖVR GFD SD NS C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 9 20 4 3 5 41 82,1 1973 9 20 1 5 2 4 41 86,4 1976 8 20 2 1 5 2 3 41 86,5 1979 6 21 2 2 4 2 4 41 86,2 1982 7 20 1 3 3 1 1 5 41 86,7 1985 7 17 1 2 1 4 2 2 5 41 84,6 1988 7 19 2 1 2 2 2 2 4 41 78,9 1991 8 19 1 1 2 2 2 1 5 41 78,0 1994 9 22 2 1 1 1 1 4 41 82,1 1998 13 13 1 1 6 1 1 1 4 41 75,75 2002 9 13 2 2 5 1 2 1 6 41 74,26 2006 9 19 2 1 3 1 6 41 75,61 2010 7 21 1 2 1 2 7 41 78,97 2014 7 17 4 2 2 2 7 41 80,51 2018 5 15 5 2 5 2 7 41 80,13
Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Parti
Röstfördelning
Mandatfördelning
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
+−
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
3 923
34,33
-1 009
-6,71
15
-2
Moderaterna
1 995
17,46
-23
+0,66
7
0
Vänsterpartiet
1 461
12,79
-584
-4,23
5
-2
Sverigedemokraterna
1 401
12,26
+810
+7,34
5
+3
Miljöpartiet de gröna
1 363
11,93
+220
+2,42
5
+1
Sjukvårdspartiet
579
5,07
+36
+0,55
2
0
Malmfältens Väl
417
3,65
-70
-0,40
2
0
Centerpartiet
96
0,84
+40
+0,37
0
0
Liberalerna (tidigare Folkpartiet)
71
0,62
-61
-0,48
0
0
Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018
57
0,50
+46
+0,41
0
0
Kristdemokraterna
44
0,39
-7
-0,04
0
0
Feministiskt initiativ
17
0,15
+11
+0,10
0
0
Knegarkampanjen
2
0,02
Ny
Ny
0
0
Giltiga röster totalt
11 426
100,00
-589
—
41
0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier
6
0,05
+6
+0,05
Ogiltiga röster - blanka
142
1,23
+13
+0,16
Ogiltiga röster - övriga
7
0,06
+4
+0,04
Valdeltagande
11 581
80,13
-566
-0,37
Röstberättigade
14 452
—
-636
—
Källa:[ 19]
Parti Valdistrikt Kommun Starkaste Andel Andel S Gällivare Norra 42,74
% 34,33 % M Heden 25,73
% 17,46 % V Koskullskulle 15,27
% 12,79 % SD Gällivare Södra 16,67
% 12,26 % MP Gällivare Västra 21,27
% 11,93 % NS Gällivare Södra 7,43
% 5,07 % MV Malmberget 6,48
% 3,65 % C Gällivare Norra 1,88
% 0,84 % L Gällivare Norra 1,37
% 0,62 % KD Sjöparken 0,62
% 0,39 % FI Koskullskulle 0,27
% 0,15 % Data hämtat från Valmyndigheten
År
Partier
1995-1998[ 20]
S
1999-2002[ 20]
S
V
2003-2006[ 20]
S
M
2007-2010[ 20] [ 21]
S
V
NS
2011-2014[ 20]
S
2015-
V
M
MP
NS
MV
Namn
Tillträdde
Avgick
Märit Palo (S )
?
31 december 2002[ 22]
Tommy Nyström (S )
1 januari 2003
31 december 2014
Jeanette Wäppling (V )
1 januari 2015-
I kommunen finns två stora gruvor; LKABs järnmalmsgruva i Malmberget och Boliden ABs koppar - och guldgruva Aiktik vid sjön Sakajärvi , 11 km söder om Gällivare.
Gällivare kommun satsar mycket på turism .
Inom kommunens gränser finns ett flertal rikskända platser, såsom Dundret , Muddus, Kaitum , Nikkaluokta , Ritsem , Stora Sjöfallets nationalpark och Linafallet.
Gällivare kommun har fyra vänorter :[ 23]
^ Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läst: 21 juli 2019^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019 Statistiska centralbyrån , 20 augusti 2019
^ läs online , läst: 19 februari 2019,^ ”SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6” . Arkiverad från originalet den 7 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150607150534/http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx . Läst 13 augusti 2012 . ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 18 i pdf:en^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X , s. 100
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas ^ Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon ISBN 91-7229-020-X
^ ”Befolkningens medelålder efter region, kön och tid” . Statistiska centralbyrån . 22 mars 2012. http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?rxid=d5421e20-1a20-4027-89a9-81abfd77ea2b . Läst 31 december 2012 . [död länk ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015” . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4 . Läst 2 mars 2016 . ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet” . http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp . Läst 2 mars 2016 . ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 20 januari 2016)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine . (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Valmyndigheten, valresultat 2014: Val till kommunfullmäktige i Gällivare - Valsedlar Läst 21 december 2015^ Gellivare.se: Förtroendemannaregistret Läst 21 december 2015^ ”Val till kommunfullmäktige i Gällivare - Röster” . Valmyndigheten . https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/25/23/index.html . Läst 21 oktober 2018 . ^ [a b c d e Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
^ Sveriges Radio, 10 november 2006: Nya styret klart i Gällivare Läst 15 januari 2016^ Sveriges Radio, 20 september 2002: Oklart vem som blir kommunalråd i Gällivare Läst 15 januari 2016^ Kommunens officiella webbplats [död länk
Sverige
Finland
Thailand
Europeiska unionen: Övriga länder
Norge
Tyskland
Syrien
Kina
Iran
Irak
Danmark
Polen
Bosnien och Hercegovina
Afghanistan
Somalia
Turkiet
/
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Gällivare kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
